Adult michahellis, Simrishamn, 110118, Jörgen Bernsmo
Att kolla trutar vintertid brukar inte alltid vara så givande om man är ute efter de två sydliga specialarna kaspisk- och medelhavstrut. Dock är det en bra period då andra fåglar inte konkurrerar om utrymmet och skådartiden - och trutarna ser oftast ut som i fågelboken!
Under sensommar och höst, då främst sydliga trutar är regelbundna, ruggar de aktivt, vilket kan komplicera bestämningen. Russinen så här års är få - men de finns där ute - även om de adulta sydliga trutarna snart besätter häckningsreviren och då normalt inte ses hos oss. Gråtrutar är det dock gott om där det finns tillgång till mat och under hösten och vintern har det fyllts på med individer från främst Finland, Baltikum och Ryssland. Vårvintern är också den bästa perioden för att hitta polartrutar och ser man till fyndbilden i Europa av riktiga rariteter som t ex thayertrut och gråvingad trut så är den närmsta tiden riktig högsäsong!
Ovan ses en adult medelhavstrut (till vänster) tillsammans med gråtrutar. I Skåne har det setts någon enstaka de senaste vintrarna. Även om det ofta är svårt att bedöma mantelfärg så uppfattas medelhavstruten som något mörkare på manteln utan gråtrutens blåstick. Den är typiskt ren i huvudet eller endast med fin svag streckning runt ögat och på huvudet. Hjässan är flackare och nacken kantigare med rakare övergång mot hals jmf med gråtrut. Benen är gula - men det är de å andra sidan också på många gråtrutar så här års. Även mantelfärgen varierar hos gråtrut och mer mörkmantlade (sannolikt nordliga) indivder ses regelbundet. Bedömningen kompliceras av ljusförhållanden. För bestämningen måste man förlita sig på vingteckningen och eftersom den hänger med vingen ses att den har brett svart komplett subterminalband på hp5 och liten svart markering på hp4.
Adult michahellis, Simrishamn, 110118, Jörgen Bernsmo
Här där den putsar sig kan man räkna handpennorna inifrån. Hp 10 är normalt alltid dold bakom hp 9 som är den sista vita toppen man ser. Gråtrut kan sällsynt ha komplett band på hp 5. Dock är det oftast smalt eller brutet och inte minst är det svarta i handen inte lika utbrett. Ses oftast bäst på hp 7-8 där medelhavstrut har mer svart. En utbredd vinge är därför alltid optimalt för en säker bestämning och här ser det bra ut. För lite mer bestämningstips så kolla gärna dessa äldre inlägg:
http://truthjalpen.blogspot.com/2009/08/adult-medelhavstrut.html
http://truthjalpen.blogspot.com/2009/11/adult-medelhavstrut-i-november.html
Adult michahellis, Simrishamn, 110118, Jörgen Bernsmo
3k/3cy michahellis, Simrishamn, 110119, Jörgen Bernsmo
Subadulta medelhavstrutar är betydligt svårare. Är man inte insatt i gråtrutens variation och åldrar kan det bli jobbigt. Såväl kaspisk trut som medelhavstrut uppvisar dock normalt en renare och mer kontrastrik dräkt men variationen är stor och ibland kan det vara svårt att skilja 2.a vinter från 3:e vinter och ännu äldre fåglar blir ofta kvalificerade gissningar. Den här individen ser äldre ut en en gråtrut i motsvarande dräkt och kombinationen svarta handpennor utan vita toppar och adultlik mantel gör att man reagerar. Även jizzen med medelhavstrutens "smartare" look och kantiga huvud gör att det ser spännande ut. Jmf med gråtrutarna.
3k/3cy michahellis, Simrishamn, 110119, Jörgen Bernsmo
I lite högre förstoring ser man en ljusare iris med tydlig röd orbitalring och svag fin "blyertsteckning" kring ögat. Baserna av tertialerna svarta med breda ljusa toppar och ett svart avsatt stjärtband kan anas.
3k/3cy michahellis, Simrishamn, 110119, Jörgen Bernsmo
Vingens teckning krävs dock nästan för att sätta "spiken i kistan". Här ses att den saknar vita toppar och ljusa slantar på hp 10. På höger vinge syns något som kan tolkas som en diffus slant på hp 10 men det är ett litet hack i pennan. Stjärtbandet är svart och avsatt mot i övrigt vit otecknad stjärt (ses dock bättre på ovansidan). Den har dessutom svarta teckningar på samtliga på samtliga handpennor även om de innersta handpennorna är adultlikt grå. Detta gör att man kan åldersbestämma den till 2:a vinter och så här pass ren, kontrastrik och avancerad dräkt ses inte hos gråtrut i motsvarande ålder.
4k/4cy? argentatus & 3k/3cy michahellis, Simrishamn, 110122, Hans Larsson
Benen är skära med en gul anstrykning och gräddig karaktär, inte olikt tonen hos äldre kaspiska. Variabelt men ganska typiskt för ålder och årstid. Gråtruten i förgrunden är troligtvis en något retarderad 4k-fågel (se t ex den stora vita slanten på hp 10´s undersida) och dräktmässigt väldigt lik medelhavstruten. Helt säker på åldern på denna är det dock svårt att vara utan en kompletterande titt i flykten. Märk den elegantare looken hos medelhavsen, med renare färgfält och distinka mörka teckningar på tertialer och vingtäckare - en snyggare fågel helt enkelt!
Edit: Efter förfrågan om åldern så får vi medge att bestämningen till 3k egentligen är en gissning. Lika svårt som det är att säkra vissa gråtrutar, lika luriga är såklart medelhavstrutar ibland. Denna är ju ett gränsfall och visar karaktärer för bägge ålderklasserna. Så, avancerad 3k eller retarderad 4k, det är egentligen en smaksak utan ring på benet. Men desto viktigare när man ska säkra bestämningen gentemot gråtrut... Här är en fågel plåtad i England i dagarna som också bedömts till 3k:
http://www.birdingetc.com/2011/01/down-in-dump.html
Och här är ett några tredje vinter (3k höst) från Frankrike:
http://www.xs4all.nl/~daarruud/micha/micha3.html
Adult cachinnans, Simrishamn, 110112, Jörgen Bernsmo
Adulta kaspiska trutar är ofta något enklare att clincha med sin mer typiska jizz med smal jämntjock näbb (ofta limefärgad), längre ben och normalt mörka öga. Dock har enstaka gråtrutar både vitt huvud och i sällsynta fall mörk iris och inte minst uppfattas ögat som mörkt då de "plirar" i kylan och vid dåligt ljus. Speciellt i början av gråtrutarnas ruggning när de vithövdade ännu är få och sticker ut tydligt mot de vintertecknade massorna är det stor risk att det blir fel! Bestämningen bör om möjligt alltid kompletteras med vingteckningen. Precis som hos medelhavstrut bör den ha komplett band på hp 5 men utbredningen av svart är inte lika utbredd. Istället uppvisar adulta kaspiska de typiska grå "tungorna" som skär in i det svarta. En effekt av mindre svart på innerfanen av handpennorna. Oftast har de kontra medelhavstrut helvit spets på hp 10 och större vit slant på hp 9 likt gråtrut. Denna har även svart markering på hp 4 vilket får ses som en bonus för båda de sydliga trutarna. Se även:
http://truthjalpen.blogspot.com/2010/01/adult-gratrut-vs-kaspisk-trut.html
Adult cachinnans, Simrishamn, 110112, Jörgen Bernsmo
2k/2cy cachinnans (t h), Simrishamn, 110119, Jörgen Bernsmo
Även ungfåglar kan såklart bestämmas men märk väl att många gråtrutar har hunnit ikapp ruggningsmässigt jämfört med tidigare på hösten. Normalt avstannar ruggningen under midvintern och skillnaden är störst bland de fåglar som kommit längst och ruggat en del vingtäckare eller tertialer under hösten, vilket endast sällsynt ses hos gråtrut. Jizz, kontrast och övriga karaktärer är i stora drag desamma som tidigare under hösten men då slitage hunnit påverka dräkten mer så är det svårare att lita på dräktkaraktärer som tertialteckning t ex. Gråtrutar och havstrutar har också ljusnat betydligt jämfört med under hösten, men som väl är har oftast även de kaspiska gjort detsamma, så skillnaderna i helhetsintryck består.
2k/2cy argentatus, Simrishamn, 110122, Hans Larsson
Jämför den ljusa fågeln t h med den kaspiske ovan och märk skillnader i näbb, huvud- och kroppsform. Notera hur ansiktet på den kaspiske är vitare och renare tecknat med distinktare avsatt nackstreckning. Denna gråtrut är rätt blek överlag och har t ex rätt urvattnad vinge. Det finns gråtrutar som är mer kontrastrika och således mer lika kaspisk! Kolla här för en video med en annan 2k kaspisk och gråtrutarna ovan:
http://vimeo.com/19071796
3k/3cy argentatus, Simrishamn, 110119, Jörgen Bernsmo
Variationen hos trutar är som tidigare sagts enorm och på gränsen till tröstlös emellanåt - men det är samtidigt lite av kryddan i skådandet. Ibland stöter man på något udda som gråtruten ovan som är påfallande lik vissa "retarderade" individer av västlig silltrut. Den är förhållandevis liten och uppvisar en gråton på manteln likt ljusmantlad silltrut och utifrån bilden hade det varit svårt att utesluta silltrut.
3k/3cy argentatus, Simrishamn, 110119, Jörgen Bernsmo
Ser man till jizzen så känns den ganska satt och gråtrutslik men främst graellsii kan ge ett mycket kraftigt intryck som inte skiljer sig så avsevärt från gråtrut och i detta fall är det sannolikt en hona grundat på den mindre storleken.
3k/3cy argentatus, Simrishamn, 110119, Jörgen Bernsmo
På den här bilden förtas dock silltrutsintrycket helt. Stjärtbandet är smalt och kraftigt uppluckrat, med bandning nästan hela vägen upp mot stjärtroten, och vingen uppvisar en tydligt ljusare inre hand och svart teckning enbart på de yttersta 6-7 handpennorna och dessutom med en ljus slant på yttersta handpennan - något som främst förknippas med kaspisk trut i motsvarande dräkt, dvs 2:a vinter, men som också ses regelbundet hos gråtrut. Hos västlig silltrut och medelhavstrut är det extremt sällsynt - om det överhuvudtaget förekommer? Av samma anledning är det svårt att se någon hybrid som skulle vara passande. Mer gråtrut här:
http://truthjalpen.blogspot.com/2009/12/gratrutar-i-december.html
Det rapporteras fortfarande en del silltrutar vintertid, men det är en extremt sällsynt gäst och oftast handlar det om skadade individer som överlevt. Mörka gråtrutar och havstrutar torde vara den vanligaste felkällan, så om man tror sig se en silltrut från december till mars så bör man försöka dokumentera den noga.
Så ut och belägra hamnar och soptippar - så ses vi kanske till våren!
fredag 21 januari 2011
tisdag 27 juli 2010
Kaspisk trut - var kommer de ifrån?
1k/1cy cachinnans, Simrishamn, 100725, Jörgen Bernsmo
Kaspisk trut häckar närmast i Polen, östra Tyskland och Litauen och man får förmoda att det är ifrån dessa länder majoriteten av de fåglar som ses här har sitt ursprung. Antalet fynd i främst Skåne, men även i Blekinge, Öland och på Gotland har ökat dramatiskt under 2000-talet, vilket sannolikt beror på bättre bestämningskunskaper i kombination med en reel ökning och expansion mot nordväst. Populationen i Polen etablerades i början på 1980-talet och ökade dramatiskt under främst slutet på 1990-talet. Gråtruten som inte etablerade sig i Polen förrän i slutet på 1960-talet minskar dock och tycks retirera norrut igen men samhäckar med kaspisk trut i de centrala delarna längs Vislafloden där ca 20% av paren beräknas vara hybrider, vilket kan vara värt att ha i åtanke när man stöter på kluriga individer. Andelen kaspiska trutar i dessa kolonier ökar dock samtidigt som gråtruten minskar. I södra delen är dock kolonierna "rena" med undantag av enstaka medelhavstrutar som etablerat sig som inlandshäckare i Centraleuropa.
Kaspisk trut häckar närmast i Polen, östra Tyskland och Litauen och man får förmoda att det är ifrån dessa länder majoriteten av de fåglar som ses här har sitt ursprung. Antalet fynd i främst Skåne, men även i Blekinge, Öland och på Gotland har ökat dramatiskt under 2000-talet, vilket sannolikt beror på bättre bestämningskunskaper i kombination med en reel ökning och expansion mot nordväst. Populationen i Polen etablerades i början på 1980-talet och ökade dramatiskt under främst slutet på 1990-talet. Gråtruten som inte etablerade sig i Polen förrän i slutet på 1960-talet minskar dock och tycks retirera norrut igen men samhäckar med kaspisk trut i de centrala delarna längs Vislafloden där ca 20% av paren beräknas vara hybrider, vilket kan vara värt att ha i åtanke när man stöter på kluriga individer. Andelen kaspiska trutar i dessa kolonier ökar dock samtidigt som gråtruten minskar. I södra delen är dock kolonierna "rena" med undantag av enstaka medelhavstrutar som etablerat sig som inlandshäckare i Centraleuropa.
Förutom polska fåglar återfinns avlästa färgmärkta fåglar i Skåne från Litauen, Ukraina och Vitryssland. I mitten på maj i år avlästes en ad "gråtrut" i Simrishamn vars far var en hybrid och modern okänd så kanske har vi redan ett visst genflöde från kaspisk i våra häckande gråtrutar?
Gul PDNZ ringmärkt som pulli 27 maj i Kozielno Reservoir, 5028N, 1658E, S Poland.
torsdag 22 juli 2010
Adult medelhavstrut i juli
Adulta medelhavstrutar är alltid svåra att separera från gulbenta gråtrutar. Så här års, när de ruggar handpennorna är det än lurigare, eftersom en säker bestämning främst bör grunda sig på handens exakta teckning i kombination med övriga karaktärer. Klicka upp bilderna för att se dem i bättre format!
På de två bilderna ovan kan man trots aktiv ruggning ändå utläsa handpenneteckningen väl. Börjar vi inifrån så ses fyra nya och helt utväxta handpennor. Notera en liten svart fläck på ytterfanet av hp 4, en bra stödjande karaktär. Sedan ses hp 5 som just är på väg, med ett brett svart band över hela fjädern, en förutsättning för en positiv bestämning. En rätt rejäl lucka och därefter fyra kvarsittande gamla pennor visar att hp 6 är släppt men ännu saknas den nya fjädern. Mycket svart generellt på pennorna är bra, liksom begränsat vitt på hp 10 & 9. Märk även det svarta subterminalbandet på hp 10, ännu en bra stödjande karaktär.
Här samma fågel tillsammans med en subadult gråtrut till vänster. Lägg främst märkte till skillnaderna i form och proprtioner, med medelhavstruten som en mycket sportigare och sundare variant av gråtruten med en kantigare och aningen grövre huvud+näbbprofil. Dessutom ses det lite ilskna och klipska ansiktsutrycket jämfört med gråtrutens mer "galna" stirrande, som accentueras av en i genomsnitt ljusare irisfärg. Notera även medelhavstrutens djupare grå mantelfärg, med en aning mindre blåton. Av någon mystisk anledning syns detta ofta bättre på foton än "live".
Tack vare den intensiva ruggningen är frisyren hur spretig som helst. Kolla rektangulär näbb med brant spets samt de långa benen som sitter ganska tätt ihop - en konsekvens av medelhavstrutens slimmare kropp.
Denna har symmetriska och påfallande kraftiga luckor i båda vingarna där utseendet i inre handen inte hade låtit sig studeras utan fotodokumentation. Det man främst ska beakta är som sagt det svartas utbredning och teckning. Bilderna är inte av bästa kvalitet men ruggningsmässigt ses ändå att hp 1-3 är nya och helt utvuxna, hp 4-5 växande, hp 6 saknas och hp 7-10 är gamla. På bilden ovan ses en svart markering på ytterfanet av hp 4 på ovansidan av vingen och på bilden nedan ses även den växande hp 5 (längst in i luckan) strax innanför en svart liten prick som är vad som syns av den svarta markeringen på hp 4. Formen på det svarta subterminalbandet på hp 5 är ungefär lika brett på innerfanet som på ytterfanet och då gråtrut har ett komplett band på hp 5 (ovanligt) brukar det nästan uteslutande vara avsmalnande på innerfanet och svart markering på hp 4 saknas.
Denna har symmetriska och påfallande kraftiga luckor i båda vingarna där utseendet i inre handen inte hade låtit sig studeras utan fotodokumentation. Det man främst ska beakta är som sagt det svartas utbredning och teckning. Bilderna är inte av bästa kvalitet men ruggningsmässigt ses ändå att hp 1-3 är nya och helt utvuxna, hp 4-5 växande, hp 6 saknas och hp 7-10 är gamla. På bilden ovan ses en svart markering på ytterfanet av hp 4 på ovansidan av vingen och på bilden nedan ses även den växande hp 5 (längst in i luckan) strax innanför en svart liten prick som är vad som syns av den svarta markeringen på hp 4. Formen på det svarta subterminalbandet på hp 5 är ungefär lika brett på innerfanet som på ytterfanet och då gråtrut har ett komplett band på hp 5 (ovanligt) brukar det nästan uteslutande vara avsmalnande på innerfanet och svart markering på hp 4 saknas.
Ser man på övriga handpennor så har den utbrett svart i handen, vilket ses lättast kontra gråtrut på undersidan. Här med utbrett svart, även innerfanet av hp 10, som har en vit slant innanför det nästan helt nedslitna svarta subterminalbandet. Även mycket svart på hp 9 som endast uppvisar en mycket liten slant på ytterfanet. Gentemot gråtrut är det oftast på hp 7-8 som mängden svart är mest påfallande, vilket ger en rakare svart kant mellan det grå och det svarta i handen och som upplevs mer u-format hos gråtrut pga mer grått.
Ovanstende kombinerat med de långa klargula benen, den kraftiga och parallella näbben som har en brant spets och uttalad gonysvinkel med utbrett rött, det grova huvudet med ett "ilsket" öga - gör att man kan känna sig bekväm med bestämningen.
Ovanstende kombinerat med de långa klargula benen, den kraftiga och parallella näbben som har en brant spets och uttalad gonysvinkel med utbrett rött, det grova huvudet med ett "ilsket" öga - gör att man kan känna sig bekväm med bestämningen.
En ganska "typisk" gråtrut. Här är hp 1-3 nya, hp 4 precis på väg fram och hp 5-10 sitter kvar. Brutet och tunt band på hp 5 som ses här skulle inte alls passa bra för en medelhavstrut, liksom lite väl mycket vitt på hp 9-10.
Ad argentatus, Simrishamn, 100723, Jörgen Bernsmo
Och så en gråtrut till.. Denna har hp 1-3 nya, en ny hp 4 precis synlig, hp 5 saknas och hp 6-10 kvarsittande gamla. Eftersom hp 5 fattas så kan vi ju bara gissa hur den ser ut, men tittar man på hp 6 som har ett förhållandevis smalt band kan man nog vara rätt säker på att femman har väldigt begränsat svart, om den har något alls. Drar man upp bilden framgår ett synnerligen maniac-stirrande gulvitt öga här!
För mer bestämningstips av adult medelhavstrut kolla gärna tidigare inlägg:
http://truthjalpen.blogspot.com/2009/08/adult-medelhavstrut.html
söndag 18 juli 2010
Juvenila trutar i juli - sammanfattning
Säsongen för årsungar är i full gång och det kan vara på sin plats med en summering av de viktigaste sakerna att kika på hos grå-, kaspisk-, medelhavs- och silltrut. Det är lätt att det blir mycket upprepningar så vi hänvisar helt slappt till de här länkarna till tidigare inlägg på bloggen som avhandlar trutbestämning i juli:
Inläggen fr o m nu kommer att vara mer lägesrapporter med korta kommentarer.
Följande kollage visar grovhugget hur färska ungfåglar av de olika arterna kan te sig nu. Några bilder är tagna senare på säsongen, men i stora drag ska de gå att jämföra ändå.
Jämför skillnader i, förutom allmän jizz: 1. näbbform, 2. tibians längd, 3. skapularer, 4. större täckare (gråtrutens siffror hamnade fel, sorry!) samt 5. tertialer.
1k/1cy kaspisk trut, Larus cachinnans, gråtrut Larus argentatus, medelhavstrut, Larus michahellis samt silltrut, Larus fuscus fuscus, juli-augusti 2009-2010, Hans Larsson
1k/1cy kaspisk trut, Larus cachinnans, gråtrut Larus argentatus, medelhavstrut, Larus michahellis samt silltrut, Larus fuscus fuscus, juli-augusti 2009-2010, Hans Larsson
Jämför teckningen hos: 1. inre handpennor (främst ytterfanens teckning), 2. större täckare samt 3. stjärt och övre stjärttäckare.
1k/1cy gråtrut Larus argentatus, kaspisk trut, Larus cachinnans, medelhavstrut, Larus michahellis samt silltrut, Larus fuscus fuscus, juli-augusti 2009-2010, Hans Larsson
Jämför återigen: 1. inre handpennor, 2. större täckare samt 3. undre vingtäckare och armhåla.
Filmklipp med 1k kaspisk. Märk hur mörka årsungarna är så här tidigt på säsongen, det är inte helt lätt att urskilja dem i en flock med gråtrut på avstånd. Notera dock jämnare/simplare teckning på skapularer och täckare/tertialer, jämfört med med genomsnittsgråtruten som är mer mönstrad. Lägligt nog simmar en juvenil gråtrut in bredvid den kaspiska efter en stund för direkt jämförelse. Färgtonen hos unga kaspiska tenderar att vara mer ljust beigebrun jämfört med de andra, något som blir tydligare ju mer fågeln slits. Förutom subtila dräktskillnader så framgår den kaspiska´s elegantare jizz, med smalare hals och längre näbb samt mer utdraget/slankare akterparti. Just profilen är nästan det lättaste att gå på just nu, framförallt de stora och älgiga hanarna av kaspisk trut avslöjas lätt så, hur bruna de än är i juv-dräkten. Ansiktsuttrycket hos kaspisk är typiskt glatt och bekymmersfritt, tack vare den långa mungipan och oftast frilagda ögat. Gråtrut ser något mer nollställd ut.
http://blip.tv/file/get/Barabensis-YellowleggedGull1cy100713955.mov
Och så en juvenil medelhavstrut från samma tillfälle. I mångt och mycket som en kaspisk i både jizz och teckning. Märk dock att medelhavstruten har mer svärta i det mörka och kraftigare, mer gråtrutslik mönstring på större täckare. Färgtonen är kylig, svartbrun/vit, väldigt likt silltrut. Notera också kraftig näbb med brant spets och tydlig krok samt distinkt blåtira i ett bistert ansikte med markerat ögonbryn. Medelhavstruten får alltså ofta ett allvarligare ansikte jämfört med de andra tre.
Och så en juvenil medelhavstrut från samma tillfälle. I mångt och mycket som en kaspisk i både jizz och teckning. Märk dock att medelhavstruten har mer svärta i det mörka och kraftigare, mer gråtrutslik mönstring på större täckare. Färgtonen är kylig, svartbrun/vit, väldigt likt silltrut. Notera också kraftig näbb med brant spets och tydlig krok samt distinkt blåtira i ett bistert ansikte med markerat ögonbryn. Medelhavstruten får alltså ofta ett allvarligare ansikte jämfört med de andra tre.
tisdag 26 januari 2010
Adult gråtrut vs kaspisk trut
5 cy+ argentatus, Skillinge, 091218 , Hans Larsson
Att skilja adulta fåglar av gråtrut från kaspisk trut under senvintern kan vara ganska knivigt! Enstaka gråtrutar har vitt huvud hela hösten, från december uppträder vithövdade gråtrutar mer regelbundet och nu i januari är de relativt vanliga. Ytligt sett, inte minst på avstånd och i lite mulet väder, ter de sig såväl mörkögda (och sällsynt är de det också, likväl som kaspisk trut kan uppvisa en ljusare iris) som avvikande gentemot de mer kraftigt streckade individerna i vinterdräkt. Ser man en till synes mörkögd "ren" adult trut nu så måste man ge akt på jizz och inte minst vingteckning innan man ger sig på en bestämning.
Den övre gråtruten ter sig mörkögd (backa gärna lite från skärmen) och ger därför associationer till kaspisk trut, inte minst om man jämför med individen bakom som fortfarande har kraftig streckat huvud. Streckningen gör att ögat framträder tydligare och ljusare än hos en fågel med vitt kring ögat. Vingteckningen framträder dåligt men den förefaller vara ganska kortvingad och jizzen är identisk med övriga gråtrutar. Näbben är förhållandevis kort med svullen framdel och kropp och huvud känns knubbiga.
5cy+ cachinnans, Simrishamn, 010116, Jörgen Bernsmo
Här har vi en kaspisk trut (nedre) tillsammans med en ganska ordinär gråtrut i januari. Notera skillnader i jizz. Näbben på den kaspiske känns längre och mer parallell med svagare sluttning på övernäbbens spets och endast svag antydan til gonysvinkel. I vinterdräkt har kaspisk ofta en mer "limefärgad" näbb men i detta fallet skulle det också kunna indikera yngre adult, då kaspisk generellt anlägger sommardräkt tidigare än gråtrut. Benen har den "typiska" blekrosa färgen som också ses hos yngre fåglar, men den kanske vanligaste varianten är en mer blekgul anstrykning. Att kaspiska trutar ska ha klargula ben är en ännu ganska utbredd missuppfattning sedan tiden då den tillsammans med medelhavstrut benämdes "gulfotad trut". Det omvända kan sägas gälla gråtrut, dvs att omfattningen av gråtrutar med blekgula till knallgula ben lätt underskattas - inte minst vintertid. Notera vidare huvudformen samt den slankare kroppen och den längre och spetsigare vingen.
Att skilja adulta fåglar av gråtrut från kaspisk trut under senvintern kan vara ganska knivigt! Enstaka gråtrutar har vitt huvud hela hösten, från december uppträder vithövdade gråtrutar mer regelbundet och nu i januari är de relativt vanliga. Ytligt sett, inte minst på avstånd och i lite mulet väder, ter de sig såväl mörkögda (och sällsynt är de det också, likväl som kaspisk trut kan uppvisa en ljusare iris) som avvikande gentemot de mer kraftigt streckade individerna i vinterdräkt. Ser man en till synes mörkögd "ren" adult trut nu så måste man ge akt på jizz och inte minst vingteckning innan man ger sig på en bestämning.
Den övre gråtruten ter sig mörkögd (backa gärna lite från skärmen) och ger därför associationer till kaspisk trut, inte minst om man jämför med individen bakom som fortfarande har kraftig streckat huvud. Streckningen gör att ögat framträder tydligare och ljusare än hos en fågel med vitt kring ögat. Vingteckningen framträder dåligt men den förefaller vara ganska kortvingad och jizzen är identisk med övriga gråtrutar. Näbben är förhållandevis kort med svullen framdel och kropp och huvud känns knubbiga.
5cy+ cachinnans, Simrishamn, 010116, Jörgen Bernsmo
Här har vi en kaspisk trut (nedre) tillsammans med en ganska ordinär gråtrut i januari. Notera skillnader i jizz. Näbben på den kaspiske känns längre och mer parallell med svagare sluttning på övernäbbens spets och endast svag antydan til gonysvinkel. I vinterdräkt har kaspisk ofta en mer "limefärgad" näbb men i detta fallet skulle det också kunna indikera yngre adult, då kaspisk generellt anlägger sommardräkt tidigare än gråtrut. Benen har den "typiska" blekrosa färgen som också ses hos yngre fåglar, men den kanske vanligaste varianten är en mer blekgul anstrykning. Att kaspiska trutar ska ha klargula ben är en ännu ganska utbredd missuppfattning sedan tiden då den tillsammans med medelhavstrut benämdes "gulfotad trut". Det omvända kan sägas gälla gråtrut, dvs att omfattningen av gråtrutar med blekgula till knallgula ben lätt underskattas - inte minst vintertid. Notera vidare huvudformen samt den slankare kroppen och den längre och spetsigare vingen.
5cy+ cachinnans, Simrishamn, 010120, Jörgen Bernsmo
Ett praktexemplar av en hane kaspisk trut i alla avseenden! Mörkt öga, lång parallell näbb som förlängs i en glad mungipa, flack panna och toppig hjässa ger en päronlik huvudform. Långa ben med lite gul anstrykning, tätt mellan benen jämfört med gråtruten, "hängröv" och lång vinge. Den utbredda handen ska ju alltid kontrolleras, men en sådan här clown vågar man nog bestämma utan att ha sett den exakta teckningen!
Ett praktexemplar av en hane kaspisk trut i alla avseenden! Mörkt öga, lång parallell näbb som förlängs i en glad mungipa, flack panna och toppig hjässa ger en päronlik huvudform. Långa ben med lite gul anstrykning, tätt mellan benen jämfört med gråtruten, "hängröv" och lång vinge. Den utbredda handen ska ju alltid kontrolleras, men en sådan här clown vågar man nog bestämma utan att ha sett den exakta teckningen!
5 cy+ cachinnans, Simrishamn, 010120, Jörgen Bernsmo
Kaspisk trut (främre) med två gråtrutar. Här känns jizzen inte alls lika självklar och det är alltid viktigt att komma ihåg hur trutar varierar beroende på väder, vind och aktivitet. Näbben ser dock fin ut, lång och parallell jmf med gråtruten bakom som har en svullen spets (eller intryckt mitt på den undre näbbhalvan), mörkt öga och blekgula ben. Dock känns kropp och huvudform kompakt och gråtrutslik och benen ganska korta. Bonus här är att fågeln hänger något med vingen, vilket blottläger ett brett svart band på hp 5 halvvägs in mot tertialerna. Vingen ser även lång och spetsig ut. Ofta uppfattas det vita som vitare och det grå som gråare på kaspisk kontra gråtrut, vilket man kan skönja på fåglarna ovan. Här vill man kanske helst ha en bild på utbredda handpennor för att känna sig helt trygg.
Kaspisk trut (främre) med två gråtrutar. Här känns jizzen inte alls lika självklar och det är alltid viktigt att komma ihåg hur trutar varierar beroende på väder, vind och aktivitet. Näbben ser dock fin ut, lång och parallell jmf med gråtruten bakom som har en svullen spets (eller intryckt mitt på den undre näbbhalvan), mörkt öga och blekgula ben. Dock känns kropp och huvudform kompakt och gråtrutslik och benen ganska korta. Bonus här är att fågeln hänger något med vingen, vilket blottläger ett brett svart band på hp 5 halvvägs in mot tertialerna. Vingen ser även lång och spetsig ut. Ofta uppfattas det vita som vitare och det grå som gråare på kaspisk kontra gråtrut, vilket man kan skönja på fåglarna ovan. Här vill man kanske helst ha en bild på utbredda handpennor för att känna sig helt trygg.
5 cy+ cachinnans & argentatus, Simrishamn, 100124, Hans Larsson.
Här har vi en kaspisk trut (till vänster) med gråtrutar som uppvisar den önskade vingteckningen. Kaspisk trut har generellt mer ljust på innerfanet och mer svart på ytterfanet av handpennorna, vilket gör att det "skär in" grå tungor i den svarta handen. Som synes har gråtruten till höger också grå tungor, men typiskt endast på de mittre pennorna. Nordliga populationer av gråtrut har ofta djupa tungor ända ut till de yttre, men de har å andra sidan begränsat svart på handpennorna. På undersidan av handen är det svartas utbreding väl avgränsat i en rätt snygg och jämn U-form hos den kaspiske, men mer som en diffus triangel hos gråtruten.
Här har vi en kaspisk trut (till vänster) med gråtrutar som uppvisar den önskade vingteckningen. Kaspisk trut har generellt mer ljust på innerfanet och mer svart på ytterfanet av handpennorna, vilket gör att det "skär in" grå tungor i den svarta handen. Som synes har gråtruten till höger också grå tungor, men typiskt endast på de mittre pennorna. Nordliga populationer av gråtrut har ofta djupa tungor ända ut till de yttre, men de har å andra sidan begränsat svart på handpennorna. På undersidan av handen är det svartas utbreding väl avgränsat i en rätt snygg och jämn U-form hos den kaspiske, men mer som en diffus triangel hos gråtruten.
Kaspisk trut har som säkert bekant svarta teckningar på hp 10 t o m hp 5, med brett komplett band på hp 5 och ganska ofta svart markering på hp 4 som hos denna. En fördelning som arten delar med medelhavstrut, men lägg märke till att kaspisk har mer vitt mot vingspetsen. Hos denna har hp 10 helt vitt topp, vilket är vanligast hos västliga populationer av kaspisk, s k "ponticus"-typer. Gråtruten till höger visar svart band på hp 10 t o m hp 6 (+ liten markering på hp 5), vilket är en idealisk teckning för våra fåglar i Östersjön. Men det händer såklart att vissa har komplett band på hp 5, så det är alltså av största vikt att jämföra övriga pennors utseende som nämns ovan.
Som smör i gröten följer här en trio gråtrutar med helt eller delvis sommartecknat huvud. Många får dessutom rejält sting i mjukdelarna så det är t ex inte ovanligt med mer eller mindre gula ben så här års.
Som smör i gröten följer här en trio gråtrutar med helt eller delvis sommartecknat huvud. Många får dessutom rejält sting i mjukdelarna så det är t ex inte ovanligt med mer eller mindre gula ben så här års.
måndag 28 december 2009
Gråtrutar i december
Ett urval av gråtrutar i olika åldrar följer här. Det har egentligen inte hänt så mycket den sista tiden, mer än att ungfåglarna blivit en aning mer slitna och de äldre avslutat sin vingruggning. I Simrishamn har vi fått påfyllning av en del fräscha 1k-fåglar norrifrån i dräkter som lika gärna kunde föreställt sydliga individer i augusti. En del av dessa är väldigt kontrastrikt tecknade, likt t ex medelhavstrut, men fräschören och den sena skapularruggningen utesluter effektivt sydliga arter. Märk också hur svårtydd teckningen blir hos de juvenila vingfjädrarna i takt med slitage hos 1k-fåglarna.
1cy argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson
En sliten 1:a vinter. Möjligen är några av nackfjädrarna juvenila, annars är kroppen helt färdigruggad. Vingtäckare och tertialer juvenila och ger ett stökigt intryck nu när de nötts en del av tidens tand.
1cy argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson
En sliten 1:a vinter. Möjligen är några av nackfjädrarna juvenila, annars är kroppen helt färdigruggad. Vingtäckare och tertialer juvenila och ger ett stökigt intryck nu när de nötts en del av tidens tand.
1cy argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson
En lite mer retarderad och kanske något fräschare fågel. Större delen av undersidan är ännu juvenil (varmt bruntonad, i samma ton som vingen) och de nedersta skapularerna återstår med. Märk den gråaktiga tonen och mönstringen på de nya mantelfjädrarna och skapularerna.
En lite mer retarderad och kanske något fräschare fågel. Större delen av undersidan är ännu juvenil (varmt bruntonad, i samma ton som vingen) och de nedersta skapularerna återstår med. Märk den gråaktiga tonen och mönstringen på de nya mantelfjädrarna och skapularerna.
Denna har fått ljusare innerdel på näbben och någon enstaka individ kan få en riktigt skarpt tecknad "vittrutsnäbb" redan under den första vintern. Fenomenet är mer regelbundet förekommande hos den amerikanska smithsonianus.
1cy argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson
Något mer kontrastrik teckning hos denna slitna fågel. Tertialerna är hårt ansatta och hos många blir det svårt framöver att dra några slutsatser p g a slitaget. Karaktärer som i september funkade hyfsat för att bestämma kaspisk- och medelhavstrut blir nu mycket svårbedömda och i flera fall värdelösa.
Något mer kontrastrik teckning hos denna slitna fågel. Tertialerna är hårt ansatta och hos många blir det svårt framöver att dra några slutsatser p g a slitaget. Karaktärer som i september funkade hyfsat för att bestämma kaspisk- och medelhavstrut blir nu mycket svårbedömda och i flera fall värdelösa.
1cy argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson
Här har vi en riktigt fräsch nordlig gråtrut. Några enstaka nya skapularer syns, annars är dräkten helt juvenil och helt jämförbar med t ex fåglarna här. Som om det inte är tillräckligt svårt ändå måste man alltså ständigt ta hänsyn till olika populationer när men jämför trutars dräkter. Detta gäller i synnerhet gråtrut, men även havstrut, silltrut och i viss mån de bägge sydliga arterna som ju vidgar sina utbredningsområden norrut. Bland färgmärkta fåglar vid den här tiden återfinns främst finska och ryska fåglar, de senare med några från Kolahalvön.
Här har vi en riktigt fräsch nordlig gråtrut. Några enstaka nya skapularer syns, annars är dräkten helt juvenil och helt jämförbar med t ex fåglarna här. Som om det inte är tillräckligt svårt ändå måste man alltså ständigt ta hänsyn till olika populationer när men jämför trutars dräkter. Detta gäller i synnerhet gråtrut, men även havstrut, silltrut och i viss mån de bägge sydliga arterna som ju vidgar sina utbredningsområden norrut. Bland färgmärkta fåglar vid den här tiden återfinns främst finska och ryska fåglar, de senare med några från Kolahalvön.
En relativt fräsch och aningen mer ruggad ungfågel.
2cy argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson
En ganska anonymt tecknad 2k-fågel med en andra våg av skapularer och vingtäckare. Den diskreta beige färgen hos dessa nya fjädrar gör att det är svårare att spåra ruggningen, men man kan även se att de har en lite suddigare teckning. Märk hur lik denna är de yngre fåglarna, ytligt sett. Det är viktigt att notera formen och teckningen på vingfjädrarna jämfört med 1k.
En ganska anonymt tecknad 2k-fågel med en andra våg av skapularer och vingtäckare. Den diskreta beige färgen hos dessa nya fjädrar gör att det är svårare att spåra ruggningen, men man kan även se att de har en lite suddigare teckning. Märk hur lik denna är de yngre fåglarna, ytligt sett. Det är viktigt att notera formen och teckningen på vingfjädrarna jämfört med 1k.
3cy-type argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson
Rimligtvis en 3k-typ av argentatus med rent grå mantel, 50/50 mönstrat/grått på vingen samt mer adultteckande handpennor. Hos t ex kaspisk- och medelhavstrut utvecklas dräkten ett snäpp snabbare och många 3k-höst har övervägande grå vinge. Dock kan man sällan känna sig helt trygg med åldersbestämning av 2:a-vinter och äldre och i detta fall hade en flyktbild underlättat bedömningen.
Rimligtvis en 3k-typ av argentatus med rent grå mantel, 50/50 mönstrat/grått på vingen samt mer adultteckande handpennor. Hos t ex kaspisk- och medelhavstrut utvecklas dräkten ett snäpp snabbare och många 3k-höst har övervägande grå vinge. Dock kan man sällan känna sig helt trygg med åldersbestämning av 2:a-vinter och äldre och i detta fall hade en flyktbild underlättat bedömningen.
Adultlik förutom irisfärg och näbb-band som är lite väl markerat kanske för en vintertecknad ad. Annars kan äldre fåglar se förvånansvärt "unga" ut i huvud och näbb på hösten.
4cy+ argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson
Denna ska i alla fall vara adult. Märk blekgul näbb med mörk skuggning, något som alltså är helt normalt för äldre fåglar så här års.
Denna ska i alla fall vara adult. Märk blekgul näbb med mörk skuggning, något som alltså är helt normalt för äldre fåglar så här års.
4cy+ argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson
Klassisk gråtrut; diffust avsatt stjärtband och jämnljusa inre handpennor så när som på de mörka fjädertopparna.
Klassisk gråtrut; diffust avsatt stjärtband och jämnljusa inre handpennor så när som på de mörka fjädertopparna.
1cy argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson
Mer distinkt avsatt stjärtband hos denna och även ett snäpp mörkare ton överlag. Grundteckningen på vingen är dock som vanligt, dvs enbart mörka toppar på inre handpennorna.
Mer distinkt avsatt stjärtband hos denna och även ett snäpp mörkare ton överlag. Grundteckningen på vingen är dock som vanligt, dvs enbart mörka toppar på inre handpennorna.
2cy argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson
Ytligt sett extremt lik 1k-fåglarna. Överlag fräschare och förstås med bättre och bredare fjädrar på vingen. Aningen mer intrikat och lite marmorinspirerad mönstring och ej att förglömma hos denna; liten ljus "slant" på hp 10. Detta ses regelbundet hos fr a gråtrut och kaspisk trut i denna dräkt.
Ytligt sett extremt lik 1k-fåglarna. Överlag fräschare och förstås med bättre och bredare fjädrar på vingen. Aningen mer intrikat och lite marmorinspirerad mönstring och ej att förglömma hos denna; liten ljus "slant" på hp 10. Detta ses regelbundet hos fr a gråtrut och kaspisk trut i denna dräkt.
2cy argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson
Ganska jämnmönstrad och man kan av det "krispiga" helhetsintrycket nästan ana att vingfjädrarna är av bättre kvalité än de juvenila fågarnas.
Ganska jämnmönstrad och man kan av det "krispiga" helhetsintrycket nästan ana att vingfjädrarna är av bättre kvalité än de juvenila fågarnas.
3/4cy argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson
Möjligen en avancerad 3k-fågel. Man hade velat ha mer mönstrade täckare och armpennor för en mer typisk individ. Den utbredda teckningen på stjärten talar kanske emot en 4k.
Möjligen en avancerad 3k-fågel. Man hade velat ha mer mönstrade täckare och armpennor för en mer typisk individ. Den utbredda teckningen på stjärten talar kanske emot en 4k.
4cy(+) argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson
Om det är genuina mörka teckningar på handtäckarna och mittre stjärtpennan bör man i kombination med handpenneteckningen kunna säga att denna är 4k. Men... Med ringavläsningar har man konstaterat att flera arter visar "subadulta" karaktärer långt upp i åren. Det får bli en hel del gissningar utan ring helt enkelt.
Om det är genuina mörka teckningar på handtäckarna och mittre stjärtpennan bör man i kombination med handpenneteckningen kunna säga att denna är 4k. Men... Med ringavläsningar har man konstaterat att flera arter visar "subadulta" karaktärer långt upp i åren. Det får bli en hel del gissningar utan ring helt enkelt.
4cy+ argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson
Man ska ju räkna banden på adulta trutar (som ledtråd för att skilja fr a kaspisk, medelhavs och gråtrut) och denna visar komplett svart på 6 stycken handpennor vilket är vanligast hos de två sydliga. Det syns t o m en liten fläck på hp 4. Många gråtrutar har dock bara komplett band på 4-5 handpennor...
Man ska ju räkna banden på adulta trutar (som ledtråd för att skilja fr a kaspisk, medelhavs och gråtrut) och denna visar komplett svart på 6 stycken handpennor vilket är vanligast hos de två sydliga. Det syns t o m en liten fläck på hp 4. Många gråtrutar har dock bara komplett band på 4-5 handpennor...
4cy+ argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson
...som hos denna fågel. Dock endast en liten slant på hp 10 här, likt medelhavstrut.
...som hos denna fågel. Dock endast en liten slant på hp 10 här, likt medelhavstrut.
4cy+ argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson
Den vita slanten på hp 10 delas av terminband hos denna. Hos "typiska" argentatus går normalt slanten ända ut till spetsen, men vad vore världen utan variation.. Till råga på allt ser irisen ganska mörk ut med, så med ett vitt sommarhuvud kan denna lätt gå som kaspisk.
Den vita slanten på hp 10 delas av terminband hos denna. Hos "typiska" argentatus går normalt slanten ända ut till spetsen, men vad vore världen utan variation.. Till råga på allt ser irisen ganska mörk ut med, så med ett vitt sommarhuvud kan denna lätt gå som kaspisk.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)