Juvenila gråtrutar i juli

I tidigare inlägg här på bloggen har vi diskuterat tertialernas utseende på gråtrut, kaspisk och medelhavstrut. Gråtrut anges normalt ha grovt tecknade tertialer med sågtandsmönster basalt, kaspisk har mörk kärna med breda vita toppar och medelhavstrut har näst intill helmörka tertialer med tunn vit kant basalt som slutar strax före de större täckarna.

Ovanstående beskrivningar stämmer lyckligtvis påfallande ofta (men inte alltid) hos de sydliga trutarna (kaspisk och medelhavstrut) men det är bra att känna till variationen hos gråtrut och hur tertialernas utseende förändaras med slitage innan man fäster allt för stor vikt av en enskild karaktär. Tertialernas teckning bör betraktas som en pusselbit av flera vid bestämning.

1k/1st cy argentatus, Simrishamn. 090710, Jörgen Bernsmo

En typisk ung gråtrut i alla avseenden med "vanlig" tertialteckning i form av sågtandsmönstring.

1k/1st cy argentatus, Simrishamn, 090715, Jörgen Bernsmo

Här en annan "vanlig" variant med lite grövre teckning generellt. En ganska stor individ med typiskt "satt" jizz och kontrastlöst helhetintryck. Ofta "matchar" teckningen på tertialerna teckningen på de inre st täckarna.

1k/1st cy argentatus, Simrishamn, 090729, Jörgen Bernsmo

En individ som kan vålla bekymmer med en tertialteckning liknande medelhavstrut eller kanske ännu mer som silltrut, dvs helmörka med en tunn ljus kant. Även de inre st täckarna sparsamt tecknade (de 3 innersta i princip helt mörka och otecknade). I övrigt med oordnade täckare och huvud och bröst typiskt murrigt brunt och i flykten en tydligt ljusare inre hand.

1k/1st cy argentatus, Simrishamn, 090729, Jörgen Bernsmo

Här en individ med mörka kärnor och breda ljusa toppar med svag mönstring. Från denna vinkeln ser den dessutom ganska slank och långvingad ut med ganska lång smal näbb. Vingpanelen är dock väldigt mycket gråtrut med grovt tecknade täckare hela vägen (dvs även de yttre st täckarna). Jämför teckningen på de inre st täckarna med fågeln ovan.

1k/1st cy argentatus, Simrishamn, 090729, Jörgen Bernsmo

Här en annan variant. Tertialerna på denna huvudsakligen mörka med diffust ljusare topp med bredare vitbeige inramning som når hela vägen in mot de större täckarna. De allra innersta st täckarna ganska mörka och otecknade och de innersta nästan otecknat vita.

3k gråtrut i juli

3k/3rd cy argentatus, Göteborgs fiskehamn, 090725, Magnus Rahm

Här har vi en trut med flack panna, en förhållandevis smal och parallell näbb med svag gonysvinkel och högt placerat svart öga. En jizz som vid ett första ögonkast stämmer väl med kaspisk trut. Benlängd dock svårbedömd här. De gamla täckarna och tertialerna är slitna och blekta och ger därför inte mycket vägledning. Den uppvisar tämligen stora vita toppar på de nya handpennorna och de gamla förefaller enhetligt bruna vilket tyder på en 3k eller 4k. Det är ofta svårt att känna sig säker på åldern utan att se en utbredd vinge och inte ens då är det så himla självklart.


3k/3rd cy argentatus, Göteborgs fiskehamn, 090725, Magnus Rahm

Här samma trut längst till höger med gråtrutar som förefaller vara i samma ålder. Här känns jizzen inte direkt avvikande från gråtrutarna men den mörka irisen gör fortfarande att den ger ett annorlunda intryck än de båda andra.


3k/3rd cy argentatus, Göteborgs fiskehamn, 090725, Magnus Rahm

Kvarsittande jämnbruna armpennor med smala ljusa toppar tyder helt klart på 3k (det är alltså 2:a vinterns vingpennor). Tredje vinterns vinge har normalt mer grå/ljus arm och ofta mer utfärgad hand med tydlig slant på hp 10. På denna bild ses vingundersidan med mörka axillarer (kaspisk oftast ljusare här) samt att den har ruggat de 7 innersta handpennorna. Hp 1-6 är nya, Hp 7 är också ny men växande, hp 8 fälld och hp 9-10 är gamla och slitna. Hp 10 saknar slant. Med denna bild kan man utan tvekan bestämma den till gråtrut då kaspisk ska ha komplett band på hp 5 och oftast en tydlig vit slant på hp 10 i 2:a vinter (den gamla yttersta handpennan). Ofta visar gråtrut också svart band på hp 5 i tredje vinterdräkt, så denna fågel har alltså turligt nog mindre svart än många andra gråtrutar, vilket s a s blir spiket i kistan. Men en riktig "look-alike" är det och på avstånd utan närgranskning av vingen skulle den lätt kunna passera som en kaspisk!


3k/3rd cy cachinnans, Simrishamn, 090718, Olof Jönsson

Här en kaspisk i ungefär samma ruggningsstadie som jämförelse. Notera det svartas utbredning på de nya handpennorna (hp 1-6). Brett svart band på hp 5 som sagt inte ovanligt hos gråtrut, men ett måste för kaspisk!


De bägge 3k-fåglarnas handpennor vända i samma vinkel för lättare jämförelse. Den lilla slanten på hp 10 variabel hos båda arterna, men i genomsnitt störst och oftast förekommande hos kaspisk. Som regel också tydligare än hos vår kaspiska här.


3k/3rd cy cachinnans, Simrishamn, 080821, Jörgen Bernsmo

Här en annan 3k kaspisk trut för jämförelse. Ytligt sett är den väldigt lik Magnus gråtrut. Denna bild tagen knappt en månad senare och något längre kommen i ruggningen. Bl a är det mesta av kropp och vingtäckare samt tertialer "färdiga" för 3:e vinter. Dock har den kvar gamla hp 10 (från 2:a vinter) och den lilla vita slanten syns väl på baksidan av den bortre yttersta handpennan. Andra mer subtila skillnader gentemot gråtrut är t ex den ganska distinkta streckningen i nacken (många 3:e vinter kaspiska har ännu kraftigare streckning), otecknat vitt huvud och tendens till "ögonklamrar" a la svarthuvad mås.

3k/3rd cy cachinnans, Simrishamn, 090718, Olof Jönsson vs 3k/3rd cy argentatus, Göteborgs fiskehamn, 090725, Magnus Rahm

Sida vid sida är det två nästan identiska fåglar och fr a dräktmässigt är det inte mycket som skiljer (den kaspiska har lite mer avsatt nackstreckning och vitare ansikte). Jizzen är ledtråden och även om denna gråtrut är av den smäckrare sorten så är den kaspiska än mer skrangligt byggd, med en smalare och giraffliknande hals. Huvudet är lite päronformat med en tydligt toppig hjässa. Kombinerat med en något längre näbb och längre och smalare ben ger det den kaspiska en rätt karakteristisk "goofy" uppsyn.

Göteborgstruten visar hur viktigt det är med bra bilder eller anteckningar av handens utseende och att en enstaka bild kan vara svårbedömd. Dessutom varierar gråtrut (liksom andra trutar)en hel del i form och storlek (ofta beroende att hanar är större än honor)- vissa är rejäla plöfsiga biffar medan andra kan se väldigt nätta eller slanka ut. Mörkögda gråtrutar är ovanliga i adult dräkt men i subadulta dräkter varierar utfärgning av såväl iris som mjukdelar och även omfattningen av ruggning. Det kan många gånger vara mycket svårt att skilja avancerade 3k fåglar från retarderade 4k fåglar. Man bör vara extra kritisk innan man bestämmer en äldre subad eller ad kaspisk trut på senvår och sommar i Sverige, då dessa normalt ska befinna sig i häckningsområdena. Vår erfarenhet från Sydostskåne är att de är riktigt ovanliga och betydligt mer sällsynta än mörkögda gråtrutar.

2k havstrut i juli

2k/2nd cy marinus, Simrishamn, 090724, Jörgen Bernsmo

Havstrut är normalt lätt att bestämma utifrån proportioner och dräkt, men småvuxna exemplar (honor) kan ibland ställa till det, åtminstone fram till andra vinterdräkt (därefter utvecklar de svart på manteln). Främst i andra vinterdräkt (som denna är på väg att få) kan de dräktmässigt vara förvånansvärt lika både gråtrut och medelhavstrut, speciellt på lite håll.
Denna dock med typiskt grov näbb, stort huvud, kraftig hals och fyllig kropp som sammantaget ger ett kompakt och massivt intryck.

Ruggningsmässigt tämligen normal. Nedre tertialer gamla och slitna, en lucka bland de st täckarna (mörkbruna partiet) med nya växande fjädrar. Hp 10 spetsig, sliten och ljusare brun än de nya svartare handpennorna med liten vit topp.

Denna sköning är pullmärkt 080705 på Vallöytaklene Kollholman (57.59N/07.39E), Mandal, Vest-Agder i sydligaste Norge.

Juvenila kaspiska- och gråtrutar i juli

1k/1cy argentatus, Simrishamn, 090722, Hans Larsson

En ganska ordinär ungfågel i juli. Jämför fr a skapularer och vingtäckare med den kaspiska nedan.


1k/1cy cachinnans, Simrishamn, 090722, Hans Larsson

Märk ett "mjukare" helhetsintryck med jämna ljusa kanter på fr a skapularer men också de flesta vingtäckare. Tertialer klassiskt "kaspiska" med mörka baser och rätt breda och svagt mönstrade ljusa toppar. Aningen flackare panna, lång "snok", lite ormlik hals samt smala handpennor ger en sirligare jizz än gråtrut.


1k/1cy argentatus, Simrishamn, 090722, Hans Larsson

Denna gråtrut har mer kontrasterande tertialteckning och närmar sig kaspisk i det avseendet. Men bl a den "röriga" mönstringen på skapularer och vinge är bra gråtrutskaraktärer kontra kaspisk.


1k/1cy argentatus, Simrishamn, 090722, Hans Larsson

Här syns ännu mer solitt mörka tertialer med mönstring enbart i topparna. Andra gråtrutar har ännu mindre mönstring så variationen är alltså betydande.. Titta t ex på denna från Finland, plåtad av Hannu Koskinen: http://www.elisanet.fi/hj.koskinen/Poormic_20070802.html


1k/1cy cachinnans, Simrishamn, 090718, Olof Jönsson

Troligtvis maximalt mönstrade tertialer för kaspisk här. Kanske går det inte att helt utesluta hybridteorin men teckningen i övrigt väcker inga misstankar - den ser helt enkelt ut som en vältecknad kaspisk. Hybrider brukar normalt avslöja sig genom att se uppenbart märkliga ut i teckningen, ibland t o m med kombinationer och mönster som ingen av föräldraarterna har.


1k/1cy cachinnans, Simrishamn, 090718, Olof Jönsson

Samma fågel i flykten. Märk långvingat intryck, med fr a lång arm och framskjutet huvud - arten ser inte sällan oroväckande skranglig ut! Kolla också inre handpennorna som visar typiskt "persiennmönster" skapat av helmörka ytterfan. Stjärtbandet är oftast tydligt bredare än hos medelhavstrut.


1k/1cy argentatus, Simrishamn, 090722, Hans Larsson

Samma fågel som ses stående ovan. Jämför innerhanden med föregående kaspiska. I vissa vinklar kan fjädrarna se mörkare ut, men helhetsintrycket är (nästan..) alltid att gråtrut har en rejäl ljus "lucka" med i handen. Se kommentarer under medelhavstruten i tidigare inlägg. Den här individen visar jämnfärgade baser på större täckarna, med vingbandseffekt likt kaspisk. Dock är själva mönstringen i topparna lite brutalare så vingbandet blir inte lika "mjukt" avsatt. Som synes är stjärtteckningen nästan lika kontrastrik som hos kaspisk (och medelhavstrut) men ofta är stjärtbandet något mattare svartbrunt i färgton.


1k/1cy argentatus, Simrishamn, 090722, Hans Larsson

Samma filur igen, här syns handpenneteckningen lite tydligare och ovansidan är i övrigt ändå något mer jämntonad än hos kaspisk.


1k/1cy cachinnans, Simrishamn, 090722, Hans Larsson

Samma kaspiska som simmar längre upp i inlägget. Här ser innerhanden ljusare ut, men grundteckningen framgår förhoppningsvis - jämnmörka ytterfan på pennorna.


1k/1cy cachinnans, Simrishamn, 090722, Hans Larsson

En annan vinkel och genomlysning får handen att se mörkare ut igen. Grundligt fältobsande och många foton är i många lägen snudd på ett måste för att pussla ihop artbestämningarna.

Juvenil medelhavs- och gråtrut i juli

1k/1cy michahellis, Simrishamn, 090717, Olof Jönsson

Säsongens första juvenila medelhavstrut rastade i hamnen på kvällen. Lägg märke till vitaktig grundfärg på kroppen, något slitna "nötbruna" skapularer och vingtäckare samt svartaktiga tertialer med jämna vita kanter som knappt når in till större täckarna. Vidare kontrastrikt huvud med extra tydlig mörk "banditmask", accentuerat av det tydliga ögonbrynet, vilket ger medelhavstruten en tuffare uppsyn än gråtruten.



1k/1cy argentatus, Simrishamn, 090717, Hans Larsson

En ungfågel med ej helt utväxta handpennor, därav den korta aktern. Jämfört med medelhavstruten har den en klumpigare kroppsform, jämnare teckning och lite kyligare färgton. Tertialerna är hos denna fågel mer vältecknade och kontrasterar inte på samma vis mot resten av vingen som hos medelhavstrut. OBS! Många gråtrutar visar mer kontrastrik teckning än så här! Vid den här tiden är samtliga unga gråtrutar riktigt krispigt fräscha medan sydliga trutar som kaspisk och medelhavs börjat få slitage som syns bäst på de övre skapularerna. Men inom kort har även en del gråtrutar slitna fjädrar, så det är en karaktär man får ta med en nypa salt. Juvenil gråtrut har visserligen "banditmask" med, men den är normalt inte lika avsatt tack vare den mörkare grundfärgen på huvudet.



1k/1cy michahellis, Simrishamn, 090717, Olof Jönsson

Medelhavstruten igen. Än mer kontrastrik i flykten och den här individen har närmast silltrutslik mörk vinge, inkl inre handpennor som typiskt har helt mörka ytterfan. Stjärten rent vit med skarpt avsatt stjärtband som smalnar av mot sidorna. Lägg även märke till de mörka baserna på större täckarna som också påminner om silltrutens teckning. Eftersom våra nordiska silltrutar kläcks och flyger betydligt senare än de sydliga trutarterna så har man rätt bra vägledning av slitage och ruggning. Silltrut är generellt mycket fräschare och ruggar dessutom endast i begränsad omfattning under sin första höst.

1k/1cy argentatus, Simrishamn, 090717, Hans Larsson

Mer jämntecknad överlag och med mindre kontrasterande stjärt- och vingteckning än medelhavstrut. Inre handpennorna har enbart mörka toppar och ljusa ytterfan, vilket bildar ett tydligt ljust "fönster" som direkt avslöjar den som en gråtrut.

1k/1cy michahellis, Simrishamn, 090717, Olof Jönsson

Vingundersidan är som ett mellanting mellan gråtrut och kaspisk trut, med typiskt mörka mindre täckare och axillarer och ett ljusare stråk över mellersta täckarna.

3k silltrutar i juli

3k/3 cy fuscus, Simrishamn, 090715, Jörgen Bernsmo

Lägg märke till svartaktig mantel, nätt byggnad, klen näbb och mycket lång vinge. Västliga silltrutar (graellsii och intermedius) är oftast grövre och mer lika gråtrut i formen, men vissa intermediushonor kan se väldigt små och slanka ut. I kombination med mantelfärg kan jizzen ge en god indikation på vilken silltrutsform det är fråga om. Dagens båda 3k-fåglar passar i alla avseenden väl in i mallen för fuscus, men man bör alltid vara extra försiktig när det handlar om enstaka individer utanför de normala utbredningsområdena. Svarta handpennor utan vita toppar, enstaka bruna vingtäckare, mörk skuggning på övernäbbens spets samt brunaktig iris indikerar en 3k-fågel.



3k/3 cy fuscus, Simrishamn, 090715, Olof Jönsson

Samma fågel i flykten. Helmörk hand utan vita toppar eller slant på hp10 och såklart det breda stjärtbandet skiljer lätt ut denna 3k från en adult, men stående är den förvånade adultlik på lite håll.

3k/3 cy fuscus, Simrishamn, 090715, Jörgen Bernsmo

Individ 2, som är lite mer utfärgad. Bl a syns små vita toppar på handpennorna, irisen är ljusare och stjärten har mer vitt. Jizzen även här typisk för fuscus. Märk hur mantelfärgen skiftar med belysningen, i fält sågs ingen skillnad mellan de båda individerna. Det tål att upprepas att man bör vara försiktig när man drar slutsatser av enstaka foton, inte minst gäller detta mantelfärg hos trutar.

3k/3 cy fuscus, Simrishamn, 090715, Olof Jönsson

3k/3 cy fuscus, Simrishamn, 090715, Hans Larsson

Fuscus har normalt en snabbare dräktutveckling jämfört med främst graellsii. Kolla in en genomsnittsgraellsii i andra sommardräkt här:
http://gull-research.org/lbbg3cya/3cymay02.htm Passa även på att titta på silltrutsfotona från Holland här: http://www.xs4all.nl/~daarruud/fuscus.html Flera exempel visar att intermedius i många lägen har en ruggningsstrategi som liknar den långflyttande nominatrasen fuscus, vilket är logiskt med tanke på att en del intermedius flyttar ända ner till tropiska Afrika.

En artikel som beskriver dräktutvecklingen hos de olika raserna av 3k silltrutar (ringmärkta individer) finner du här: http://www.gull-research.org/papers/14muusse.pdf

2k kaspisk trut i juli

2k/2nd cy cachinnas, Simrishamn, 090710, Jörgen Bernsmo

Att bestämma 2k trutar på senvår/sommar kan vara riktigt knivigt. Många gånger är ungfågelsfjädrarna så kraftigt slitna att det är svårt att urskilja någon vägledande teckning. Man är då främst hänvisad till strukturella skillnader (jizz) som för den mer erfarne trutskådaren ger en typisk kaspisk trut. Den uppvisar en ganska slank profil med utdraget "slimmat" bakparti och ett huvud med flack panna och utdragen och långsmal näbb. Benen känns långa och bleka.
Ruggningsmässigt är den mest lik en 1:a sommar och således retarderad (har ruggat in färre fjädrar till 2:a vinterdräkt än en genomsnittlig kaspisk). Manteln har en huvudsakligen gråbrun ton med reducerad teckning och de mellersta täckarna är tämligen fräscha men troligtvis ändå ett par månader gamla. De större täckarna är tappade förutom några av de mellersta som är så kraftigt slitna att bara spolarna återstår. De nedre tertialerna är juvenila och blekta och de mindre täckarna är helt vita pga slitage. Den tycks ha ruggat tom hp 5 och har då sannolikt hp 6 växande, hp 7 tappad och hp 8-10 är kvarsittande juvenila, spetsiga och smala.
Hur långt ruggningen är framskriden används ofta som argument för bestämning av "sydliga" trutar men kan som synes vara vanskligt i subadulta dräkter utanför arternas "normala" utbredningsområde. Denna ligger efter en genomsnittlig gråtrut (se nedan).

2k/2nd cy cachinnans, Simrishamn, 090710, Jörgen Bernsmo

I föregående inlägg påtalades att "sydliga" trutar (kaspisk och medelhavstrut) ofta förefaller stå med benen tätare ihop än gråtrut. Detta är knappast en tongivande karaktär men ofta påfallande om man studerar en individ en längre stund. På denna nästan komiskt slående. Notera de långa rangliga benen där främst tibian är längre än på en genomsnittlig gråtrut. Kyla, värme och vind gör dock att trutar ofta intar poser som kan uppfattas mer eller mindre typiska och benlängden blir därför variabel. Kroppen närmast helt vit utan streckning centralt på hjässan och benen med rosa ton (som Wrigley´s Hubba Bubba tuggumi).

2k/2nd cy cachinnans (right) and 2k/2nd cy argentatus, Simrishamn, 090710, Jörgen Bernsmo

Här kan man jämföra ruggningen med en gråtrut. Ruggningsmässigt ligger gråtruten före den kaspiska gällande såväl kropps- som handpenneruggning. Den kaspiska uppvisar en mantel med huvudsaklligen grå skapularer med mörkare svarta teckningar. Den ofta reducerade teckningen på skapularerna gör att det är svårt att säga hur pass fräscha dessa är men ofta väldigt typisk för kaspisk i 1:a vinter-sommar. Mellersta täckarna fräschare men mindre juvenila och vita av slitage och de större täckarna saknas nästa helt förutom en del rejält slitna inre/mellersta, vilket blottar de mörka armpennorna. Under tertialerna ses två små vita prickar som sannolikt representerar topparna på nya hp 3-4.

Gråtruten med överlag fräsch dräkt (2:a vinter) och två små vita prickar bakom tertialerna som representerar hp 5-6. Även denna med tappade större täckare centralt (som är de sista som bytes) varför de mörka armpennorna syns som ett brunsvart fält. 2k gråtrut uppfattas normalt som generellt "smutsigare" (men inte alltid så här års) och kaspiska uppmärksammas kanske oftare på det "renare" helhetsintrycket tillsammans med jizz.

2k/2nd cy cachinnans (left) and 2k/2nd cy argentatus, Simrishamn, 090710, Jörgen Bernsmo

Här tillsammans med en annan gråtrut som är mer retarderad och med en vitare bottenfärg. Se dock den svaga streckningen på hjässan, de smutsliga partierna på flank och bröst jmf den kaspiska. Här anar man även den långa halsen hos kaspisk.

Juvenil kaspisk trut i juli

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090708, Jörgen Bernsmo

Höstens andra juvenila kaspiska trut. Även denna en liten nätt individ och således sannolikt en hona. På denna bild med mer horisontell hållning och med huvudet i en vinkel som som inte ger den en helt typisk jizz. Dock kan man ana den längre halsen som "nedstoppad" i krävan, varför en sidobild hade gett en mer normal jizz för arten. Här förefaller den även mer bredbent än vad som är gängse för "sydliga" trutar som oftare tycks ha benen tätare ihop.

Buken är kontrasterande vitaktig i likhet med föregående juvenila kaspiska här på bloggen. Den nästan sotigt mörka skuggningen i ansiktet är universell för juvenila trutar och om en månad eller två kommer denna kaspiska ha ruggat till en betydligt ljusare nuna.

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090708, Jörgen Bernsmo

Här ses den vita grundfärgen på vingundersidan, med mörka markeringar som är tätast på de mindre och mellersta täckarna.

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090708, Hans Larsson

Näbben är övervägande mörk på unga trutar under de första levnadsmånaderna, sen ljusnar den i varierande grad beroende på art. Kaspisk får ofta en ljusare innernäbb med typiskt mer på övre näbbhalvan som på vår bildfågel här, men detta sker normalt först senare på säsongen så denna individ är lite udda i det avseendet. Några av de mellersta skapularerna har fällts och en ny mantelfjäder har redan vuxit ut. Detta, liksom ett visst slitage som syns bäst på övre skapularer och mantel, visar att det är en tidigt kläckt trut, vilket stämmer bra med den kaspiska´s sydliga utbredning.

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090708, Hans Larsson

Jämfört med den juvenila kaspiska från 090706 så är den här än mer jämntecknad på större täckarna, något som man oftare ser hos t ex unga silltrutar. Denna representerar således en ytterlighet i variationen för kaspisk som normalt åtminstone har lite schatteringar eller diffust sågtandsmönster på täckarna. Helhetsintrycket påminner en hel del om en juvenil fiskmås!

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090708, Hans Larsson

De solida mörka täckarna förstärker effekten av de ljusa vingbanden och här syns också relativt mörk innerhand. Innerfanen på pennorna är dock ljusare, vilket ger den klassiska "persienn"-looken som unga kaspiska har. Märk hur teckningen kan variera med vinkeln på de bägge vingarna.

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090708, Hans Larsson

De ljusa vingundersidorna hos denna kaspiska är riktigt påfallande...

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090708, Hans Larsson

...liksom den vita buken i kontrast till flankerna.

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090708, Hans Larsson

Det gick lite sådär med kroppskontrollen. Förhoppningsvis berodde det bara på taskig erfarenhet...


1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090708, Hans Larsson

Öh..?

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090708, Hans Larsson

Till slut bar det iväg i alla fall.. Spana in den kontrastrika stjärten, vingbanden, ljusa gluttsnäppekilen samt persiennmönstret i innerhanden.

2k gråtrut i juli

2k/2nd cy argentatus, Simrishamn, 090705, Jörgen Bernsmo

En ganska ordinär gråtrut i början på juli, möjligen något i framkant gällande kroppsruggning. Mellersta täckare, övre skapularer och några inre större täckare fräscha och fina. Ett sjok av större täckare tappade som blottar armpennorna. Nya inre handpennor tom hp5 nya med små vita toppar, vilka syns nedanför tertialerna. Hp 6-7 tappade och hp 8-10 kvarsittande juvenila och spetsiga, bruna och rejält slitna. Även de mindre täckarna är gamla och oruggade.

Juvenil kaspisk trut i juli

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090706, Jörgen Bernsmo

Höstens första juvenila kaspiska anlände fenologiskt punktligt. En liten hona i juvenil dräkt. På denna bild framträder flertalet karaktärer som ger arten sin alldeles speciella jizz.

Notera det lilla toppiga huvudet och den flacka pannan som nästan går i ett med den den smala och långa näbben med dåligt uttalad gonysvinkel (mer påminnande om en mås än en trut). Detta tillsammans med det lilla svarta ögats placering ger kaspisk trut ett särdeles "milt" ansiktsuttryck. Notera vidare den långa halsen, den vita bottenfärgen och den centralt otecknade buksidan. Benen ter sig förhållandevis korta för arten men är avhängigt såväl kön som pose. Främst tibian är normalt tydligt längre än hos gråtrut men en viss variation föreligger. På tarsernas framsida ses mörka streck som är typiskt för ungtrutar de första veckorna men sedan försvinner och då uppvisar kaspisk trut normalt ljusare "tuggummirosa" ben än gråtrutens mer köttfärgade.

Täckarna är enhetligt bruna och prydligt inramade och bland de större täckarna ses typiskt mörka baser mot ljusare toppar som i flykten ger sken av ett vingband (se flyktbilder).

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090706, Jörgen Bernsmo

Här framträder den strömlinjeformade kroppen och den raka rygglinjen samt den ofta välmarkerade krävtrakten. Stäpp-posen med huvudet högt och bakpartiet lågt brukar också ses om man studerar en individ en längre stund. Notera vidare de enhetligt mörka tertialerna med ljusa toppar. Det är inte så vanligt att vi ser kaspiska i så här fräsch dräkt i Sverige och bara inom ett par tre veckor kommer denna fågel vara ljusare på främst kropp och huvud pga slitage, vilket passar bättre för den gängse bilden av en ung kaspisk trut.

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090706, Hans Larsson

Vingundersidan hos kaspisk är normalt väldigt ljus men hur den uppfattas är beroende på ljusets infallsvinkel och avstånd (se bild nedan). Denna individ är väldigt fräsch men får ändå anses som mörkare än genomsnittet men inom artens variation. Dock är axillarerna (armhålorna) huvudsakligen otecknade, vilket är typiskt. Gråtrut uppvisar normalt mer enhetligt "murrigt" bruna vingundersidor inkl axillarer.

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090706, Hans Larsson

Märk den mer kontrastrika teckningen jämfört med gråtruten nedan även om skillnaderna förstärks av de olika ljusförhållandena på bilderna. Här ses de mörka och ljusa vingbanden som bildas av de basalt mörka större täckarna, där de yttre är enhetligt bruna och otecknade och de inre endast sparsamt tecknade. Notera även den vita stjärten med det distinkt avsatta svarta stjärtbandet. Kaspisk har även en tydligare ljus ryggkil påminnande om gluttsnäppans som kontrasterar fint mot den kanelbruna manteln i juvenil dräkt. Gråtrut är i allmänhet mörkare mönstrad här, liksom på övergump och stjärttäckare.

1k/1cy argentatus, Simrishamn, 060811, Hans Larsson

Även om bilden är tagen en dryg månad senare så visar den väl hur en typisk juvenil gråtrut ter sig. Kolla bland annat hur jämntecknad överlag den är i jämförelse med den kaspiska. En bra "hård" karaktär är de ljusa inre handpennorna som visar endast mörka toppar, vilket är regel för gråtrut men omöjligt för kaspisk (och även medelhavstrut och silltrut). Läs dock kommentarerna till medelhavstruten 090717 här ovan om variationen vad gäller innerhanden!

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090706, Hans Larsson

I flykten ses en ganska enhetligt brun vingovansida. Den inre delen av handen uppvisar normalt "ett fönster" som är ett mellanting mellan medelhavstrut (mörkare) och gråtrut (ljusare). Fönstret är en effekt av de gråare innerfanen på den inre handpennorna och dess tydlighet är delvis beroende på hur uppspärrad vingen är, men även av ljusets infallsvinkel. Ytterfanen på de inre handpennorna är dock mörka och obrutna.

Nere till vänster för övrigt en 2k gråtrut med ovanligt ljus iris för åldern.

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090706, Hans Larsson

På denna bild simmar den kaspiska pedagogiskt bakom en ung gråtrut, argentatus, och det ljusare helhetsintrycket hos kaspisk pga vitare huvud och bröstparti ses väl. Notera även skillnaden på tertialernas teckning, enhetligt mörka med ljusa toppar hos kaspisk och brunare med tydligt tandning längs tertialernas nederkant hos gråtrut.

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090706, Hans Larsson

Denna individ ligger i det mer välmönstrade spektrat vad gäller stjärtteckningen och vingundersidan (se ovan). Man kan alltså frestas att gå ner sig i hybridtankar, men så länge inget är uppenbart märkligt med fågeln bör man kunna klassa den som "inom variationen" för kaspisk.

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090706, Hans Larsson

Ofta uppfattar man att kaspisk håller såväl huvud/hals som bakparti högre från vattenytan då den simmar, inte olikt skrattmås. Den smalare/längre halsen bidrar till detta intryck.