måndag 6 juli 2009

Juvenil kaspisk trut i juli

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090706, Jörgen Bernsmo

Höstens första juvenila kaspiska anlände fenologiskt punktligt. En liten hona i juvenil dräkt. På denna bild framträder flertalet karaktärer som ger arten sin alldeles speciella jizz.

Notera det lilla toppiga huvudet och den flacka pannan som nästan går i ett med den den smala och långa näbben med dåligt uttalad gonysvinkel (mer påminnande om en mås än en trut). Detta tillsammans med det lilla svarta ögats placering ger kaspisk trut ett särdeles "milt" ansiktsuttryck. Notera vidare den långa halsen, den vita bottenfärgen och den centralt otecknade buksidan. Benen ter sig förhållandevis korta för arten men är avhängigt såväl kön som pose. Främst tibian är normalt tydligt längre än hos gråtrut men en viss variation föreligger. På tarsernas framsida ses mörka streck som är typiskt för ungtrutar de första veckorna men sedan försvinner och då uppvisar kaspisk trut normalt ljusare "tuggummirosa" ben än gråtrutens mer köttfärgade.

Täckarna är enhetligt bruna och prydligt inramade och bland de större täckarna ses typiskt mörka baser mot ljusare toppar som i flykten ger sken av ett vingband (se flyktbilder).



1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090706, Jörgen Bernsmo

Här framträder den strömlinjeformade kroppen och den raka rygglinjen samt den ofta välmarkerade krävtrakten. Stäpp-posen med huvudet högt och bakpartiet lågt brukar också ses om man studerar en individ en längre stund. Notera vidare de enhetligt mörka tertialerna med ljusa toppar. Det är inte så vanligt att vi ser kaspiska i så här fräsch dräkt i Sverige och bara inom ett par tre veckor kommer denna fågel vara ljusare på främst kropp och huvud pga slitage, vilket passar bättre för den gängse bilden av en ung kaspisk trut.



1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090706, Hans Larsson

Vingundersidan hos kaspisk är normalt väldigt ljus men hur den uppfattas är beroende på ljusets infallsvinkel och avstånd (se bild nedan). Denna individ är väldigt fräsch men får ändå anses som mörkare än genomsnittet men inom artens variation. Dock är axillarerna (armhålorna) huvudsakligen otecknade, vilket är typiskt. Gråtrut uppvisar normalt mer enhetligt "murrigt" bruna vingundersidor inkl axillarer.



1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090706, Hans Larsson

Märk den mer kontrastrika teckningen jämfört med gråtruten nedan även om skillnaderna förstärks av de olika ljusförhållandena på bilderna. Här ses de mörka och ljusa vingbanden som bildas av de basalt mörka större täckarna, där de yttre är enhetligt bruna och otecknade och de inre endast sparsamt tecknade. Notera även den vita stjärten med det distinkt avsatta svarta stjärtbandet. Kaspisk har även en tydligare ljus ryggkil påminnande om gluttsnäppans som kontrasterar fint mot den kanelbruna manteln i juvenil dräkt. Gråtrut är i allmänhet mörkare mönstrad här, liksom på övergump och stjärttäckare.



1k/1cy argentatus, Simrishamn, 060811, Hans Larsson

Även om bilden är tagen en dryg månad senare så visar den väl hur en typisk juvenil gråtrut ter sig. Kolla bland annat hur jämntecknad överlag den är i jämförelse med den kaspiska. En bra "hård" karaktär är de ljusa inre handpennorna som visar endast mörka toppar, vilket är regel för gråtrut men omöjligt för kaspisk (och även medelhavstrut och silltrut). Läs dock kommentarerna till medelhavstruten 090717 här ovan om variationen vad gäller innerhanden!



1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090706, Hans Larsson
I flykten ses en ganska enhetligt brun vingovansida. Den inre delen av handen uppvisar normalt "ett fönster" som är ett mellanting mellan medelhavstrut (mörkare) och gråtrut (ljusare). Fönstret är en effekt av de gråare innerfanen på den inre handpennorna och dess tydlighet är delvis beroende på hur uppspärrad vingen är, men även av ljusets infallsvinkel. Ytterfanen på de inre handpennorna är dock mörka och obrutna.

Nere till vänster för övrigt en 2k gråtrut med ovanligt ljus iris för åldern.



1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090706, Hans Larsson

På denna bild simmar den kaspiska pedagogiskt bakom en ung gråtrut, argentatus, och det ljusare helhetsintrycket hos kaspisk pga vitare huvud och bröstparti ses väl. Notera även skillnaden på tertialernas teckning, enhetligt mörka med ljusa toppar hos kaspisk och brunare med tydligt tandning längs tertialernas nederkant hos gråtrut.


1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090706, Hans Larsson

Denna individ ligger i det mer välmönstrade spektrat vad gäller stjärtteckningen och vingundersidan (se ovan). Man kan alltså frestas att gå ner sig i hybridtankar, men så länge inget är uppenbart märkligt med fågeln bör man kunna klassa den som "inom variationen" för kaspisk.



1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090706, Hans Larsson

Ofta uppfattar man att kaspisk håller såväl huvud/hals som bakparti högre från vattenytan då den simmar, inte olikt skrattmås. Den smalare/längre halsen bidrar till detta intryck.