Truthjälpen

Trutar i januari

2011-01-21T10:31:00.040+01:00

Adult michahellis, Simrishamn, 110118, Jörgen Bernsmo

Att kolla trutar vintertid brukar inte alltid vara så givande om man är ute efter de två sydliga specialarna kaspisk- och medelhavstrut. Dock är det en bra period då andra fåglar inte konkurrerar om utrymmet och skådartiden - och trutarna ser oftast ut som i fågelboken!
Under sensommar och höst, då främst sydliga trutar är regelbundna, ruggar de aktivt, vilket kan komplicera bestämningen. Russinen så här års är få - men de finns där ute - även om de adulta sydliga trutarna snart besätter häckningsreviren och då normalt inte ses hos oss. Gråtrutar är det dock gott om där det finns tillgång till mat och under hösten och vintern har det fyllts på med individer från främst Finland, Baltikum och Ryssland. Vårvintern är också den bästa perioden för att hitta polartrutar och ser man till fyndbilden i Europa av riktiga rariteter som t ex thayertrut och gråvingad trut så är den närmsta tiden riktig högsäsong!

Ovan ses en adult medelhavstrut (till vänster) tillsammans med gråtrutar. I Skåne har det setts någon enstaka de senaste vintrarna. Även om det ofta är svårt att bedöma mantelfärg så uppfattas medelhavstruten som något mörkare på manteln utan gråtrutens blåstick. Den är typiskt ren i huvudet eller endast med fin svag streckning runt ögat och på huvudet. Hjässan är flackare och nacken kantigare med rakare övergång mot hals jmf med gråtrut. Benen är gula - men det är de å andra sidan också på många gråtrutar så här års. Även mantelfärgen varierar hos gråtrut och mer mörkmantlade (sannolikt nordliga) indivder ses regelbundet. Bedömningen kompliceras av ljusförhållanden. För bestämningen måste man förlita sig på vingteckningen och eftersom den hänger med vingen ses att den har brett svart komplett subterminalband på hp5 och liten svart markering på hp4.

Adult michahellis, Simrishamn, 110118, Jörgen Bernsmo

Här där den putsar sig kan man räkna handpennorna inifrån. Hp 10 är normalt alltid dold bakom hp 9 som är den sista vita toppen man ser. Gråtrut kan sällsynt ha komplett band på hp 5. Dock är det oftast smalt eller brutet och inte minst är det svarta i handen inte lika utbrett. Ses oftast bäst på hp 7-8 där medelhavstrut har mer svart. En utbredd vinge är därför alltid optimalt för en säker bestämning och här ser det bra ut. För lite mer bestämningstips så kolla gärna dessa äldre inlägg:

http://truthjalpen.blogspot.com/2009/08/adult-medelhavstrut.html

http://truthjalpen.blogspot.com/2009/11/adult-medelhavstrut-i-november.html

Adult michahellis, Simrishamn, 110118, Jörgen Bernsmo

3k/3cy michahellis, Simrishamn, 110119, Jörgen Bernsmo

Subadulta medelhavstrutar är betydligt svårare. Är man inte insatt i gråtrutens variation och åldrar kan det bli jobbigt. Såväl kaspisk trut som medelhavstrut uppvisar dock normalt en renare och mer kontrastrik dräkt men variationen är stor och ibland kan det vara svårt att skilja 2.a vinter från 3:e vinter och ännu äldre fåglar blir ofta kvalificerade gissningar. Den här individen ser äldre ut en en gråtrut i motsvarande dräkt och kombinationen svarta handpennor utan vita toppar och adultlik mantel gör att man reagerar. Även jizzen med medelhavstrutens "smartare" look och kantiga huvud gör att det ser spännande ut. Jmf med gråtrutarna.

3k/3cy michahellis, Simrishamn, 110119, Jörgen Bernsmo

I lite högre förstoring ser man en ljusare iris med tydlig röd orbitalring och svag fin "blyertsteckning" kring ögat. Baserna av tertialerna svarta med breda ljusa toppar och ett svart avsatt stjärtband kan anas.

3k/3cy michahellis, Simrishamn, 110119, Jörgen Bernsmo

Vingens teckning krävs dock nästan för att sätta "spiken i kistan". Här ses att den saknar vita toppar och ljusa slantar på hp 10. På höger vinge syns något som kan tolkas som en diffus slant på hp 10 men det är ett litet hack i pennan. Stjärtbandet är svart och avsatt mot i övrigt vit otecknad stjärt (ses dock bättre på ovansidan). Den har dessutom svarta teckningar på samtliga på samtliga handpennor även om de innersta handpennorna är adultlikt grå. Detta gör att man kan åldersbestämma den till 2:a vinter och så här pass ren, kontrastrik och avancerad dräkt ses inte hos gråtrut i motsvarande ålder.

4k/4cy? argentatus & 3k/3cy michahellis, Simrishamn, 110122, Hans Larsson

Benen är skära med en gul anstrykning och gräddig karaktär, inte olikt tonen hos äldre kaspiska. Variabelt men ganska typiskt för ålder och årstid. Gråtruten i förgrunden är troligtvis en något retarderad 4k-fågel (se t ex den stora vita slanten på hp 10´s undersida) och dräktmässigt väldigt lik medelhavstruten. Helt säker på åldern på denna är det dock svårt att vara utan en kompletterande titt i flykten. Märk den elegantare looken hos medelhavsen, med renare färgfält och distinka mörka teckningar på tertialer och vingtäckare - en snyggare fågel helt enkelt!

Edit: Efter förfrågan om åldern så får vi medge att bestämningen till 3k egentligen är en gissning. Lika svårt som det är att säkra vissa gråtrutar, lika luriga är såklart medelhavstrutar ibland. Denna är ju ett gränsfall och visar karaktärer för bägge ålderklasserna. Så, avancerad 3k eller retarderad 4k, det är egentligen en smaksak utan ring på benet. Men desto viktigare när man ska säkra bestämningen gentemot gråtrut... Här är en fågel plåtad i England i dagarna som också bedömts till 3k:

http://www.birdingetc.com/2011/01/down-in-dump.html

Och här är ett några tredje vinter (3k höst) från Frankrike:

http://www.xs4all.nl/~daarruud/micha/micha3.html

Adult cachinnans, Simrishamn, 110112, Jörgen Bernsmo

Adulta kaspiska trutar är ofta något enklare att clincha med sin mer typiska jizz med smal jämntjock näbb (ofta limefärgad), längre ben och normalt mörka öga. Dock har enstaka gråtrutar både vitt huvud och i sällsynta fall mörk iris och inte minst uppfattas ögat som mörkt då de "plirar" i kylan och vid dåligt ljus. Speciellt i början av gråtrutarnas ruggning när de vithövdade ännu är få och sticker ut tydligt mot de vintertecknade massorna är det stor risk att det blir fel! Bestämningen bör om möjligt alltid kompletteras med vingteckningen. Precis som hos medelhavstrut bör den ha komplett band på hp 5 men utbredningen av svart är inte lika utbredd. Istället uppvisar adulta kaspiska de typiska grå "tungorna" som skär in i det svarta. En effekt av mindre svart på innerfanen av handpennorna. Oftast har de kontra medelhavstrut helvit spets på hp 10 och större vit slant på hp 9 likt gråtrut. Denna har även svart markering på hp 4 vilket får ses som en bonus för båda de sydliga trutarna. Se även:

http://truthjalpen.blogspot.com/2010/01/adult-gratrut-vs-kaspisk-trut.html

Adult cachinnans, Simrishamn, 110112, Jörgen Bernsmo

2k/2cy cachinnans (t h), Simrishamn, 110119, Jörgen Bernsmo

Även ungfåglar kan såklart bestämmas men märk väl att många gråtrutar har hunnit ikapp ruggningsmässigt jämfört med tidigare på hösten. Normalt avstannar ruggningen under midvintern och skillnaden är störst bland de fåglar som kommit längst och ruggat en del vingtäckare eller tertialer under hösten, vilket endast sällsynt ses hos gråtrut. Jizz, kontrast och övriga karaktärer är i stora drag desamma som tidigare under hösten men då slitage hunnit påverka dräkten mer så är det svårare att lita på dräktkaraktärer som tertialteckning t ex. Gråtrutar och havstrutar har också ljusnat betydligt jämfört med under hösten, men som väl är har oftast även de kaspiska gjort detsamma, så skillnaderna i helhetsintryck består.

2k/2cy argentatus, Simrishamn, 110122, Hans Larsson

Jämför den ljusa fågeln t h med den kaspiske ovan och märk skillnader i näbb, huvud- och kroppsform. Notera hur ansiktet på den kaspiske är vitare och renare tecknat med distinktare avsatt nackstreckning. Denna gråtrut är rätt blek överlag och har t ex rätt urvattnad vinge. Det finns gråtrutar som är mer kontrastrika och således mer lika kaspisk! Kolla här för en video med en annan 2k kaspisk och gråtrutarna ovan:

http://vimeo.com/19071796

3k/3cy argentatus, Simrishamn, 110119, Jörgen Bernsmo

Variationen hos trutar är som tidigare sagts enorm och på gränsen till tröstlös emellanåt - men det är samtidigt lite av kryddan i skådandet. Ibland stöter man på något udda som gråtruten ovan som är påfallande lik vissa "retarderade" individer av västlig silltrut. Den är förhållandevis liten och uppvisar en gråton på manteln likt ljusmantlad silltrut och utifrån bilden hade det varit svårt att utesluta silltrut.

3k/3cy argentatus, Simrishamn, 110119, Jörgen Bernsmo

Ser man till jizzen så känns den ganska satt och gråtrutslik men främst graellsii kan ge ett mycket kraftigt intryck som inte skiljer sig så avsevärt från gråtrut och i detta fall är det sannolikt en hona grundat på den mindre storleken.

3k/3cy argentatus, Simrishamn, 110119, Jörgen Bernsmo

På den här bilden förtas dock silltrutsintrycket helt. Stjärtbandet är smalt och kraftigt uppluckrat, med bandning nästan hela vägen upp mot stjärtroten, och vingen uppvisar en tydligt ljusare inre hand och svart teckning enbart på de yttersta 6-7 handpennorna och dessutom med en ljus slant på yttersta handpennan - något som främst förknippas med kaspisk trut i motsvarande dräkt, dvs 2:a vinter, men som också ses regelbundet hos gråtrut. Hos västlig silltrut och medelhavstrut är det extremt sällsynt - om det överhuvudtaget förekommer? Av samma anledning är det svårt att se någon hybrid som skulle vara passande. Mer gråtrut här:

http://truthjalpen.blogspot.com/2009/12/gratrutar-i-december.html

Det rapporteras fortfarande en del silltrutar vintertid, men det är en extremt sällsynt gäst och oftast handlar det om skadade individer som överlevt. Mörka gråtrutar och havstrutar torde vara den vanligaste felkällan, så om man tror sig se en silltrut från december till mars så bör man försöka dokumentera den noga.

Så ut och belägra hamnar och soptippar - så ses vi kanske till våren!

Kaspisk trut - var kommer de ifrån?

2010-07-27T18:53:00.015+02:00

1k/1cy cachinnans, Simrishamn, 100725, Jörgen Bernsmo

Kaspisk trut häckar närmast i Polen, östra Tyskland och Litauen och man får förmoda att det är ifrån dessa länder majoriteten av de fåglar som ses här har sitt ursprung. Antalet fynd i främst Skåne, men även i Blekinge, Öland och på Gotland har ökat dramatiskt under 2000-talet, vilket sannolikt beror på bättre bestämningskunskaper i kombination med en reel ökning och expansion mot nordväst. Populationen i Polen etablerades i början på 1980-talet och ökade dramatiskt under främst slutet på 1990-talet. Gråtruten som inte etablerade sig i Polen förrän i slutet på 1960-talet minskar dock och tycks retirera norrut igen men samhäckar med kaspisk trut i de centrala delarna längs Vislafloden där ca 20% av paren beräknas vara hybrider, vilket kan vara värt att ha i åtanke när man stöter på kluriga individer. Andelen kaspiska trutar i dessa kolonier ökar dock samtidigt som gråtruten minskar. I södra delen är dock kolonierna "rena" med undantag av enstaka medelhavstrutar som etablerat sig som inlandshäckare i Centraleuropa.

1k/1 cy cachinnans, Simrishamn, 100725, Jörgen Bernsmo

Förutom polska fåglar återfinns avlästa färgmärkta fåglar i Skåne från Litauen, Ukraina och Vitryssland. I mitten på maj i år avlästes en ad "gråtrut" i Simrishamn vars far var en hybrid och modern okänd så kanske har vi redan ett visst genflöde från kaspisk i våra häckande gråtrutar?

1k/1cy achinnans, Simrishamn, 100725, Jörgen Bernsmo

Gul PDNZ ringmärkt som pulli 27 maj i Kozielno Reservoir, 5028N, 1658E, S Poland.

http://maps.google.se/maps/ms?hl=sv&ie=UTF8&msa=0&msid=117195204128371846139.00048c6100ccbb5842cc4&ll=54.393352,15.292969&spn=11.34828,28.081055&z=5

Adult medelhavstrut i juli

2010-07-22T23:31:00.013+02:00

Adulta medelhavstrutar är alltid svåra att separera från gulbenta gråtrutar. Så här års, när de ruggar handpennorna är det än lurigare, eftersom en säker bestämning främst bör grunda sig på handens exakta teckning i kombination med övriga karaktärer. Klicka upp bilderna för att se dem i bättre format!

Ad michahellis, Simrishamn, 100723, Jörgen Bernsmo

På de två bilderna ovan kan man trots aktiv ruggning ändå utläsa handpenneteckningen väl. Börjar vi inifrån så ses fyra nya och helt utväxta handpennor. Notera en liten svart fläck på ytterfanet av hp 4, en bra stödjande karaktär. Sedan ses hp 5 som just är på väg, med ett brett svart band över hela fjädern, en förutsättning för en positiv bestämning. En rätt rejäl lucka och därefter fyra kvarsittande gamla pennor visar att hp 6 är släppt men ännu saknas den nya fjädern. Mycket svart generellt på pennorna är bra, liksom begränsat vitt på hp 10 & 9. Märk även det svarta subterminalbandet på hp 10, ännu en bra stödjande karaktär.

4k/4cy argentatus & ad michahellis, Simrishamn, 100723, Jörgen Bernsmo

Här samma fågel tillsammans med en subadult gråtrut till vänster. Lägg främst märkte till skillnaderna i form och proprtioner, med medelhavstruten som en mycket sportigare och sundare variant av gråtruten med en kantigare och aningen grövre huvud+näbbprofil. Dessutom ses det lite ilskna och klipska ansiktsutrycket jämfört med gråtrutens mer "galna" stirrande, som accentueras av en i genomsnitt ljusare irisfärg. Notera även medelhavstrutens djupare grå mantelfärg, med en aning mindre blåton. Av någon mystisk anledning syns detta ofta bättre på foton än "live".

Ad michahellis, Simrishamn, 100723, Jörgen Bernsmo

Tack vare den intensiva ruggningen är frisyren hur spretig som helst. Kolla rektangulär näbb med brant spets samt de långa benen som sitter ganska tätt ihop - en konsekvens av medelhavstrutens slimmare kropp.

Ad michahellis, Åhus kärr, 100721, Jörgen Bernsmo

Denna har symmetriska och påfallande kraftiga luckor i båda vingarna där utseendet i inre handen inte hade låtit sig studeras utan fotodokumentation. Det man främst ska beakta är som sagt det svartas utbredning och teckning. Bilderna är inte av bästa kvalitet men ruggningsmässigt ses ändå att hp 1-3 är nya och helt utvuxna, hp 4-5 växande, hp 6 saknas och hp 7-10 är gamla. På bilden ovan ses en svart markering på ytterfanet av hp 4 på ovansidan av vingen och på bilden nedan ses även den växande hp 5 (längst in i luckan) strax innanför en svart liten prick som är vad som syns av den svarta markeringen på hp 4. Formen på det svarta subterminalbandet på hp 5 är ungefär lika brett på innerfanet som på ytterfanet och då gråtrut har ett komplett band på hp 5 (ovanligt) brukar det nästan uteslutande vara avsmalnande på innerfanet och svart markering på hp 4 saknas.

Ad michahellis, Åhus kärr, 100721, Jörgen Bernsmo

Ser man på övriga handpennor så har den utbrett svart i handen, vilket ses lättast kontra gråtrut på undersidan. Här med utbrett svart, även innerfanet av hp 10, som har en vit slant innanför det nästan helt nedslitna svarta subterminalbandet. Även mycket svart på hp 9 som endast uppvisar en mycket liten slant på ytterfanet. Gentemot gråtrut är det oftast på hp 7-8 som mängden svart är mest påfallande, vilket ger en rakare svart kant mellan det grå och det svarta i handen och som upplevs mer u-format hos gråtrut pga mer grått.

Ovanstende kombinerat med de långa klargula benen, den kraftiga och parallella näbben som har en brant spets och uttalad gonysvinkel med utbrett rött, det grova huvudet med ett "ilsket" öga - gör att man kan känna sig bekväm med bestämningen.

Ad argentatus, Simrishamn, 100723, Jörgen Bernsmo

En ganska "typisk" gråtrut. Här är hp 1-3 nya, hp 4 precis på väg fram och hp 5-10 sitter kvar. Brutet och tunt band på hp 5 som ses här skulle inte alls passa bra för en medelhavstrut, liksom lite väl mycket vitt på hp 9-10.

Ad argentatus, Simrishamn, 100723, Jörgen Bernsmo

Och så en gråtrut till.. Denna har hp 1-3 nya, en ny hp 4 precis synlig, hp 5 saknas och hp 6-10 kvarsittande gamla. Eftersom hp 5 fattas så kan vi ju bara gissa hur den ser ut, men tittar man på hp 6 som har ett förhållandevis smalt band kan man nog vara rätt säker på att femman har väldigt begränsat svart, om den har något alls. Drar man upp bilden framgår ett synnerligen maniac-stirrande gulvitt öga här!

För mer bestämningstips av adult medelhavstrut kolla gärna tidigare inlägg:

http://truthjalpen.blogspot.com/2009/08/adult-medelhavstrut.html

http://truthjalpen.blogspot.com/2009/10/adult-medelhavstrut-i-oktober.html

Juvenila trutar i juli - sammanfattning

2010-07-18T22:51:00.022+02:00

Säsongen för årsungar är i full gång och det kan vara på sin plats med en summering av de viktigaste sakerna att kika på hos grå-, kaspisk-, medelhavs- och silltrut. Det är lätt att det blir mycket upprepningar så vi hänvisar helt slappt till de här länkarna till tidigare inlägg på bloggen som avhandlar trutbestämning i juli:

http://truthjalpen.blogspot.com/2009_07_01_archive.html

Inläggen fr o m nu kommer att vara mer lägesrapporter med korta kommentarer.

Följande kollage visar grovhugget hur färska ungfåglar av de olika arterna kan te sig nu. Några bilder är tagna senare på säsongen, men i stora drag ska de gå att jämföra ändå.

1k/1cy gråtrut Larus argentatus, kaspisk trut, Larus cachinnans, medelhavstrut, Larus michahellis samt silltrut, Larus fuscus fuscus, juli-augusti 2008-2009, Hans Larsson

Jämför skillnader i, förutom allmän jizz: 1. näbbform, 2. tibians längd, 3. skapularer, 4. större täckare (gråtrutens siffror hamnade fel, sorry!) samt 5. tertialer.

1k/1cy kaspisk trut, Larus cachinnans, gråtrut Larus argentatus, medelhavstrut, Larus michahellis samt silltrut, Larus fuscus fuscus, juli-augusti 2009-2010, Hans Larsson

Jämför teckningen hos: 1. inre handpennor (främst ytterfanens teckning), 2. större täckare samt 3. stjärt och övre stjärttäckare.

1k/1cy gråtrut Larus argentatus, kaspisk trut, Larus cachinnans, medelhavstrut, Larus michahellis samt silltrut, Larus fuscus fuscus, juli-augusti 2009-2010, Hans Larsson

Jämför återigen: 1. inre handpennor, 2. större täckare samt 3. undre vingtäckare och armhåla.

http://blip.tv/file/get/Barabensis-CaspianGull1cy100721395.mov

Filmklipp med 1k kaspisk. Märk hur mörka årsungarna är så här tidigt på säsongen, det är inte helt lätt att urskilja dem i en flock med gråtrut på avstånd. Notera dock jämnare/simplare teckning på skapularer och täckare/tertialer, jämfört med med genomsnittsgråtruten som är mer mönstrad. Lägligt nog simmar en juvenil gråtrut in bredvid den kaspiska efter en stund för direkt jämförelse. Färgtonen hos unga kaspiska tenderar att vara mer ljust beigebrun jämfört med de andra, något som blir tydligare ju mer fågeln slits. Förutom subtila dräktskillnader så framgår den kaspiska´s elegantare jizz, med smalare hals och längre näbb samt mer utdraget/slankare akterparti. Just profilen är nästan det lättaste att gå på just nu, framförallt de stora och älgiga hanarna av kaspisk trut avslöjas lätt så, hur bruna de än är i juv-dräkten. Ansiktsuttrycket hos kaspisk är typiskt glatt och bekymmersfritt, tack vare den långa mungipan och oftast frilagda ögat. Gråtrut ser något mer nollställd ut.

http://blip.tv/file/get/Barabensis-YellowleggedGull1cy100713955.mov

Och så en juvenil medelhavstrut från samma tillfälle. I mångt och mycket som en kaspisk i både jizz och teckning. Märk dock att medelhavstruten har mer svärta i det mörka och kraftigare, mer gråtrutslik mönstring på större täckare. Färgtonen är kylig, svartbrun/vit, väldigt likt silltrut. Notera också kraftig näbb med brant spets och tydlig krok samt distinkt blåtira i ett bistert ansikte med markerat ögonbryn. Medelhavstruten får alltså ofta ett allvarligare ansikte jämfört med de andra tre.

Adult gråtrut vs kaspisk trut

2010-01-26T20:40:00.023+01:00

5 cy+ argentatus, Skillinge, 091218 , Hans Larsson

Att skilja adulta fåglar av gråtrut från kaspisk trut under senvintern kan vara ganska knivigt! Enstaka gråtrutar har vitt huvud hela hösten, från december uppträder vithövdade gråtrutar mer regelbundet och nu i januari är de relativt vanliga. Ytligt sett, inte minst på avstånd och i lite mulet väder, ter de sig såväl mörkögda (och sällsynt är de det också, likväl som kaspisk trut kan uppvisa en ljusare iris) som avvikande gentemot de mer kraftigt streckade individerna i vinterdräkt. Ser man en till synes mörkögd "ren" adult trut nu så måste man ge akt på jizz och inte minst vingteckning innan man ger sig på en bestämning.

Den övre gråtruten ter sig mörkögd (backa gärna lite från skärmen) och ger därför associationer till kaspisk trut, inte minst om man jämför med individen bakom som fortfarande har kraftig streckat huvud. Streckningen gör att ögat framträder tydligare och ljusare än hos en fågel med vitt kring ögat. Vingteckningen framträder dåligt men den förefaller vara ganska kortvingad och jizzen är identisk med övriga gråtrutar. Näbben är förhållandevis kort med svullen framdel och kropp och huvud känns knubbiga.

5cy+ cachinnans, Simrishamn, 010116, Jörgen Bernsmo

Här har vi en kaspisk trut (nedre) tillsammans med en ganska ordinär gråtrut i januari. Notera skillnader i jizz. Näbben på den kaspiske känns längre och mer parallell med svagare sluttning på övernäbbens spets och endast svag antydan til gonysvinkel. I vinterdräkt har kaspisk ofta en mer "limefärgad" näbb men i detta fallet skulle det också kunna indikera yngre adult, då kaspisk generellt anlägger sommardräkt tidigare än gråtrut. Benen har den "typiska" blekrosa färgen som också ses hos yngre fåglar, men den kanske vanligaste varianten är en mer blekgul anstrykning. Att kaspiska trutar ska ha klargula ben är en ännu ganska utbredd missuppfattning sedan tiden då den tillsammans med medelhavstrut benämdes "gulfotad trut". Det omvända kan sägas gälla gråtrut, dvs att omfattningen av gråtrutar med blekgula till knallgula ben lätt underskattas - inte minst vintertid. Notera vidare huvudformen samt den slankare kroppen och den längre och spetsigare vingen.

5cy+ cachinnans, Simrishamn, 010120, Jörgen Bernsmo

Ett praktexemplar av en hane kaspisk trut i alla avseenden! Mörkt öga, lång parallell näbb som förlängs i en glad mungipa, flack panna och toppig hjässa ger en päronlik huvudform. Långa ben med lite gul anstrykning, tätt mellan benen jämfört med gråtruten, "hängröv" och lång vinge. Den utbredda handen ska ju alltid kontrolleras, men en sådan här clown vågar man nog bestämma utan att ha sett den exakta teckningen!

5 cy+ cachinnans, Simrishamn, 010120, Jörgen Bernsmo

Kaspisk trut (främre) med två gråtrutar. Här känns jizzen inte alls lika självklar och det är alltid viktigt att komma ihåg hur trutar varierar beroende på väder, vind och aktivitet. Näbben ser dock fin ut, lång och parallell jmf med gråtruten bakom som har en svullen spets (eller intryckt mitt på den undre näbbhalvan), mörkt öga och blekgula ben. Dock känns kropp och huvudform kompakt och gråtrutslik och benen ganska korta. Bonus här är att fågeln hänger något med vingen, vilket blottläger ett brett svart band på hp 5 halvvägs in mot tertialerna. Vingen ser även lång och spetsig ut. Ofta uppfattas det vita som vitare och det grå som gråare på kaspisk kontra gråtrut, vilket man kan skönja på fåglarna ovan. Här vill man kanske helst ha en bild på utbredda handpennor för att känna sig helt trygg.

5 cy+ cachinnans & argentatus, Simrishamn, 100124, Hans Larsson.

Här har vi en kaspisk trut (till vänster) med gråtrutar som uppvisar den önskade vingteckningen. Kaspisk trut har generellt mer ljust på innerfanet och mer svart på ytterfanet av handpennorna, vilket gör att det "skär in" grå tungor i den svarta handen. Som synes har gråtruten till höger också grå tungor, men typiskt endast på de mittre pennorna. Nordliga populationer av gråtrut har ofta djupa tungor ända ut till de yttre, men de har å andra sidan begränsat svart på handpennorna. På undersidan av handen är det svartas utbreding väl avgränsat i en rätt snygg och jämn U-form hos den kaspiske, men mer som en diffus triangel hos gråtruten.

5 cy+ cachinnans & argentatus, Simrishamn, 100124, Hans Larsson

Kaspisk trut har som säkert bekant svarta teckningar på hp 10 t o m hp 5, med brett komplett band på hp 5 och ganska ofta svart markering på hp 4 som hos denna. En fördelning som arten delar med medelhavstrut, men lägg märke till att kaspisk har mer vitt mot vingspetsen. Hos denna har hp 10 helt vitt topp, vilket är vanligast hos västliga populationer av kaspisk, s k "ponticus"-typer. Gråtruten till höger visar svart band på hp 10 t o m hp 6 (+ liten markering på hp 5), vilket är en idealisk teckning för våra fåglar i Östersjön. Men det händer såklart att vissa har komplett band på hp 5, så det är alltså av största vikt att jämföra övriga pennors utseende som nämns ovan.

Som smör i gröten följer här en trio gråtrutar med helt eller delvis sommartecknat huvud. Många får dessutom rejält sting i mjukdelarna så det är t ex inte ovanligt med mer eller mindre gula ben så här års.

5 cy+ argentatus, Kivik, 100109, Hans Larsson

5 cy+ argentatus, Simrishamn, 100121, Hans Larsson

Gråtrutar i december

2009-12-28T22:46:00.001+01:00

Ett urval av gråtrutar i olika åldrar följer här. Det har egentligen inte hänt så mycket den sista tiden, mer än att ungfåglarna blivit en aning mer slitna och de äldre avslutat sin vingruggning. I Simrishamn har vi fått påfyllning av en del fräscha 1k-fåglar norrifrån i dräkter som lika gärna kunde föreställt sydliga individer i augusti. En del av dessa är väldigt kontrastrikt tecknade, likt t ex medelhavstrut, men fräschören och den sena skapularruggningen utesluter effektivt sydliga arter. Märk också hur svårtydd teckningen blir hos de juvenila vingfjädrarna i takt med slitage hos 1k-fåglarna.

1cy argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson

En sliten 1:a vinter. Möjligen är några av nackfjädrarna juvenila, annars är kroppen helt färdigruggad. Vingtäckare och tertialer juvenila och ger ett stökigt intryck nu när de nötts en del av tidens tand.

1cy argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson

En lite mer retarderad och kanske något fräschare fågel. Större delen av undersidan är ännu juvenil (varmt bruntonad, i samma ton som vingen) och de nedersta skapularerna återstår med. Märk den gråaktiga tonen och mönstringen på de nya mantelfjädrarna och skapularerna.

1cy argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson

Denna har fått ljusare innerdel på näbben och någon enstaka individ kan få en riktigt skarpt tecknad "vittrutsnäbb" redan under den första vintern. Fenomenet är mer regelbundet förekommande hos den amerikanska smithsonianus.

1cy argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson

Något mer kontrastrik teckning hos denna slitna fågel. Tertialerna är hårt ansatta och hos många blir det svårt framöver att dra några slutsatser p g a slitaget. Karaktärer som i september funkade hyfsat för att bestämma kaspisk- och medelhavstrut blir nu mycket svårbedömda och i flera fall värdelösa.

1cy argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson

Här har vi en riktigt fräsch nordlig gråtrut. Några enstaka nya skapularer syns, annars är dräkten helt juvenil och helt jämförbar med t ex fåglarna här. Som om det inte är tillräckligt svårt ändå måste man alltså ständigt ta hänsyn till olika populationer när men jämför trutars dräkter. Detta gäller i synnerhet gråtrut, men även havstrut, silltrut och i viss mån de bägge sydliga arterna som ju vidgar sina utbredningsområden norrut. Bland färgmärkta fåglar vid den här tiden återfinns främst finska och ryska fåglar, de senare med några från Kolahalvön.

1cy argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson

En relativt fräsch och aningen mer ruggad ungfågel.

2cy argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson

En ganska anonymt tecknad 2k-fågel med en andra våg av skapularer och vingtäckare. Den diskreta beige färgen hos dessa nya fjädrar gör att det är svårare att spåra ruggningen, men man kan även se att de har en lite suddigare teckning. Märk hur lik denna är de yngre fåglarna, ytligt sett. Det är viktigt att notera formen och teckningen på vingfjädrarna jämfört med 1k.

3cy-type argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson

Rimligtvis en 3k-typ av argentatus med rent grå mantel, 50/50 mönstrat/grått på vingen samt mer adultteckande handpennor. Hos t ex kaspisk- och medelhavstrut utvecklas dräkten ett snäpp snabbare och många 3k-höst har övervägande grå vinge. Dock kan man sällan känna sig helt trygg med åldersbestämning av 2:a-vinter och äldre och i detta fall hade en flyktbild underlättat bedömningen.

4cy-type argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson

Adultlik förutom irisfärg och näbb-band som är lite väl markerat kanske för en vintertecknad ad. Annars kan äldre fåglar se förvånansvärt "unga" ut i huvud och näbb på hösten.

4cy+ argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson

Denna ska i alla fall vara adult. Märk blekgul näbb med mörk skuggning, något som alltså är helt normalt för äldre fåglar så här års.

4cy+ argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson

1cy argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson

Klassisk gråtrut; diffust avsatt stjärtband och jämnljusa inre handpennor så när som på de mörka fjädertopparna.

1cy argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson

Mer distinkt avsatt stjärtband hos denna och även ett snäpp mörkare ton överlag. Grundteckningen på vingen är dock som vanligt, dvs enbart mörka toppar på inre handpennorna.

1cy argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson

2cy argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson

Ytligt sett extremt lik 1k-fåglarna. Överlag fräschare och förstås med bättre och bredare fjädrar på vingen. Aningen mer intrikat och lite marmorinspirerad mönstring och ej att förglömma hos denna; liten ljus "slant" på hp 10. Detta ses regelbundet hos fr a gråtrut och kaspisk trut i denna dräkt.

2cy argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson

Ganska jämnmönstrad och man kan av det "krispiga" helhetsintrycket nästan ana att vingfjädrarna är av bättre kvalité än de juvenila fågarnas.

3/4cy argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson

Möjligen en avancerad 3k-fågel. Man hade velat ha mer mönstrade täckare och armpennor för en mer typisk individ. Den utbredda teckningen på stjärten talar kanske emot en 4k.

4cy(+) argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson

Om det är genuina mörka teckningar på handtäckarna och mittre stjärtpennan bör man i kombination med handpenneteckningen kunna säga att denna är 4k. Men... Med ringavläsningar har man konstaterat att flera arter visar "subadulta" karaktärer långt upp i åren. Det får bli en hel del gissningar utan ring helt enkelt.

4cy+ argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson

Man ska ju räkna banden på adulta trutar (som ledtråd för att skilja fr a kaspisk, medelhavs och gråtrut) och denna visar komplett svart på 6 stycken handpennor vilket är vanligast hos de två sydliga. Det syns t o m en liten fläck på hp 4. Många gråtrutar har dock bara komplett band på 4-5 handpennor...

4cy+ argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson

...som hos denna fågel. Dock endast en liten slant på hp 10 här, likt medelhavstrut.

4cy+ argentatus, Simrishamn, 091209, Hans Larsson

Den vita slanten på hp 10 delas av terminband hos denna. Hos "typiska" argentatus går normalt slanten ända ut till spetsen, men vad vore världen utan variation.. Till råga på allt ser irisen ganska mörk ut med, så med ett vitt sommarhuvud kan denna lätt gå som kaspisk.

Heuglini i Oman

2009-12-11T11:37:00.006+01:00

3cy+ heuglini, Ras Al Hadd, Oman, 091130, Hans Larsson

Silltrut av formen heuglini uppträder regelbundet i Finland och flertalet goda kandidater har noterats i Norrbotten. Officiellt finns dock bara två fynd från Sverige och säkerheten för just dessa kan nog diskuteras. Problemet för oss som bor i utkanten av utbredningsområdet är variationen hos de västliga silltrutarna graellsii/intermedius som överlappar i det närmaste totalt med heuglini. Dessutom är de på snabb frammarch österut och det är nog bara en tidsfråga innan de blir en vanlig syn i t ex Östersjön och Finnmark.

På Gull Research finns en grymt utförlig redogörelse i ämnet. Slutsatsen för närvarande är att det är i princip omöjligt att bestämma en heuglini utanför de normala vistelseorterna.. Men, man ska inte deppa ihop för det - med fler dokumenterade individer från "heta" områden som t ex norrlandskusten kan vi få ihop ett material som kanske kan väga tyngre i framtiden, i takt med att kunskapen om formen ökar.

I Oman är heuglini en vanlig övervintrare, stundom nästan lika talrik som barabensis, som också är den enda reella förväxlingsrisken där. Medan ett flertal individer får lämnas obestämda är en hel del ganska distinkta. Det är främst i form och proportioner som typiska heuglini utmärker sig, där de största fåglarna nästan påminner om havstrut eller gråtrut i biffighet, jämfört med den mer kaspisk-lika tunnheten hos barabensis. Större kroppsvolym, kraftigare näbb och bredare vingar.

Ansiktsuttrycket hos flertalet är lite speciellt, med ögat placerat långt bak och något ovanför näbben, som känns lite nedåtböjd. Högsta punkten på huvudet ligger ofta tydligt framför ögat. Sammantaget ger det en uppsyn påminnande om en sån här gynnare, minsann. Det är såklart lättast att se hos yngre fåglar med tydligare ansiktsdrag och om det kan vara något som skiljer från graellsii/intermedius återstår att se.

Mantelfärgen hos adulta är oftast likvärdig med graellsii, ibland kanske t o m något mörkare, medan några individer är ljusare och närmar sig barabensis. Irisfärgen är ofta varmt och grumligt färgad. Heuglini ligger ett snäpp efter barabensis i vingruggning så en generell skillnad kan ses, men det verkar helt klart finnas ett överlapp. De juvenila ligger också generellt efter i dräktutvecklingen och de flesta är helt fräscha och oruggade en bra bit in på vintern, till skillnad från de mer sydligt kläckta barabensis.

Utmaningen är dock att veta om man kan skilja en nordlig barabensis från en sydlig heuglini. Ett visst genflöde formerna emellan är nog inte så vilt att gissa. Hursom, de typiska individerna ska gå fint att separera, så länge man är långt ifrån graellsii-trutarnas domäner i alla fall... Klicka här för att se ett urval heuglini från Oman.

Barabensis i Oman

2009-12-09T23:06:00.009+01:00

3cy+ barabensis, Ras Al Hadd, Oman, 091130, Hans Larsson

För den hugade finns ett nytt galleri med barabensis-trutar här. Bilderna är tagna i norra Oman i skiftet nov-dec 09. Med reservation för felbestämningar, såklart.. Vissa individer är ganska besvärliga och någon heuglini liksom kanske någon cachinnans kan säkert ha slunkit med i materialet. Generellt kan man säga att barabensis ligger nånstans mitt emellan just de bägge formerna, både i teckning och proportioner och kanske är den en slags felande länk. Som en joker är armenisk trut nästan en tvilling till barabensis, ytligt sett åtminstone. Armenisk är dock mer biffigt byggd, likt medelhavstrut och med riktigt kompakt näbbform.

Med tanke på den relativt nordliga utbredningen som enligt vissa bedömare sträcker sig så långt västerut som Moskvatrakten, kan man tänka sig att barabensis borde dyka upp hos oss då och då. Hannu Koskinen har fotograferat två lovande individer från Finland här och här. I höstas fanns en barabensis-liknande fågel i Stockholm, bilder finns här. Det luriga är att man inte riktigt vet hur situationen ser ut i de områden de olika formerna möts och ifall de gör det. Tills vidare får man kanske nöja sig med att bestämma de mest typiska fåglarna i "rätt" marker men skulle en snygg adult barabensis ställa sig i nån hamn nära dig är det nog rätt goda chanser att kunna clincha en dylik.

Adult medelhavstrut i november

2009-11-04T22:34:00.010+01:00

4cy+ michahellis, Simrishamn, 091104, Hans Larsson

En distinkt färgad medelhavstrut som denna utmärker sig även på lite håll tack vare mörkare grå mantel och renare vit kropp och förstås gula ben och svagt streckat huvud.

4cy+ michahellis, Simrishamn, 091104, Hans Larsson

En närgranskning avslöjar stor röd gonysfläck och varmt färgad iris, liksom handpennornas exakta teckning, som ger svart band in till hp 5. Hp 9 och 10 är ännu växande så den redan långa vingen kommer bli än längre.

4cy+ michahellis, Simrishamn, 091104, Hans Larsson

De fräscha handpennetopparna är ganska stora hos medelhavstrut, om än mindre än genomsnittsgråtrutens. Skillnaden brukar vara som störst framåt försommaren.

4cy+ michahellis, Simrishamn, 091104, Hans Larsson

Komplett svart band in till hp5 som sagt, och en liten fläck på hp4 som bonus.

Kaspiska trutar i november

2009-11-04T21:07:00.009+01:00

Här följer ett urval kaspiska från de senaste dagarnas massiva inflöde. Vid Segerstads fyr på sydöstra Öland har det t ex inräknats drygt 150 ex på sträck 3-4.11! I Simrishamn gott om rastande fåglar, men tydligt oroliga och många stannar inte mer än några minuter. På kvällen ses dock många vilande bland de övriga trutarna i hamnbassängen.

4cy+ cachinnans, Simrishamn, 091103, Jörgen Bernsmo

4cy+ cachinnans, Simrishamn, 091103, Jörgen Bernsmo

Samma fågel nedan. En ganska ljusögd individ med kraftig näbb (hane). Helt inom variationen för kaspisk, men man kan alltid frestas att dra in hybrider i leken..

4cy+ cachinnans, Simrishamn, 091103, Jörgen Bernsmo

4cy+ cachinnans, Simrishamn, 091103, Jörgen Bernsmo

4cy+ cachinnans, Simrishamn, 091103, Jörgen Bernsmo

4cy+ cachinnans, Simrishamn, 091103, Jörgen Bernsmo

En ljusögd biff till.. En mindre andel av adulta kaspiska har så här ljust öga, men hos t ex cachinnans östliga kusin, barabensis, är det betydligt vanligare. Nästan alla har haft växande hp 10 de här dagarna så handen är inte helt i sin fulla längd. Den yttersta pennan inte påverkar dock inte så mycket eftersom den är bara ett snäpp längre än hp9.

4cy+ cachinnans, Simrishamn, 091103, Jörgen Bernsmo

2cy cachinnans, Simrishamn, 091020, Jörgen Bernsmo

Lite lurig att åldersbestämma, men bör vara en 2k tack vare avsaknad av tydliga vita handpennetoppar, brett stjärtband och ändock en hel del bruntecknade tertialer och vingtäckare. Liten vit slant på växande hp 10. Men en ganska udda diffus och utsmetad teckning må vi säga.

1cy cachinnans, Simrishamn, 091103, Jörgen Bernsmo

1cy cachinnans(?), Simrishamn, 091104, Hans Larsson

Och så ett freak som grädde på moset. Eller, det skulle ju faktiskt kunna vara en riktigt mörk kaspisk vid närmre eftertanke. Jizzen är verkligen urtypisk och teckningen är inte så tokig ändå. Tertialerna ser kanske lite väl naggade ut för vän av ordning, men det är nog det enda som är på väg över gränsen hos denna.

1cy cachinnans(?), Simrishamn, 091104, Hans Larsson

Ovansidan överlag som en mörk kaspisk och inget påfallande skumt som skulle tyda på gråtrutsgener. Innerhanden är exemplariskt mörk, mer än de flesta kaspiska.

1cy cachinnans(?), Simrishamn, 091104, Hans Larsson

Kolla här och här för exempel på liknande mörktecknade individer. Och här finns lite blandade 1:a vinter-kaspiska med olika mörkhetsgrad.

Gråtrutar i november

2009-11-04T20:34:00.007+01:00

Lite olika gråtrutsvarianter presenteras här..
Märk t ex variationen hos de äldre fåglarnas huvudteckning, där flera matchar kaspisk- och medelhavstrut. Någon har lite mer retarderad näbbteckning och mindre storlek på de vita handpennetopparna, vilket skulle kunna tyda på yngre ad (4-5k). Mörka markeringar ses dock på näbben även hos riktigt gamla fåglar och utbredningen av streckning på huvud och hals förefaller inte vara åldersrelaterat utan kan snarare betraktas som variation inom olika populationer eller individer.
Att säkert åldersbestämma äldre subadulta gråtrutar är därför ofta svårt och via ringmärkta fåglar vet man att mörka rester av ungfågelsdräkten kan ses upp till 7-8 års ålder, vilket normalt inte är fallet med kaspisk och medelhavstrut som har en generellt snabbare dräktutveckling till adult dräkt. Normalt är det bland handtäckarna man ser de sista resterna av ungfågelsdräkten, vilket normalt bara ses på flygande fåglar.

En av 1k-fåglarna har ruggat in några nya vingtäckare, något som är sällsynt, men relativt regelbundet förekommande hos gråtrut. Förr i tiden, på det glada 90-talet var det ett bra indicium för kaspisk- och medelhavstrut, men kan alltså visas av gråtrut med.

4cy+ argentatus, Simrishamn, 091104, Hans Larsson

4cy+ argentatus, Simrishamn, 091104, Hans Larsson

4cy(?) argentatus, Simrishamn, 091104, Hans Larsson

4cy+ argentatus, Simrishamn, 091104, Hans Larsson

4cy(?) argentatus, Simrishamn, 091104, Hans Larsson

2cy, argentatus, Simrishamn, 091104, Hans Larsson

2cy argentatus, Simrishamn, 091104, Hans Larsson

1cy argentatus, Simrishamn, 091104, Hans Larsson

Favorit i repris

2009-10-23T21:14:00.000+02:00

1 cy michahellis, Simrishamn, 091021, Jörgen Bernsmo

Här har vi en kompis som har setts till och från i hamnen sedan mitten på juli, mer känd som "glasstruten". Den känns igen på kraftigare huvudteckning än flertalet unga medelhavstrutar och visar att vissa individer stannar långa perioder inom ett förmodat begränsat geografiskt område.

Denna individ har sedan ankomst varit retarderad ruggningsmässigt, om man ser till genomsnittet, och man får förmoda att de individer som når oss anpassar ruggningen efter klimat och födotillgång men det förekommer även skillnader inom olika populationer beroende på breddgrad och häckningstid. Tidigare kläckta fåglar påbörjar normalt ruggningen till 1:a vinterdräkt tidigare.

Det är sällan man ser medelhavstrutar i Sverige med mer avancerad ruggning, dvs med ett flertal bytta täckare, som man kan se kring Medelhavet vid motsvarande tid på hösten. Dock är variationen stor och individer med förhållandevis begränsad ruggning som denna är inte ovanligt i oktober.

1 cy michahellis, Simrishamn, 091021, Jörgen Bernsmo

Jämför bilderna ovan och nedan på samma individ.

I början på augusti hade den endast ruggat in någon enstaka mantelfjäder och samtliga skapularer var juvenila. På den övre bilden kan man nu notera att i princip samtliga skapularer är bytta till 1:a vinter förutom den nedersta på höger sida. På vänster vinge ses några bytta mindre och mellersta täckare och i fält tycketes även den innersta st täckaren bytt. På höger vinge är samtliga täckare juvenila men viss asymmetri i ruggningen är inte helt ovanligt.

Notera även slitaget på de juvenila fjädrarna som har uppkommit under denna period. T ex topparna på tertialerna men även de nästan helt urblekta inre större täckarna.

Det är inte så sannolikt att det kommer ske någon mer omfattande ruggning hos denna individ förrän fram på vårkanten, likt gråtrut, möjligen ruggar den in några enstaka täckare till.

1 cy michahellis, Simrishamn, 090802, Jörgen Bernsmo

Notera den fräscha dräkten och den tydligt mörkare bruna grundtonen samt den tydligare mönstringen på varje enskild fjäder.

1 cy michahellis, Simrishamn, 091020, Jörgen Bernsmo

Såväl skapularer som mantelfjädrar har normalt en fylligare kärna i "ankarteckningen" än kaspisk trut, vilket ses här.

1 cy michahellis, Simrishamn, 091020, Jörgen Bernsmo

Här ses den mörka inre handen och det distinkta stjärtbandet. Det vita jacket som ses bland de mellersta stjärtpennorna kunde också ses i somras. Se fler bilder på "glasstruten" inklusive flyktbilder här!

Adult kaspisk trut i oktober

2009-10-19T21:20:00.010+02:00

Ad cachinnans, Simrishamn, 091019, Jörgen Bernsmo

Liksom hos medelhavstruten utmärks adulta kaspiska så här års av det vita huvudet med begränsad huvudstreckning. Hos kaspisk är teckningen ännu diskretare och på denna individ ses endast nålfina streck runt ögat, upp mot hjässan samt i nacken. På avstånd ser den helt vithuvad ut. Benfärgen är variabel hos adulta fåglar i vinterdräkt men oftast ses en blekt rosa färg, som hos denna individ, eller med en svagt gultonad nyans. Mantelfärgen är densamma som hos flertalet argentatus som ses hos oss.

Ad cachinnans, Simrishamn, 091019, Jörgen Bernsmo

Det vita nyllet i kombination med mörk iris och blekt gröngul näbb är fina indikatorer för en kaspisk. Näbbformen är parallell eller närmast avsmalnande jämfört med gråtrutens som ofta är lite svullen mot spetsen. De mjuka formerna i kombination med ovanstående gör att de oftast ser påfallande "snälla och goa" ut. Vissa hanar kan dock te sig grovnäbbade med mer uttalad gonysvinkel men den typiska kaspiska jizzen är hos dessa stora hanar oftast väl särskiljande.

Ad cachinnans, Simrishamn, 091019, Jörgen Bernsmo

Eftersom gråtrutar ändå ibland har vitaktigt huvud så här på hösten och vissa dessutom har mörkare iris så är jizzen som alltid en vital del av bestämningen. En kaspisk ska ha en nättare kropp som ofta ser rätt smal ut framifrån jämfört med gråtrut. Dessutom sitter benen tätare ihop, vilket förstärker det långbenta stuket. Huvudet är mindre och halsen något längre och hela fågeln känns allmänt snyggare!

Det är något med den vita fjäderdräkten hos kaspisk, som faktiskt känns renare, mer snövit än flertalet gråtrutar. Om det beror på att man förblindas av det vita huvudet eller om färgen faktiskt är vitare återstår att ta reda på..

Ad cachinnans, Simrishamn, 091019, Hans Larsson

Så den slutliga spiken i kistan för att känna trygghet med bestämningen - handpenna 5! Som ofta sagt krävs nästan ett flyktfoto för att kunna räkna pennorna, men har man flax så fastnar hela handen på bild under putsning. Här syns alla tio och hp 5 har det obligatoriska kompletta svarta bandet, precis som man kräver av en medelhavstrut.

Det är bra att kolla ruggningsstatusen så man inte råkar glömma någon penna, men här ser allt ok ut. Hp 8 är helt utvuxen, hp 9 nästan klar och hp 10, som man ser på baksidan av vänstervingen, är bara halvvägs ute.

Ad cachinnans, Simrishamn, 091019, Hans Larsson

Det är trots allt lättare att tyda ruggningen och teckningen på en redig flyktbild. Märk att kaspisk har en mer uppluckrad handpenneteckning jämfört med medelhavstrut och är således mer lik gråtrut. Det är främst de djupa grå "tungorna" på innerfanen av yttre handpennorna som bidrar till detta och detta skiljer också från en del gråtrutar.

Adult medelhavstrut i oktober

2009-10-18T17:30:00.002+02:00

Ad michahellis, Simrishamn, 091007, Jörgen Bernsmo

Adult medelhavstrut uppvisar normalt diskretare huvudteckning än gråtrut i vinterdräkt. På denna endast som svaga tunna "blyertsstreck" kring ögat. Vissa kan uppvisa mer distinkt teckning, men fortfarande huvudsakligen koncentrerat kring öga och örontäckare. Hos andra (sannolikt främst yngre adulta) även ned mot hals. Näbben är oftast klart gul men med svagare ton än i sommardräkt och mindre markerad ljusare röd gonysfläck. Svarta markeringar på ovan- och undernäbb kan vara ett tecken på yngre adult men förefaller vara variabelt och kan även ses på säkerställt äldre adulta.

Benfärgen är klargul hos helt adulta i såväl vinter- som sommardräkt. Dock blekare hos äldre subad och vissa adulta.

Denna individ har färdigvuxen hp 8, växande hp 9 och kvarsittande sliten hp 10 där man ser rester av en vit slant och ett tunt svart subterminalband.

Jizzen svårbedömd (se bild längre ner) men parallell näbb med brant sluttande övre näbbhalva samt lugnare och coolare uppsyn - "The Look of Mich".

Ad michahellis, Simrishamn, 091007, Jörgen Bernsmo

Här ses höger vinge med brett komplett band på hp 5. Notera glappet mellan hp 8 och spetsen på den slitna hp 10 samt utbredningen av svart på hp 7-8 samt baksidan av hp 10 vänster vinge. De inre armpennorna gamla och slitna med "fransigt" utssende, vilket ses bättre på bilden nedan.

Ad michahellis, Simrishamn, 091007, Hans Larsson

Något överexponerad bild av samma individ. Att bedöma skillnader i jizz hos trutar görs lättast när de är avslappnade och inte när det bjuds på formfranska! Dock är skillnaderna mer subtila mellan gråtrut och medelhavstrut än mellan gråtrut och kaspisk trut.

Jämför dock individerna ovan och nedan. Trots det vakna intrycket (pga formfranska) så känns medelhavstruten lugnare i uppsynen än den stirrande och tomma blicken hos gråtruten. Ansiktsuttryck och hållning varierar dock väsentligt beroende på kön och aktivitet. Notera även skillnader i huvudstreckning och i viss mån huvudform. Mantelfärg alltid svårbedömt på bilder utan direkt jämförelse och i samma vinkel men ofta kan man ana graden mörkare mantelfärg hos medelhavstrut kontra gråtrut och kaspisk trut. Märkligt nog lättare att se på bilder i efterhand än "live".

Ad argentatus, Simrishamn, 091007, Hans Larsson

En ganska typisk gråtrut i mitten av oktober. Hp 7 utvuxen och faller ungefär i nivå med stjärtspetsen.

Ad michahellis, Simrishamn, 091007, Hans Larsson

Jämför handens teckning med gråtruten nedan. Medelhavstruten uppvisar mer svart i handen och har svarta markeringar på fler handpennor. Viss asymmetri på denna individ som har komplett band på hp 5, inkomplett band på hp 4 och svarta markeringar in på ytterfanet av hp 3 i vänster vinge. På höger vinge, som tidigare noterats endast svart komplett band på hp 5, ett "måste" för bestämning av medelhavstrut på våra breddgrader tillsammans med positiva karaktärer i övrigt. Eftersom den individuella variationen i ruggning är ganska stor är det svårt att använda som karaktär på enstaka fåglar, men man kan se skillnader i stort mellan olika arter/populationer.

Ad argentatus, Simrishamn, 091007, Hans Larsson

Gråtrut uppvisar oftast svart på de 5 yttersta handpennorna med svart subterminalband på hp 6 (som denna) och mindre frekvent även svart på hp 5, likt medelhavstrut, men då oftast endast som svart markering på ytterfanet av hp 5 eller som smalt och inkomplett band. Utbredningen av det svarta är totalt sett mindre främst bland de mellersta yttre handpennorna, vilket i flykten gör att det svarta i handen från ovansidan ser mer U-format ut, medan medelhavstruten oftast visar en ganska tvär svart linje mot det grå, typ tretåig mås. Karaktären dock svårbedömd på fåglar med växande eller tappade handpennor.

1k eller 2k??

2009-10-07T11:00:00.013+02:00

2k/2cy argentatus, Simrishamn, 081017, Hans Larsson

En väldigt kontrastrik ungtrut med vit undersida och huvud och svarta tertialer, i stora drag det man förknippar med 1k kaspisk och medelhavstrut. Det luriga är att inte bara 1k gråtrutar, men kanske främst 2k kan spela en spratt. Kan man eliminera det senare alternativet är det bra mycket lättare att gå vidare. En korrekt åldersbestämning är alltså en förutsättning för trygga trutbestämningar.

Tidigare på säsongen kan man med fördel använda 2k-fåglarnas aktiva ving- och stjärtpenneruggning som genväg, men nu börjar deras dräkter bli kompletta och betydligt svårare att skilja ut. Färgvariationen är minst lika stor, om inte större, än hos 1k-fåglarna, så ytligt sett kan de här två ålderskategorierna vara väldigt lika. Vissa 2k-fåglar färgar ut mer (ljus iris, gråare mantel etc) så de blir å ena sidan lätta att separera från 1k men å andra sidan svårare att skilja från vissa 3k, men det får vi återkomma till senare.

Det viktigaste är att lära sig hur fjädrarna skiljer sig. 1k-fåglar har ännu en hel del juvenila fjädrar (vingpennor, vingtäckare och varierande mängd kroppsfjädrar) och de börjar hos många slitas nu. Främst är form och teckning bra vägledning, 2k har tydligt bredare och mer intrikat mönstrade fjädrar med ankarteckningar och snirklar, ibland ser de nästan marmorerade ut. Juvenila fjädrar är smalare och spetsigare med solida mörka kärnor med ganska simpelt sågtandsmönster. Med lite träning (i första bästa trutflock!) så är det inte så himla klurigt ändå, men det krävs ju såklart att man har fåglarna på hyfsat nära håll.

1k/1cy and 2k/2cy argentatus, Simrishamn, 081017, Hans Larsson

Jämför teckningen på främst vinge och tertialer. 1k-fågeln överst har helt juvenil och lite sliten vinge, men har ruggat nästan hela manteln till fräscha, bredtoppade 1: vinter-fjädrar. Detta ger en ruggningsgräns mellan vinge och mantel som ofta är användbar, fr a längre fram på säsongen när skillnaden mellan gamla och nya fjädrar ofta blir tydligare.

Notera 2k-fågelns fräscha tertialer med spännande ankarteckningar och att vinge och mantel är ungefär lika fräscha. I övrigt är den obehagligt lik en 1k.. En del 2k får ljusare iris nu och då är det såklart lättare, men många är så här mörkögda länge till. En rätt bra grej är även formen på handpennorna som generellt är smalare och spetsigare hos juvenila fjädrar och bredare och trubbigare hos 2k.

1k/1cy argentatus, Simrishamn, 091006, Hans Larsson

Denna 1k-fågel har inte kommit så långt i ruggningen, enbart några övre skapularer är nya. Märk hur slitna de juvenila fjädrarna är, kanske främst inre tertialer (där några fjädrar tappats) och inre vingtäckare. Dessa fjädergrupper utsätts för ganska mycket slitage och det är ingen slump att de byts först av alla vid ruggningen till andra vinterdräkt som äger rum till våren. Både kaspisk och medelhavstrut tjuvstartar dock ofta med detta redan på hösten och det har visat sig att enstaka gråtrutar också kan göra det.

2k/2cy argentatus, Simrishamn, 081017, Hans Larsson

Kolla in fin och snirklig marmorering på både vingtäckare och tertialer olikt 1k. Men för att ställa till det lite så ruggar 2k mantelfjädrar, inre tertialer, större täckare och mellersta täckare nu på hösten. Dessa fjädrar byttes alltså första gången på senvåren så det är väl helt ok att de kan behöva bytas nu. Här ses dessa nya fjädrar som beigetonade med mörka ankarteckningar, alltså väldigt lika 1:a-vinterdräktsfjädrar.

En viss kontrast mellan de nya och gamla fjädrarna ses, men den blir aldrig så påfallande i slitage som som hos 1k-fåglar. Däremot har vi ju de 2k som får gråare fjädrar och då ses ju en skillnad i teckning och färg, men fjädrarnas form är fortfarande densamma - bred och trubbig hos alla men något mer slitna hos några.

1k/1cy argentatus, Simrishamn, 091006, Hans Larsson

2k/2cy argentatus, Simrishamn, 091006, Hans Larsson

Så här lika kan alltså 1k och 2k vara i flykten. Syna dock t ex 2k-fågelns fina marmorering på stjärt och större täckare. Vissa har också ljusare arm som här, vilket är en bra detalj om den finns. Ljusnande iris, ljus innernäbb och ännu växande hp 10 är också kompletterande ålderskaraktärer hos just denna individ. Om någon vecka funkar är vingen färdigväxt så då får man hålla till godo med dräktkaraktärerna.

Kaspisk trut igen

2009-09-27T23:59:00.005+02:00

Adult cachinnas, Simrishamn, 090927, Jörgen Bernsmo

Nu ska det snart börja anlända lite fler adulta kaspiska trutar och då kan det vara bra att vara uppdaterad på vad man ska titta efter. Nu när majoriteten av gråtrutarna har anlagt vinterdräkt så sticker de adulta kaspiska ofta ut genom sitt huvud som är rent vitt eller med svag fin streckning kring ögon och i nacke. Irisen är mörk och näbben har ofta en tydligt grönare anstrykning än gråtrutens mer gula. Den mörka markeringen är ett tecken på vinterdräkt och inte en ålderskaraktär och sträcker sig ofta över båda näbbhalvor. Benen har ofta en ljusare beige eller svagt gul ton men kan vara mer köttfärgade som hos gråtrut. I övrigt känns jizzen igen så som den beskrivits i tidigare inlägg.
När mörkret faller allt tidigare nu på hösten så kan även gråtrutar te sig mörkögda på avstånd varför man helst bör se en vingteckning typisk för kaspisk med grå tungor som skär in i det svarta på handen, tydligast på hp 6-8. De bör vidare helst ha ett komplett svart subterminalband på hp 5 och svart markering på hp 4 är bonus, likt medelhavstrut. Dock har medelhavstrut mer utbrett svart i handen.

Ett abstrakt av en artikel av G. Neubauer där handens teckning hos kaspisk trut visas i bild samt variation i irisfärg och givetvis en hybrid :-) kan ses på länken nedan. Den som kan franska blir extra glad.
http://www.ornithomedia.com/magazine/mag_art380_1.htm

1k/1cy cachinnas, Simrishamn, 090927, Jörgen Bernsmo

Ungfåglarna har vi lärt oss känna igen vid det här laget och majoriteten är nu väldigt distinkta och kontrastrika. Denna har ruggat hela ryggen förutom de nedersta skapularerna men till synes inga täckare. Alltså helt i fas med ett flertal gråtrutar, men nu anländer allt fler oruggade gråtrutar från nordligare häckplatser och då blir skillnaden tydligare.

1k/1cy cachinnas, Simrishamn, 090927, Jörgen Bernsmo

1k/1cy cachinnas, Simrishamn, 090927, Jörgen Bernsmo

Vad beträffar vingundersidans teckning så har vår individ här tagit den karaktären på lite väl stort allvar. Det är sällan axillarerna är så här kritvita utan tydliga mörka toppar på undre täckarna men detta får betraktas som en urtypisk individ på det hela taget.

Hybrider - eller inom artens variation?

2009-09-12T17:23:00.008+02:00

Trutar är bland det mest utmanande inom fältbestämning tack vare invecklad systematik, hybridisering, lång dräktutveckling och stor individuell variation inom de olika arterna.

De är opportunistiska med en sällsynt förmåga att anpassa sig och flertalet arter har ökat och expanderat sina häckningsområden i modern tid. Detta må vara evolutionärt spännande men också en smula frustrerande för oss fältornitologer som är vana att bestämma de fåglar vi ser!

Nedan kommer vi att beröra kaspisk trut samt gråtrut. Två arter som numera häckar sida vid sida som närmast i de centrala Tyskland, Polen och östra Litauen. Gråtruten har expanderat mot sydost och blev en nyetablerad inlandshäckare i Polen så sent som på 1970-talet och kaspisk trut noterades först häckande under 1980-talet. Även medelhavstrut expanderar norrut i Europa med ökande antal inlandshäckare.

I de områden/kolonier där arterna möts är hybridiseringen omfattande, ett swingers-party utan dess like och en icke försumbar andel av de kaspiska och gråtrutar vi bestämmer här kan mycket väl bära på gener av endera arten utan att det säkert går att avgöra i fält.

Hybrider uppvisar ofta karaktärer från båda föräldrarna men kan också vara mer lik modern eller fadern - ofta med små avvikelser som kan inrymmas inom arternas variation - ett populärt uttryck som vi ofta tar till när vi vill bestämma en inte helt "klockren" individ av mer svårbestämda arter :-)

Gränsdragningen vid fältbestämning är alltid subjektiv och grundar sig oftast på tidigare kunskap och erfarenhet - eller brist av de båda - och nedanstående djupdykningar ska ses som spekulativa eller som bäst kvalificerade gissningar!

1k/1cy cachinnans or cachinnans x argentatus, Simrishamn, 090907, Jörgen Bernsmo

Denna individ påminner mer om argentatus i jizzen men skulle kunna falla inom variationen för en hona kaspisk. Tämligen kortbent med mörkare benfärg än normal kaspisk men kanske främst ovanligt "smutsig" dräkt för en så här pass sliten och avancerad individ. Tydlig streckning över hela hjässan och kring ögat. Avsaknad av de vita "ögonklamrar" som kaspisk oftast uppvisar. Borde uppvisa mörkare buk och grundfärg som juvenil även mitt på buken.

1k/1cy cachinnans or cachinnans x argentatus, Simrishamn, 090907, Jörgen Bernsmo

Här bakom en gråtrut. Utseendet på hela vingpanelen fin för kaspisk. Bruna och enhetligt tecknade täckare i prydligt mönster, varav några nya. De större med urvattnat mönster bland de inre och fin ljus basal del blande de yttre. Helmörka tertialer med ljusa toppar.

1k/1cy cachinnans or cachinnans x argentatus, Simrishamn, 090907, Jörgen Bernsmo

Här en bild på andra sidan. Slitna fjädrar men teckningen på nedersta tertialen känns inte helt bra och man kan ana lite grövre teckning bland de inre mellersta täckarna. Undergumpen förefaller huvudsakligen ren med mönstring koncentrerad till sidorna som hos kaspisk.

1k/1cy cachinnans or cachinnans x argentatus, Simrishamn, 090907, Jörgen Bernsmo

Endast den nedersta raden skapularer är juvenila. De övre ganska grovt tecknade och de nedre med fint mönster för kaspisk. Dock osedvanligt kraftig streckning över hela huvudet och nacken, vilket i och för sig förmodat rena kaspiska också kan uppvisa. Tyvärr inga bilder på vingundersidorna eller inre hand. Vingundersidorna var i fält dock i det mörkaste spektrat för kaspisk. Hybrid eller inom artens variation?

1k/1cy cachinnans x argentatus (2:a generations hybrid, fader cachinnans x argentatus och moder cachinnans), Simrishamn, 060928, Jörgen Bernsmo

Här en känd hybrid ringmärkt i Polen som påminner dräktmässigt om ovanstående fågel. Jizzmässigt mer lik en kaspisk och hade säkert passerat som en sådan - inom artens variation :-)

Med facit är det lättare att applicera lite hybridkaraktärer så som den smutsigare grundfärgen, och mer gråtrutslik skapularteckning, även om denna inte kommit lika långt i ruggningen. Den ljusa bården på nedersta tertialen sträcker sig kanske lite långt in mot de större täckarna.

1k/1cy cachinnans x argentatus (2:a generations hybrid, fader cachinnans x argentatus och moder cachinnas), Simrishamn, 060928, Jörgen Bernsmo

Samma fågel som ovan i en annan vinkel där bukteckningen framträder bättre.

1k/1cy cachinnans, Simrishamn, 090907, Jörgen Bernsmo

Vi kastar in en kaspisk som förefaller ha rent mjöl i påsen. En sådan här huvud- och bukteckning vill vi gärna se för att känna oss trygga men det ska påtalas att det är en stor variation hos kaspisk trut vad det gäller teckningen på enskilda fjädergrupper såväl som mörkheten på själva bottenfärgen. Majoriteten är dock "typiska".

1k/1cy cachinnans, Simrishamn, 090907, Jörgen Bernsmo

Här en annan individ med typiskt ljus bottenfärg och huvudteckning. Jämför man vingpanelen med den första individen är den närmast identisk vad gäller såväl ruggning som mönster. Tertialteckningen är i princip identisk med hybridens. Det är dock svårt att kalla denna för något annat än kaspisk!

1k/1cy cachinnans or cachinnans x argentatus, Håslöv, Fuglie, 060907, Hans Larsson

Här en annan individ där grundintrycket ger kaspisk men där den grova teckningen på tertialer och större täckare är besvärande. Hela fjäderdräkten känns överhuvudtaget "skum" och passar dåligt på endera arten.

1k/1cy cachinnans or cachinnans x argentatus, Håslöv, Fuglie, 060907, Hans Larsson

Samma som ovan och här ses kontrasterande stjärtteckning och en inre hand som ser bra ut för kaspisk. De ljusa partierna eller "prickarna" som ses på ytterfanet av hp 2-4 brukar hänföras till gråtrut men ses även på kaspisk och mer sällsynt på medelhavstrut. Dock är ytterfanen tydligt mörkare än innerfanen på de inre handpennorna och topparna är inte tydligt mörkare än de basala delarna av ytterfanet på dessa handpennor, vilket stämmer bäst på kaspisk. Jaha?

1k/1cy argentatus, Simrishamn, 090907, Hans Larsson

Detta rör sig troligast om en "ren" gråtrut då det mesta i dräkt och framförallt jizz känns helt ok. På flyktbilden nedan ses dock rätt ljusa vingundersidor och stjärten är tecknad ungefär som hos en medelhavstrut. Kaspisk har som regel bredare ändband än så här. De inre handpennorna syns lite illa men de ser ganska ljusa ut, likt gråtrut. Gott & Blandat bland karaktärerna alltså, men som sagt så kan man nog lägga den i gråtrutsburken och ändå sova hyggligt gott om natten.

1k/1cy argentatus, Simrishamn, 090907, Hans Larsson

1k/1cy argentatus or cachinnans x argentatus, Simrishamn, 090827, Jörgen Bernsmo

Här en individ som uppvisar en jizz som ligger betydligt närmre kaspisk än gråtrut i såväl stående som simmande. Dräktmässigt blir det svårt att få den till så mycket annat än gråtut men den avviker från majoriteten genom att ha förhållandevis enhetligt (nästan silltrutslika) tecknade täckare och tertialer. De inre större täckarna grovt tecknade men de yttre tämligen otecknade för en gråtrut. Vidare får kroppen sägas vara ganska ljus, främst nedre delen.

1k/1cy argentatus or cachinnans x argentatus, Simrishamn, 090827, Jörgen Bernsmo

En stor individ och troligen en ung hane och som en sådan känns näbb och huvudform mer som kaspisk även om inga dräktkaraktärer pekar i den riktningen.

1k/1cy argentatus or cachinnans x argentatus, Simrishamn, 090827, Hans Larsson

Välteckande undre stjärttäckare och axillarer säger gråtrut.

1k/1cy argentatus or cachinnans x argentatus, Simrishamn, 090827, Hans Larsson

Här framträder ett gråtrutslikt fönster på de inre handpennorna. Mörka större täckare som är grovt bandade bland de inre och det typiska vingbandet för ung kaspisk saknas. Stjärtbandet är förhållandevis brett och distinkt avsatt för en gråtrut men inom artens variation.

1k/1cy argentatus or cachinnans x argentatus, Simrishamn, 090827, Hans Larsson

Ingen skulle tveka att bestämma denna till gråtrut, vilket det sannolikt är, men utifrån jizz kan man misstänka åtminstone lite cachinnans-gener. Den visade sig också vara en av 100 pullmärkta i en blandkoloni av gråtrut (i majoritet) och kaspisk trut på Kretuonas lake island i östligaste Litauen i juni.

Kolla gärna länkarna här för fler hybrider eller troliga sådana:

http://www.xs4all.nl/~daarruud/cachinnans1c.html

http://gneubauer.republika.pl/Apr2009.html

http://www.xs4all.nl/~daarruud/polen2/unidentified.html

Följande länkar visar en säker cachinnans x argentatus som ringmärktes som dununge i södra Polen. Den är ett bra exempel på hur hybrider kan byta skepnad. Först avläst som 1k kaspisk i Polen. Vid obstillfället i England såg den ut som de många rena 2k kaspiska gör på senvåren medan den som adult i Litauen fått väldigt många gråtrutsdrag.

http://www.magikbirds.com/image.asp?title_id=1102&show_thumbnails=False

http://www.elisanet.fi/hj.koskinen/4P60_Dumpiai2008.html

1k/1cy argentatus or cachinnans x argentatus, Simrishamn, 090827, Jörgen Bernsmo

Här ännu en svårplacerad "gråtrut" som jizzmässigt bär drag av kaspisk. Undersidans teckning är också lite udda där kontrasten mellan grovtecknade flanker/bröst och otecknad buk känns märklig för endera arten.

Gråtrut i augusti-september

2009-09-06T20:25:00.003+02:00

Det har nu gått några veckor sedan det första inlägget om ung gråtrut och det kan vara läge för en liten uppdatering. Gråtruten har nu kommit en bit in i den partiella ruggningen till 1:a vinterdräkt och en tämligen stor variation kan ses mellan olika individer vad gäller omfattningen av ruggning och slitage. De ungfåglar som ses i Simrishamn nu är sannolikt främst från södra Östersjön och en del även från de norra delarna av kontinentala Europa (Polen, Tyskland, Baltikum). En bit in i september kommer det fyllas på med fräscha gråtrutar från norra Östersjön (främst Finland och Ryssland).

Den partiella ruggningen omfattar huvudsakligen huvud, kropp, mantelfjädrar samt skapularer hos gråtrut. Sällsynt men regelbundet ses enstaka gråtrutar som även ruggat in nya 2:a- generationsfjädrar bland täckarna som hos kaspisk och kanske främst medelhavstrut.

Gå gärna till bloggarkivet http://truthjalpen.blogspot.com/2009_07_01_archive.html och läs inläggen om gråtrut och titta på bilderna innan du fortsätter.

1k/1cy argentatus, Simrishamn, 090827, Jörgen Bernsmo

Majoriteten av juvenila gråtrutar uppfattas som tämligen kontrastlösa och jämnfärgade i helhet. Dock är det en stor individuell variation och det finns ungfåglar som uppvisar en liknande kontrast som de sydliga trutarna även i fräsch dräkt.

På ovanstående fågel har inte mycket skett ruggningsmässigt. Den har bytt enstaka mantelfjädrar och minst en skapular. De nya fjädrarna har oftast en tydlig ankarteckning med svartare kärna än de mer bruna och jämntäcknade juvenila. Den uppvisar fortfarande en förhållandevis jämnfärgad dräkt men pannan och halsen har ljusnat, en effekt av ruggning men främst slitage.

Följande individer har lite olika varianter på vingäckare, tertialer och kroppsundersidor. Det är alltså inte ovanligt att unga gråtrutar har ljust otecknad buk och bröst som påminner mer om de sydliga arterna.

1k/1cy argentatus, Simrishamn, 090827, Jörgen Bernsmo

1k/1cy argentatus, Simrishamn, 090827, Jörgen Bernsmo

1k/1cy argentatus, Simrishamn, 090901, Hans Larsson

Sällsynt ser man fåglar som denna. Ganska omfattande ruggning bland skapularer och tydligt ljusare huvud och kropp är vad man kan räkna med så här års. Dock förefaller det även som om den har ruggat in nya fjädrar bland såväl de inre mindre, mellersta och större täckarna samt nedre tertialer. Även en fjäder centralt bland de mellersta täckarna har ett avvikande utseende och är sannolikt ny. Placeringen av dessa nya fjädrar kan tyda på att en olycka skett tidigt i livet och förmodligen har den fastnat i näbben på nån kaspisk trut.

1k/1cy argentatus, Simrishamn, 090901, Hans Larsson

Här en individ med omfattande ruggning och flera nya 2:a-generationsfjädrar även bland de mellersta skapularerna.

1k/1cy argentatus, Simrishamn, 090901, Hans Larsson

Denna individ uppvisar kraftigt slitage med väl avgränsad hals gentemot mantel. Huvudet är nästan helt vitt. Skapularerna är kraftigt slitna och blekta men den har ruggat mycket sparsamt. Några nya svarta skapularer ses som är lätta att hitta bland de blekta juvenila.

1k/1cy argentatus, Simrishamn, 090901, Hans Larsson

En annan med liknande slitage som ovanstående.

1k/1cy argentatus, Simrishamn, 090901, Hans Larsson

Jämför t ex större täckarna med ovanstående individer. Här syns mörkare baser och ljusare toppar likt kaspisk eller medelhavstrut.

1k/1cy argentatus, Simrishamn, 090901, Hans Larsson

En redigt sliten och brun individ utan några synliga nya skapularer.

1k/1cy argentatus, Simrishamn, 090901, Hans Larsson

Och som avslutning en mer "klassiskt" jämnfärgad gråtrut.

Kaspisk och medelhavstrut i augusti

2009-08-26T23:18:00.007+02:00

1k/1cy cachinnans, Simrishamn, 090826, Jörgen Bernsmo

I föregående inlägg påtalades att den kaspiska från den kungliga huvudstaden var sen ruggningsmässigt, med endast ett fåtal bytta skapularer. Här en annan individ som kommit betydligt längre med samtliga skapularer bytta förutom i den nedersta raden. Huvudet påfallande ljust i kontrast mot den mörkare nacken. De nya skapularerna är grå med förhållandevis diskret ankarteckning. Tertialer med ljusa toppar och tämligen diskret urvattnad teckning på de inre st täckarna. En gråtrut har inte så här pass avancerad ruggning i augusti men ett flertal har ljusnat och bytt enstaka skapularer och således kan man se ett överlapp mellan riktigt fräscha kaspiska och slitna gråtrutar.

Jizzen är klockren med lång smal hals, toppigt huvud med flack panna som övergår i en smal lång näbb på denna ändå förhållandevis stora individ. Långa ljusa ben.

1k/1cy cachinnans, Simrishamn, 090826, Jörgen Bernsmo

Det arttypiska lätet är säkert för många en underskattad karaktär som faktiskt är ganska lätt när man väl lärt sig det. En kaspisk röjer sig lika lätt i en gråtrutsflock som en svarthuvad mås bland skrattmåsar. Även hotställningen i kombination med lätet som ofta intas när det vankas något gott är arttypisk. Kaspiska fäller då ut vingarna drygt halvvägs och sträcker hals i samband med lätet. Astmatiskt sjölejon känns helt rätt :-)

1k/1cy michahellis, Simrishamn, 090826, Jörgen Bernsmo

Även hos medelhavstrut har ruggningen framskridit vid den här tiden och den här individen har ruggat i princip alla ryggfjädrar och är rejält blekt och sliten.

Se hur arterna skiljer sig åt genom att jämföra bilderna ovan och nedan!

Medelhavstruten har grovt tecknade (sågtandade) större täckare men även de övriga täckarna har ett grövre mönster som ger ett oordnat intryck där det är svårare att avgöra enskilda fjädergrupper. Den kaspiska har urblekta st täckare med ganska diffus teckning och de mindre och mellersta är i princip helmörka och otecknade. Tertialerna skiljer sig inte nämnvärt men den kaspiska har bredare ljusa toppar och medelhavstruten en smal vit bård längs nederkanten som når halvvägs in mot de st täckarna.

De nya skapularerna skiljer sig inte heller påtagligt men normalt brukar medelhavstrut uppvisa grövre teckning även här med fylligare kärna i ankarteckningen men som altid med trutar så föreligger en viss variation. Den kaspiska uppvisar vidare en mer markerad halsboa och härefter får man gå in på jizzen.

Notera det kantiga huvudet hos medelhavstruten med brantare panna och flackare hjässa och rak övergång mellan nacke och rygg. Den kaspiska har typiskt mer flack panna och rundad huvudprofil. Den kaspiska ser "snäll och go" ut medan medelhavstruten har en mer bister uppsyn. I detta fallet har dock den kaspiska snott "blåtiran" av michen varför han inte ser riktigt lika cool ut som vanligt!

På vattnet ligger medelhavstruten som en gråtrut med tyngdpunkten fram medan den kaspiska har tyngdpunkten mer mitt på, vilket förklaras av den längre halsen. Ibland får man associationer till simmande skrattmås eller simsnäppa, vilket framgår tydligast på den nedersta bilden.

1k/1cy cachinnans, Simrishamn, 090826, Jörgen Bernsmo

Juvenil kaspisk trut i augusti

2009-08-26T17:16:00.009+02:00

1k/1cy cachinnans, Stockholm, 090822, Hans Larsson

I stora drag är juvenil kaspisk och främst medelhavstrut kanske mer lika silltrut än gråtrut tack vare den ofta kontrastrika färgsättningen. Mer homogent mörka fjädercentra med ljusa kanter på ovansidan påminner också en hel del om silltrutens teckning och vissa medelhavstrutar är som karbonkopior på silltrut. Kaspisk skiljer sig lite mer tack vare en något ljusare brun ovansida som har en slags kanelfärgad ton, tydligast blir detta när fjädrarna hunnit slitas lite, vilket oftast är fallet med fåglar som dyker upp hos oss. Vidare är teckningen något mer urvattnad på t ex de inre större täckarna jämfört med de andras ofta skarpare sågtandsmönster.
Våra nordligt häckande silltrutar kläcks relativt sent och är således som regel mycket fräscha i jämförelse med de sydliga arterna. Dessutom är de oftast riktigt frostigt brunsvartvita i dräkten. Vid direkt jämförelse med t ex gråtrut är detta påtagligt och än mer bredvid en sliten kaspisk.

Den kaspiske ovan är ganska fräsch och relativt sen i ruggningen, vilket kan tyda på att den är kläckt i norra delen av artens utbredningsområde. Således är det ingen dramatisk skillnad mot de juvenila silltrutar som nu kommit på vingarna. Jizzen är en första ledtråd; denna fågel är lika stor som gråtrut men med längre näbb och ben. Silltrutarna i Östersjön (fuscus) är som regel alltid tydligt mindre och nättare än gråtrut, nästan påminnande om fiskmås ibland. Kaspisk är, som Lars Jonsson så helgjutet uttrycker det, "älgig" i sin framtoning, en association man sällan får av silltrut.

1k/1cy fuscus, Stockholm, 090822, Hans Larsson

Notera t ex klenare näbb, proportionellt större öga samt snäppet mörkare och kraftigare teckning på skapularer och vingtäckare med bredare bräm. En del silltrutar är betydligt vitare under än så här.

Om någon/några veckor så ska kaspisk som regel ruggat in ett flertal nya skapularer och från mitten av september är många i nästan komplett 1:a vinterdräkt som är mer distinkt, medan våra silltrutar normalt inte ruggar något alls förrän de når övervintringsplatserna. Således löser naturen själv ganska smidigt detta bestämningsproblem, men i juli-augusti kan det vara nog så knivigt.

Ska man leta fler fallgropar så är den tundrahäckande "silltruten" heuglini en högst reell sådan. De är dräktmässigt identiska med fuscus men är oftast större och kraftigare och vissa kan se lika högbenta ut som kaspisk! Dock så är de ofta något kantigare och biffigare på något vis och huvud och näbb är inte riktigt så sirliga som hos kaspisk. Men fr a så är de liksom våra silltrutar "krispiga" och fräscha länge, förmodligen i ännu högre utsträckning p g a den sena häckningssäsongen vid Ishavet.

1k/1cy cachinnans, Stockholm, 090822, Hans Larsson

Högbent, långhalsad, långsnokig - en älg helt enkelt! Lägg också märke till "kanelpudrad" ovansida i denna juvenila dräkt.

1k/1cy fuscus, Stockholm, 090822, Hans Larsson

En väldigt nätt silltrut, så nästan lite missvisande att jämföra med en stor kaspisk. Men märk skillnader i näbb och huvudform, benlängd samt ovansidans färg och teckning.

1k/1cy cachinnans, Stockholm, 090822, Hans Larsson

Varmt tonad med smala och slitna bräm. Lägg också märke till vingbandseffekten tack vare ganska bred (men diffust avsatt) ljus teckning på större täckarna.

1k/1cy fuscus, Stockholm, 090822, Hans Larsson

Kallare färg med bredare och krispigt fräscha bräm. Undantag finns såklart och någon juvenil silltrut kan vara lite sliten redan och längre fram så blir det vanligare. Men då har man bättre hjälp av den kaspiska´s ruggning som sagt.

1k/1cy cachinnans, Stockholm, 090822, Hans Larsson

I flykten är kaspisk ganska mörkvingad likt silltrut, men helhetsintrycket blir mer kontrastrikt tack vare ljusa innerfan på inre handpennorna (syns bäst vid utbredd vinge) och något tydligare ljusa "vingband på större och mellersta täckare.

1k/1cy fuscus, Stockholm, 070803, Hans Larsson

Märk fr a mer jämnmörk innerhand även vid så här utbredda pennor. Vissa kaspiska kan dock se väldigt mörka ut i handen. Något mer jämntonad ovansida i övrigt hos denna individ. Många juvenila silltrutar har ofta en ljus panel på mellersta/mindre täckarna (typ brunglada) som ljusaste del på vingen. Stjärtteckning som synes mycket lik både kaspisk och medelhavs.

1k/1cy argentatus, Simrishamn, 090809, Hans Larsson

Här en "klassisk" gråtrut som jämförelse. Märk fr a ljusare inre handpennor med tydligt mörkt enbart i topparna. Vingovansidan i övrigt rätt kontrastlös.

1k/1cy cachinnans, Stockholm, 090822, Hans Larsson

Hos kaspisk i juvenil dräkt är vingundersidorna (fr a armhålan) typiskt ljusare än flankerna i flykten. Det syns dock inte helt bra på undre bilden. Denna individ är rätt så vältecknad, andra kan vara i det närmaste kritvita under vingen.

1k/1cy fuscus, Stockholm, 090822, Hans Larsson

Silltrutar är rätt variabla även vad gäller vingundersidan. Denna kan man säga ligger mitt i spektrat men det finns både mer jämnmörka och vitare exempel. De ljusaste har dock något kraftigare mörk teckning längs med täckarna och påminner på så vis betdligt mer om medelhavstrut än kaspisk.

1k/1cy argentatus, Stockholm, 090822, Hans Larsson

Gråtrut är den som har mest jämnfärgat mörk vingundersida. Ibland kan de dock se lite ljusare ut som här på bilden.

1k/1cy cachinnans, Stockholm, 090822, Hans Larsson

Här ses bl a att ruggningen inletts bland skapularerna, några av de mittre fjädrarna har tappats och ett par av de små främsta fjädrarna är bytta. Om några veckor har denna kaspiska (förhoppningsvis..) övervägande vintertecknad rygg med gråare fjädrar och kanske ännu vitare huvud och undersida.

1k/1cy fuscus, Stockholm, 090822, Hans Larsson

Majoriteten unga silltrutar däremot, är "dömda" till att bära komplett juvenil dräkt ett bra tag till.. Tittar man riktigt noga går det dock ibland att hitta någon enstaka ny främre skapular, men då dessa fjädrar är ganska mörka och diskreta så märks de inte så uppenbart som hos kaspisk t ex.

Ett ess i ärmen när man spanar kaspisk är att lätet skiljer sig ganska väl från våra inhemska trutars. Förutom det universella pipande tigglätet hos ungfåglar hör man inte sällan vid bråk om brödskivor/torskahuen etc, ett nasalt skri, typ desperat åsna eller kanske ännu bättre som ett astmatiskt sjölejon (Klaus Malling Olsen in litt.). Men även om man inte hör åsnor eller sjölejon eller för all del kaspiska trutar dagligdags kan det absolut vara läge att spana lite extra om plötsligt ett skumt läte hörs!

Adult medelhavstrut

2009-08-24T14:00:00.004+02:00

Ad michahellis & ad argentatus, Simrishamn, 090818, Hans Larsson

Att skilja adulta medelhavstrutar från gulbenta gråtrutar är sannerligen ingen lätt historia och det gäller att väga samman flera positiva karaktärer, då inga "hårda" karaktärer är helt vattentäta arterna emellan. Som tidigare sagts så är det av stor betydelse att behärska variationen hos gråtrut och ha lite känsla för medelhavstrutens jizz och karisma, vilket kräver lite träning! Jizz och kroppshållning varierar med kön, humör, väder och aktivitet men ger man det lite tid så brukar man komma nära "sanningen". De båda fåglarna ovan visar ganska tydligt skillnaden i jizz när de är avslappnade och bara chillar. Medelhavstrut brukar ofta anges som ett mellanting mellan gråtrut och silltrut i jizzen och då avses främst den kompakta och atletiska kroppen och det mer utdragna akterpartiet jmf med gråtrut, vilket framträder tydligt ovan.

Huvud och ansikte är som i många andra fall en mycket god ledtråd till bestämningen. "The Look of Mich" är faktiskt ganska karakteristisk när man väl fått kläm på den!

Ad argentatus, Simrishamn 040406, vs ad michahellis, Linosa, Italien, 060509, Hans Larsson

Huvud: Ofta kantig huvudprofil med brant panna, platt hjässa och tvär övergång till nacke, gråtrut har typiskt mer fyllig nacke vilket ger ett större och bulligare huvud (2).

Iris: Uppfattas många gånger ha en mer gulbrun ton än gråtrut, vilket gör att de på längre avstånd ser mer mörkögda ut än adulta gråtrutar. Orbitalringen är oftast djupt röd och bredare än på de flesta gråtrutar. Ögat ser därav ganska stort ut och ofta med en "sträng" och "cool"" look. Gråtrut har oftast en rätt iskallt stirrande blick och känns inte lika smart i sin uppsyn (3).

Näbb: Medelhavstrut har ofta en parallell näbb med brant spets på övernäbben medan gråtruten generellt har en mer dolkformad näbb med en mindre brant spets (1). Ibland känns det också som att näbben är "intryckt" i ansiktet, vilket bidrar till den kompakta känslan hos medelhavstrut (4). Generellt har medelhavstrut oftare rött även på övernäbben, men kan sakna det (fr a på hösten).

Ad argentatus, Simrishamn, 060204, Hans Larsson

Enstaka gråtrutar kan dock också har mycket rött. Inte sällan hänger detta ihop med i övrigt livliga mjukdelar såsom rödare orbitalring och - gula ben.

Ad michahellis, Linosa, Italien, 060509, Hans Larsson

Ben: Oftast mustigt gula men bleknar något på hösten. OBS: Gråtrutar kan ha precis lika gula ben som medelhavstrut! Ofta har medelhavstrut längre tibia, fr a stora hanar kan påminna starkt om kaspisk trut i jizzen. Små honor kan däremot ha ganska korta ben.

Mantel: Skillnader gentemot gråtrut ofta försumbar och svår att avgöra beroende på ljusförhållanden och vinkel. Ibland ter sig manteln en nyans mörkare och med mer neutralt grå ton än genomsnittlig gråtrut men detta är en ganska svårvärderad karaktär enligt vår erfarenhet. Märkligt nog så kan man ibland uppfatta det på bilderna hemma på datorn men inte i fält. Tumregeln är dock att manteln aldrig får vara tydligt ljusare än gråtrutens.

Hos oss uppträder huvudsakligen adulta medelhavstrutar från juni/juli fram till november/december. Övrig tid är arten extremt sällsynt. Det innebär att vi får räkna med att det är fåglar i aktiv ruggning som dyker upp hos oss och fräscha fåglar med komplett vinge ses inte förrän i slutet av perioden. Vet man hur ruggningen fortskrider och vilka pennor som är viktiga att kolla så kan man för det mesta rekonstruera handteckningen även hos en ruggande trut. En exakt bild av handens teckning är nämligen en viktig ledtråd för att skilja medelhavstrut från gulbent gråtrut, tillsammans med jizz.

Ad michahellis, Livorno, Italien, 070427, Hans Larsson

Adult medelhavstrut uppvisar generellt mer svart och mindre vitt i handen än gråtrut och helst ska hp 10 ha en liten till medelstor vit slant samt ett smalt svart subterminalband som skiljer slanten från den vita toppen. Håll reda på slantar och toppar! Hp 9 ska vara helsvart eller ha en mindre, ofta isolerad, vit slant. Hp 5 måste ha ett komplett svart band (som helst ska vara brett) och som skiljer den från den vita toppen. Svarta markeringar på hp 4 är bonus.

Ad argentatus, Simrishamn, 090629, Hans Larsson

Den "typiska" argentatus-teckningen med mycket vitt och lite svart. Hp 5 utan svart teckning och stora vita slantar på både hp 10 & 9. Så här kan aldrig en medelhavstrut se ut!

Ad argentatus, Simrishamn, 090629, Hans Larsson

En gråtrut med mer svart och en teckning som närmar sig medelhavstrutens. Ofta märks ändå en skillnad i det svartas utbredning, fr a på hp 7-9 där medelhavstruten har svart längre upp på fjädern. Tyvärr finns det gråtrutar med ännu mer svart och sådana kan faktiskt visa en närmast identisk teckning med medelhavstrut.. Inte minst våra grannar i öster som har majoriteten av de ofta inlandshäckande gulbenta gråtrutarna är väl medvetna om att detta, varför man måste komplettera bestämningen med fler karaktärer.

Ad michahellis, Simrishamn, 090818, Hans Larsson

Denna individ har diskuteras på Svalan så en närmre titt på den kan vara på sin plats. Länk här: http://artportalen.se/birds/gallery_imageinfo.asp?imageID=161381 Liten och atletisk kropp, lång vinge och tibia samt kantigt och kompakt huvud med liksom "kapad" nacke är typiskt.

Ad argentatus, Simrishamn, 090818, Hans Larsson

Gråtrut som jämförelse. Allmänt pösigare kropp, kortare vinge och tibia ger en satt jizz. Huvudet med litet, "stickande" öga och mer dolkformad näbb.

Ad michahellis, Simrishamn, 090818, Hans Larsson

Märk hur benlängden kan variera beroende på fotovinkel. Bilder kan luras och gör det alltför ofta.. Medelhavstrut har streckat huvud i vinterdräkt, dock är strecken oftast tydligt finare än hos gråtrut och koncentrerade till ögontrakten och hjässan. Hos gråtrut är huvudet jämnare streckat, med ofta ganska mycket i nacken där medelhavs endast har svag eller ingen streckning alls.

Ad michahellis, Simrishamn, 090818, Hans Larsson

Michahellis uppvisar mindre vita toppar på handpennorna än gråtrut varför dessa ofta är helt nedslitna inför ruggningen. Här ses baksidan av hp 10 som uppvisar en vit slant och framför denna ett smalt svart subterminalband men där den vita toppen är nedsliten. Innanför slanten ses utbrett svart på såväl inner- som ytterfan som sträcker sig långt in (ca 2/3 av pennan), vilket är en god indikation för michahellis. Hos gråtrut bryts ofta det svarta av ungefär på mitten av fjädern. Om inga flyktbilder fås så passa på att ta bilder när vingen hänger ner vid putsning t ex!

Ad michahellis, Simrishamn, 090818, Hans Larsson

Ad michahellis, Simrishamn, 090818, Hans Larsson

Ad michahellis, Simrishamn, 090818, Hans Larsson

Notera liten till medelstor slant på hp10 samt liten slant på hp9 (kan saknas). Brett komplett band på hp 5, hp 6 växande, hp 7 tappad och hp8-10 gamla adulta handpennor. Hp 7-8 uppvisar ofta utbrett svart, vilket gör att michahellis får en ganska rak linje mellan det svarta och grå på handpennorna, typ tretåig mås. Gråtrutar med svart in på hp 5 har generellt mindre svart varför de ofta uppvisar ett mer U-format mönster mellan det svarta och grå på handpennorna. Kraftig ruggning bland större och mellersta täckare gör att såväl arm- som handpennebaserna blottläggs (de vita partierna mitt på vingen)

På hal is - 2k medelhavstrut i augusti

2009-08-17T13:43:00.005+02:00

2k/2cy michahellis, Simrishamn, 090811, Jörgen Bernsmo

Det är lätt att känna sig som Bambi när man försöker bena ut vilken trut som är vad. Inte minst gäller detta i subadulta dräkter där överlappet närmast är totalt. Man är i princip helt utlämnad åt jizz och proportioner. Det enklaste sättet att närma sig problemet är att leta rätt på typiska ex i andra mer lättbestämda (nåja..) skepnader och verkligen nöta in arternas jizz, habitus, karisma eller vad man nu väljer att kalla det. Då denna förhoppningsvis lyser igenom i övriga dräkter också kan man den vägen hamna på rätt spår.

Här har vi en 2k-trut som vi bedömer som medelhavstrut med ledning av att den jizzmässigt har de typiska dragen; litet, kompakt huvud med "kantig" nacke, ganska kompakt och grov näbb med tydlig "krok" (typ havstrut), liten kropp och ett utdraget akterparti som ger en silltrutslik jizz. Såklart är 2k silltrut en reell förväxlingsrisk när det handlar om nätta och småväxta medelhavstrutar. Oftast är de dock inte så grovhuggna framtill utan med lite jämnare och snällare drag...

2k/2cy michahellis, Simrishamn, 090811, Jörgen Bernsmo

Dräktmässigt är denna nog exemplarisk och det är väl ingen slump - mer anonymt tecknade medelhavstrutar slinker säkert förbi oupptäckta. I alla fall, den snövita undersidan med sparsamt men distinkt tecknad flank och nacke är väldigt påfallande. Speciellt i kombination med den ändå rätt grovt mönstrade ovansidan (fr a vingtäckare & tertialer).

2k/2cy michahellis, Simrishamn, 090811, Jörgen Bernsmo

Det mörka i huvudet är koncentrerat till ögontrakten - den klassiska blåtirekaraktären gäller alltså även andra vinter och till viss del äldre medelhavstrutar med.

2k/2cy michahellis, Simrishamn, 090811, Jörgen Bernsmo

Här ses den långsträckta silltrutsjizzen väl. Huvudformen hos alerta medelhavstrutar kan ofta se väldigt jämnt rundad ut - det är främst när de kurar ihop sig och burrar upp dräkten som den riktigt "kantiga" looken kommer i dagern.

2k/2cy michahellis, Simrishamn, 090811, Hans Larsson

Stjärt och vinge i aktiv ruggning, hp 1-7 är nya, 8:an växer och 9:an är borta. Hp 10 är juvenil, brun och sliten. Ruggningen är en bra ledtråd för att skilja juvenila från äldre fåglar några veckor till då 2k och 3k avslutar sina pennbyten. På marken ser de t ex helt rumphuggna ut ett tag medan de yttersta handpennorna växer. Sen blir det svårare, inte minst tack vare att många 2k (andra vinter) är oväntat mörktecknade och alltså ungfågellika. Vi kommer få anledning att återvända till detta pikanta problem snart. Denna medelhavstrut är dock i det ljusare spektrat och lättare att sålla ut som 2k. Här ses också att manteln fått en del gråa fjädrar, vilket verkar vara lite vanligare hos medelhavs och kaspisk i andra vinterdräkt, så där har vi en till positiv karaktär för vår fågel.

2k/2cy michahellis, Simrishamn, 090811, Hans Larsson

Den rätt kontrastrikt tecknade vingundersidan är det också guldstjärna på, i alla fall jämfört med gråtrut som normalt har suddigare och mer utsmetad teckning. Lägg märke till alla reservationer man gärna använder sig av i Gull-business - "normalt", "ofta", "kanske" och "ganska" är bra ord att svänga sig med för att ha ryggen fri..:-)

2k/2cy cachinnans, Simrishamn, 090811, Jörgen Bernsmo

Här kommer en 2k kaspisk för att visa att det absolut inte finns mycket att gå på, dräktmässigt alltså.. Just denna kaspiska är mer suddigt tecknad på ovansidan, men de är ofta mer grovtecknade likt medelhavstruten ovan. En grej som ofta skiljer är dock att ögat är mer frilagt hos kaspisk (dock ofta med svagare skuggning), så dess typiska "dumsnälla" uppsyn går igen.

Känner man arten från den mer distinkta första vinterdräkten så misstar man sig sällan i de efterföljande åldersklasserna tack vare den ofta "extrema" jizzen som tyvärr inte ses jättebra här.

2k/2cy cachinnans, Simrishamn, 090811, Jörgen Bernsmo

Här har den skakat färdigt och fjädrarna ligger lite mer normalt. Det går att ana den smala och lite ormlika halsen. Det lilla som finns av huvudstreckning är koncentrerad till nacken så här får man återigen flashbacks till första vinterdräkten.

2k/2cy argentatus, Simrishamn, 090811, Hans Larsson

Och så en gråtrut i motsvarande dräkt. Liksom hos den kaspiska ovan växer det yttre handpennor som bara den, så den är lätt att skilja ut som 2k. 3k har framförallt mer grått på manteln. Vit undersida, blåtira och kontrastrik ovansida, så det borde väl ändå vara en medelhavs, eller... Som sagt, i dessa subadulta dräkter är det mycket arternas jizz och uppsyn som är nyckeln. Senare på hösten när 1k-fåglar av de olika arterna är i sina mer typiska vinterdräkter är det lättare att leta fram dem och nöta in deras "persona". Överhuvudtaget är de kommande månaderna (sep-nov) kanske de bästa för att ge sig ut på isbanan!

Juvenila havstrutar i augusti

2009-08-11T23:04:00.026+02:00

1k/1cy marinus, Simrishamn, 090811, Jörgen Bernsmo

Det är för det mesta ganska oproblematiskt att plocka ut yngre havstrutar tack vare biffigheten, men alla är inte så himla tydliga och dräktmässigt kan de påminna starkt om de närbesläktade arterna. Här ses en ljusare och ganska kontrastrikt tecknad individ som inte är helt olik en medelhavstrut till exempel. Långa ben, grov näbb, kantigt huvud med "banditmask" och svartbruna tertialer med vita kanter tjatar man gärna om som karaktärer för medelhavs, men hittas också enkelt på en havstrut nära dig! Just den här individen avslöjas av kombinationen av lite väl ljusa vingtäckare, rätt breda och långa vita tertialkanter, och viktigast kanske; det klumpiga huvudet med "tjurnacke" som ger en speciell karaktär som lyser igenom på de nättaste havstrutar.

1k/1cy marinus, Glommen, 080901, Hans Larsson

Här ses uppluckrat stjärtband, vilket snudd på är en egen karaktär för havstrut (i princip endast gråtrut visar sällsynt visar samma teckning).

1k/1cy marinus, Simrishamn, 090811, Hans Larsson

1k/1cy marinus, Simrishamn, 080812, Hans Larsson

Dock är det lika vanligt med "helt" stjärtband som kan vara väldigt distinkt och i kombination med mörkare innerhand kan havstrut även i flykten förväxlas med medelhavstrut, silltrut eller kaspisk trut.

1k/1cy marinus, Simrishamn, 090811, Hans Larsson

En fågel med en vanlig typ av stjärtband. Inte helt olik medelhavstrut men här ses t ex ljusa kanter på stjärtpennorna som den senare saknar.

1k/1cy marinus, Simrishamn, 090811, Hans Larsson

Innerhanden varierar i mörkhet, men typiskt "sparas" ett slags pärlband av ljust innanför de mörka fjädertopparna som i sin tur kan har tydliga ljusa spetsar. Detta ger en något mer intrikat handteckning är de andra arterna (främst medelhavs-, kaspisk- och silltrut), som oftast kör en lite simplare stil.

1k/1cy marinus, 080812, vs 1k/1cy michahellis 090811 Simrishamn, Hans Larsson

På avstånd kan handen se minst lika mörk ut som hos medelhavstrut. Dock är teckningen vid en närmre anblick annorlunda uppbyggd med en mörkare ton över hela fjädern istället för på ytterfanet. Som att man bara skruvat upp mörkheten över hela vingen med originalteckningen bibehållen.

1k/1cy marinus, Simrishamn, 090809, Hans Larsson

Här en ljusare individ med mer gråtrutlik teckning i handen.

1k/1cy marinus, Simrishamn, 090809, Hans Larsson

Samma fågel som ovan. Lägg märke till grov, becksvart näbb och stort och liksom "bulligt" huvud. Ofta känns det som havstruten har en längre skalle vilket ger en riktigt fyllig nacke.
Tertialteckningen är hos denna av det mörkare slaget.

1k/1cy marinus, Simrishamn, 080812, Hans Larsson

En "klassiskt" ljus individ. Jämför t ex tertialer och skapularer med föregående fågel. Uppluckrat stjärtband anas här.

1k/1cy argentatus, cachinnans & marinus, Simrishamn, 080812, Hans Larsson

En annan ljus juvenil havstrut (t h) tillsammans med kaspisk- (i mitten) och gråtrut. Ofta är havstrut tydligt kyligare i färgton och hos den här individen förstärks det av den ljusa dräkten.

1k/1cy marinus, Simrishamn, 090811, Hans Larsson

One more for the road.. Kolla in t ex: http://www.gull-research.org/gbbg/gbbg1cy/gbbg01cyaug.htm
för fler unga havstrutar. Där finns även en stor samling bilder på äldre fåglar med goda tips om åldersbestämning.

Juvenila medelhavstrutar i augusti

2009-08-03T22:05:00.005+02:00

1k/1st cy michahellis, Simrishamn, 090802, Jörgen Bernsmo

Nr. 1. En ganska liten individ med förhållandevis klen näbb indikerar hona. Man kan ana platt hjässa, brant panna och tvär övergång mellan hjässa och nacke. Den är ganska sliten med tämligen vitt huvud som ramar in den mörka skuggningen kring ögat. Den "typiska" nötbruna nyansen som många gånger ses hos medelhavstrut känns tydligast på mantel och skapularer. Ett par av de främre övre skapularerna nya 1:a vinter. Bland de inre större täckarna ses grov bandning som avtar ut mot de yttre. Även de inre mellersta täckarna med tydligt grovt mönster. Hela vingpanelen ger ett ganska "rörigt" intryck ungefär som hos gråtrut. Tertialerna ganska vältecknade för en medelhavstrut med lite uppbruten vit kant basalt som når hela vägen in mot större täckarna (dock helt inom variationen). Lägg även märke till långa vingar och ganska kompakt kropp som ger "bröstigt" vältränat intryck. Ljust rosa ben som inte känns påtagligt långa.

1k/1st cy michahellis, 090802, Jörgen Bernsmo

Här framträder den mer kompakta och "bröstiga" jizzen ganska väl. Förhållandevis vältecknad undersida som är ljusast centralt på bröstet hos den här fågeln. Andra individer har ett mer komplett bröstband. Ganska typisk "fläckning" längs flankerna som framträder väl tack vare den ljusa bottenfärgen. Likaså blir den mörka ögonmasken extra påfallande. Själva masken är i juvenil dräkt ingen unik karaktär för medelhavstrut utan delas av de andra arterna med. Men speciellt i 1:a vinterdräkt är medelhavstrut den som normalt har en påfallande mörk "banditmask".

1k/1st cy michahellis, Simrishamn, 090802, Jörgen Bernsmo

En annan vinkel och pose. Minst två nya skapularer bland de övre på den här bilden. Dessa visar en mörkare kärna med gråare bräm jämfört med de mer slitna juvenila. Snart kommer flertalet årsungar ha ruggat in fler fjädrar så det blir det lättare att skilja på gamla och nya. Denna individ är troligtvis samma som här: http://truthjalpen.blogspot.com/2009/07/1k1cy-michahellis-simrishamn-090717.html och här: http://artportalen.se/birds/gallery_imageinfo.asp?imageid=156482

1k/1st cy michahellis, Simrishamn, 090802, Jörgen Bernsmo

Här ses distinkt svart ändband på stjärten samt att de inre handpennorna är väldigt mörka. Detta ger en väldigt mörk innerhand som ligger väldigt nära silltrut och inte sällan associerar man till just den arten.

1k/1st cy michahellis, Simrishamn, 090802, Jörgen Bernsmo

Nr. 2. Här har vi en annan individ som har hållit till kring matställena i hamnen en längre period. När fisket i stort sett ligger nere tar hon för sig av vad som erbjuds av turisterna, en s.k. glasstrut!

Tertialteckningen på denna är den "typiska" med smal vit kant basalt som inte når riktigt hela vägen in mot de större täckarna. De större täckarna förhållandevis välteckande hela vägen ut mot de yttre som annars ofta kan vara mer enfärgat mörka utan eller med endast diskret teckning.

1k/1st cy michahellis, Simrishamn, 090803, Jörgen Bernsmo

Den uppvisar vidare ljusrosa ben, något mer kontrastrikt intryck än "normal" gråtrut med ljusare bottenfärg på kropp och huvud och ganska "fläckiga" kroppssidor.

1k/1st cy michahellis, Simrishamn, 090803, Jörgen Bernsmo

Notera den ljusa grundfärgen på huvudet och kroppsundersidan med kontrasterande "bröstband". Lägg även märke till den nätta kroppsformen. Medelhavstrut (liksom kaspisk) ser ofta ut att ha mindre kroppsvolym än gråtrut och havstrut, även om de inte är mindre i mått.

1k/1st cy michahellis, Simrishamn, 090729, Jörgen Bernsmo

Jizzen varierar beroende på aktivitet men det utdragna intrycket är ofta påfallande. Olika belysning gör att dräkten ter sig mer eller mindre kontrastrik. Ett flertal bra bilder ur olika vinklar och ljus är väldigt tacksamt vid bedömning av foton för att få en känsla av jizzen.

1k/1st cy michahellis, Simrishamn, 090729, Hans Larsson

Samma fågel i flykten. Här återspeglas det kontrastrika intrycket fint. Notera den mörka handen med brunsvarta ytterfanen på de inre handpennorna, den kontrastrika stjärtteckningen med förhållandevis smalt svart och distinkt ändband, de större täckarnas utseende samt det ljusa huvudet. När vingen är så här utbredd ses de ljusa innerfanen på inre handpennorna tydligt, men i andra poser kan handen se närmast jämnsvart ut.

1k/1st cy michahellis, Simrishamn, 090729, Hans Larsson

Klassiskt tecknad undersida ses här; vitaktig bottenfärg på kroppen med markerat bröstband och mörkfläckig flank samt rätt välmönstrade axillarer, mellersta och mindre täckare i kontrast till ljusare större täckare. Denna teckning visar också en hel del silltrutar medan gråtrut normalt har mer jämnfärgat mörka täckare. Kaspisk trut å sin sida har typiskt mer otecknade vitaktiga axillarer och mellersta och större täckare.

1k/1st cy michahellis, Simrishamn, 090803, Jörgen Bernsmo

Nr. 3. Denna känns ett nummer biffigare än de båda andra ovan och är möjligen en hane. Tydligt markerat ögonbryn ger medelhavstrutar en ganska "bister" look! Förutom det ljusare ansiktet så skiljer dräkten inte dramatiskt från 1:an & 2:an och lägg t ex märke till hur den grova fläckningen på flanken går igen hos alla tre fåglarna.

1k/1st cy michahellis, Simrishamn, 090803, Jörgen Bernsmo

Här ses en annan variant på tertialteckning. De övre fjädrarna är av "klassiskt" snitt medan de nedre fått en lite flippigare mönstring. Kolla in fler på Oskar Nilsson´s blogg: http://gullpix.blogspot.com/2009/07/some-michahellis-tertials.html

1k/1st cy michahellis, Simrishamn, 090803, Jörgen Bernsmo

Ännu en idolbild på nr. 3. Ljust huvud, bröst och buk "hör till" hos medelhavs- och kaspisk trut medan det är mer ovanligt hos gråtrut.

Visa Rauste har en grym samling bilder på sin hemsida, bl a av unga medelhavstrutar från Rumänien. Här finns också värdefulla bestämningstips: http://www.helsinki.fi/~rauste/juvmic/
Snabblänk till stående fåglar: http://www.helsinki.fi/~rauste/juvmic/p_bulg/index2.html
Ovansidor i flykten: http://www.helsinki.fi/~rauste/juvmic/y_bulg/index2.html
Undersidor i flykten: http://www.helsinki.fi/~rauste/juvmic/a_bulg/index2.html
Stjärtteckningar: http://www.helsinki.fi/~rauste/juvmic/t_bulg/index2.html

Juvenila gråtrutar i juli

2009-07-29T23:26:00.018+02:00

I tidigare inlägg här på bloggen har vi diskuterat tertialernas utseende på gråtrut, kaspisk och medelhavstrut. Gråtrut anges normalt ha grovt tecknade tertialer med sågtandsmönster basalt, kaspisk har mörk kärna med breda vita toppar och medelhavstrut har näst intill helmörka tertialer med tunn vit kant basalt som slutar strax före de större täckarna.

Ovanstående beskrivningar stämmer lyckligtvis påfallande ofta (men inte alltid) hos de sydliga trutarna (kaspisk och medelhavstrut) men det är bra att känna till variationen hos gråtrut och hur tertialernas utseende förändaras med slitage innan man fäster allt för stor vikt av en enskild karaktär. Tertialernas teckning bör betraktas som en pusselbit av flera vid bestämning.

1k/1st cy argentatus, Simrishamn. 090710, Jörgen Bernsmo

En typisk ung gråtrut i alla avseenden med "vanlig" tertialteckning i form av sågtandsmönstring.

1k/1st cy argentatus, Simrishamn, 090715, Jörgen Bernsmo

Här en annan "vanlig" variant med lite grövre teckning generellt. En ganska stor individ med typiskt "satt" jizz och kontrastlöst helhetintryck. Ofta "matchar" teckningen på tertialerna teckningen på de inre st täckarna.

1k/1st cy argentatus, Simrishamn, 090729, Jörgen Bernsmo

En individ som kan vålla bekymmer med en tertialteckning liknande medelhavstrut eller kanske ännu mer som silltrut, dvs helmörka med en tunn ljus kant. Även de inre st täckarna sparsamt tecknade (de 3 innersta i princip helt mörka och otecknade). I övrigt med oordnade täckare och huvud och bröst typiskt murrigt brunt och i flykten en tydligt ljusare inre hand.

1k/1st cy argentatus, Simrishamn, 090729, Jörgen Bernsmo

Här en individ med mörka kärnor och breda ljusa toppar med svag mönstring. Från denna vinkeln ser den dessutom ganska slank och långvingad ut med ganska lång smal näbb. Vingpanelen är dock väldigt mycket gråtrut med grovt tecknade täckare hela vägen (dvs även de yttre st täckarna). Jämför teckningen på de inre st täckarna med fågeln ovan.

1k/1st cy argentatus, Simrishamn, 090729, Jörgen Bernsmo

Här en annan variant. Tertialerna på denna huvudsakligen mörka med diffust ljusare topp med bredare vitbeige inramning som når hela vägen in mot de större täckarna. De allra innersta st täckarna ganska mörka och otecknade och de innersta nästan otecknat vita.

3k gråtrut i juli

2009-07-26T22:19:00.024+02:00

3k/3rd cy argentatus, Göteborgs fiskehamn, 090725, Magnus Rahm

Här har vi en trut med flack panna, en förhållandevis smal och parallell näbb med svag gonysvinkel och högt placerat svart öga. En jizz som vid ett första ögonkast stämmer väl med kaspisk trut. Benlängd dock svårbedömd här. De gamla täckarna och tertialerna är slitna och blekta och ger därför inte mycket vägledning. Den uppvisar tämligen stora vita toppar på de nya handpennorna och de gamla förefaller enhetligt bruna vilket tyder på en 3k eller 4k. Det är ofta svårt att känna sig säker på åldern utan att se en utbredd vinge och inte ens då är det så himla självklart.

3k/3rd cy argentatus, Göteborgs fiskehamn, 090725, Magnus Rahm

Här samma trut längst till höger med gråtrutar som förefaller vara i samma ålder. Här känns jizzen inte direkt avvikande från gråtrutarna men den mörka irisen gör fortfarande att den ger ett annorlunda intryck än de båda andra.

3k/3rd cy argentatus, Göteborgs fiskehamn, 090725, Magnus Rahm

Kvarsittande jämnbruna armpennor med smala ljusa toppar tyder helt klart på 3k (det är alltså 2:a vinterns vingpennor). Tredje vinterns vinge har normalt mer grå/ljus arm och ofta mer utfärgad hand med tydlig slant på hp 10. På denna bild ses vingundersidan med mörka axillarer (kaspisk oftast ljusare här) samt att den har ruggat de 7 innersta handpennorna. Hp 1-6 är nya, Hp 7 är också ny men växande, hp 8 fälld och hp 9-10 är gamla och slitna. Hp 10 saknar slant. Med denna bild kan man utan tvekan bestämma den till gråtrut då kaspisk ska ha komplett band på hp 5 och oftast en tydlig vit slant på hp 10 i 2:a vinter (den gamla yttersta handpennan). Ofta visar gråtrut också svart band på hp 5 i tredje vinterdräkt, så denna fågel har alltså turligt nog mindre svart än många andra gråtrutar, vilket s a s blir spiket i kistan. Men en riktig "look-alike" är det och på avstånd utan närgranskning av vingen skulle den lätt kunna passera som en kaspisk!

3k/3rd cy cachinnans, Simrishamn, 090718, Olof Jönsson

Här en kaspisk i ungefär samma ruggningsstadie som jämförelse. Notera det svartas utbredning på de nya handpennorna (hp 1-6). Brett svart band på hp 5 som sagt inte ovanligt hos gråtrut, men ett måste för kaspisk!

De bägge 3k-fåglarnas handpennor vända i samma vinkel för lättare jämförelse. Den lilla slanten på hp 10 variabel hos båda arterna, men i genomsnitt störst och oftast förekommande hos kaspisk. Som regel också tydligare än hos vår kaspiska här.

3k/3rd cy cachinnans, Simrishamn, 080821, Jörgen Bernsmo

Här en annan 3k kaspisk trut för jämförelse. Ytligt sett är den väldigt lik Magnus gråtrut. Denna bild tagen knappt en månad senare och något längre kommen i ruggningen. Bl a är det mesta av kropp och vingtäckare samt tertialer "färdiga" för 3:e vinter. Dock har den kvar gamla hp 10 (från 2:a vinter) och den lilla vita slanten syns väl på baksidan av den bortre yttersta handpennan. Andra mer subtila skillnader gentemot gråtrut är t ex den ganska distinkta streckningen i nacken (många 3:e vinter kaspiska har ännu kraftigare streckning), otecknat vitt huvud och tendens till "ögonklamrar" a la svarthuvad mås.

3k/3rd cy cachinnans, Simrishamn, 090718, Olof Jönsson vs 3k/3rd cy argentatus, Göteborgs fiskehamn, 090725, Magnus Rahm

Sida vid sida är det två nästan identiska fåglar och fr a dräktmässigt är det inte mycket som skiljer (den kaspiska har lite mer avsatt nackstreckning och vitare ansikte). Jizzen är ledtråden och även om denna gråtrut är av den smäckrare sorten så är den kaspiska än mer skrangligt byggd, med en smalare och giraffliknande hals. Huvudet är lite päronformat med en tydligt toppig hjässa. Kombinerat med en något längre näbb och längre och smalare ben ger det den kaspiska en rätt karakteristisk "goofy" uppsyn.

Göteborgstruten visar hur viktigt det är med bra bilder eller anteckningar av handens utseende och att en enstaka bild kan vara svårbedömd. Dessutom varierar gråtrut (liksom andra trutar)en hel del i form och storlek (ofta beroende att hanar är större än honor)- vissa är rejäla plöfsiga biffar medan andra kan se väldigt nätta eller slanka ut. Mörkögda gråtrutar är ovanliga i adult dräkt men i subadulta dräkter varierar utfärgning av såväl iris som mjukdelar och även omfattningen av ruggning. Det kan många gånger vara mycket svårt att skilja avancerade 3k fåglar från retarderade 4k fåglar. Man bör vara extra kritisk innan man bestämmer en äldre subad eller ad kaspisk trut på senvår och sommar i Sverige, då dessa normalt ska befinna sig i häckningsområdena. Vår erfarenhet från Sydostskåne är att de är riktigt ovanliga och betydligt mer sällsynta än mörkögda gråtrutar.

2k havstrut i juli

2009-07-25T00:57:00.010+02:00

2k/2nd cy marinus, Simrishamn, 090724, Jörgen Bernsmo

Havstrut är normalt lätt att bestämma utifrån proportioner och dräkt, men småvuxna exemplar (honor) kan ibland ställa till det, åtminstone fram till andra vinterdräkt (därefter utvecklar de svart på manteln). Främst i andra vinterdräkt (som denna är på väg att få) kan de dräktmässigt vara förvånansvärt lika både gråtrut och medelhavstrut, speciellt på lite håll.
Denna dock med typiskt grov näbb, stort huvud, kraftig hals och fyllig kropp som sammantaget ger ett kompakt och massivt intryck.

Ruggningsmässigt tämligen normal. Nedre tertialer gamla och slitna, en lucka bland de st täckarna (mörkbruna partiet) med nya växande fjädrar. Hp 10 spetsig, sliten och ljusare brun än de nya svartare handpennorna med liten vit topp.

Denna sköning är pullmärkt 080705 på Vallöytaklene Kollholman (57.59N/07.39E), Mandal, Vest-Agder i sydligaste Norge.

Juvenila kaspiska- och gråtrutar i juli

2009-07-22T21:51:00.014+02:00

1k/1cy argentatus, Simrishamn, 090722, Hans Larsson

En ganska ordinär ungfågel i juli. Jämför fr a skapularer och vingtäckare med den kaspiska nedan.

1k/1cy cachinnans, Simrishamn, 090722, Hans Larsson

Märk ett "mjukare" helhetsintryck med jämna ljusa kanter på fr a skapularer men också de flesta vingtäckare. Tertialer klassiskt "kaspiska" med mörka baser och rätt breda och svagt mönstrade ljusa toppar. Aningen flackare panna, lång "snok", lite ormlik hals samt smala handpennor ger en sirligare jizz än gråtrut.

1k/1cy argentatus, Simrishamn, 090722, Hans Larsson

Denna gråtrut har mer kontrasterande tertialteckning och närmar sig kaspisk i det avseendet. Men bl a den "röriga" mönstringen på skapularer och vinge är bra gråtrutskaraktärer kontra kaspisk.

1k/1cy argentatus, Simrishamn, 090722, Hans Larsson

Här syns ännu mer solitt mörka tertialer med mönstring enbart i topparna. Andra gråtrutar har ännu mindre mönstring så variationen är alltså betydande.. Titta t ex på denna från Finland, plåtad av Hannu Koskinen: http://www.elisanet.fi/hj.koskinen/Poormic_20070802.html

1k/1cy cachinnans, Simrishamn, 090718, Olof Jönsson

Troligtvis maximalt mönstrade tertialer för kaspisk här. Kanske går det inte att helt utesluta hybridteorin men teckningen i övrigt väcker inga misstankar - den ser helt enkelt ut som en vältecknad kaspisk. Hybrider brukar normalt avslöja sig genom att se uppenbart märkliga ut i teckningen, ibland t o m med kombinationer och mönster som ingen av föräldraarterna har.

1k/1cy cachinnans, Simrishamn, 090718, Olof Jönsson

Samma fågel i flykten. Märk långvingat intryck, med fr a lång arm och framskjutet huvud - arten ser inte sällan oroväckande skranglig ut! Kolla också inre handpennorna som visar typiskt "persiennmönster" skapat av helmörka ytterfan. Stjärtbandet är oftast tydligt bredare än hos medelhavstrut.

1k/1cy argentatus, Simrishamn, 090722, Hans Larsson

Samma fågel som ses stående ovan. Jämför innerhanden med föregående kaspiska. I vissa vinklar kan fjädrarna se mörkare ut, men helhetsintrycket är (nästan..) alltid att gråtrut har en rejäl ljus "lucka" med i handen. Se kommentarer under medelhavstruten i tidigare inlägg. Den här individen visar jämnfärgade baser på större täckarna, med vingbandseffekt likt kaspisk. Dock är själva mönstringen i topparna lite brutalare så vingbandet blir inte lika "mjukt" avsatt. Som synes är stjärtteckningen nästan lika kontrastrik som hos kaspisk (och medelhavstrut) men ofta är stjärtbandet något mattare svartbrunt i färgton.

1k/1cy argentatus, Simrishamn, 090722, Hans Larsson

Samma filur igen, här syns handpenneteckningen lite tydligare och ovansidan är i övrigt ändå något mer jämntonad än hos kaspisk.

1k/1cy cachinnans, Simrishamn, 090722, Hans Larsson

Samma kaspiska som simmar längre upp i inlägget. Här ser innerhanden ljusare ut, men grundteckningen framgår förhoppningsvis - jämnmörka ytterfan på pennorna.

1k/1cy cachinnans, Simrishamn, 090722, Hans Larsson

En annan vinkel och genomlysning får handen att se mörkare ut igen. Grundligt fältobsande och många foton är i många lägen snudd på ett måste för att pussla ihop artbestämningarna.

Juvenil medelhavs- och gråtrut i juli

2009-07-19T00:30:00.009+02:00

1k/1cy michahellis, Simrishamn, 090717, Olof Jönsson

Säsongens första juvenila medelhavstrut rastade i hamnen på kvällen. Lägg märke till vitaktig grundfärg på kroppen, något slitna "nötbruna" skapularer och vingtäckare samt svartaktiga tertialer med jämna vita kanter som knappt når in till större täckarna. Vidare kontrastrikt huvud med extra tydlig mörk "banditmask", accentuerat av det tydliga ögonbrynet, vilket ger medelhavstruten en tuffare uppsyn än gråtruten.

1k/1cy argentatus, Simrishamn, 090717, Hans Larsson

En ungfågel med ej helt utväxta handpennor, därav den korta aktern. Jämfört med medelhavstruten har den en klumpigare kroppsform, jämnare teckning och lite kyligare färgton. Tertialerna är hos denna fågel mer vältecknade och kontrasterar inte på samma vis mot resten av vingen som hos medelhavstrut. OBS! Många gråtrutar visar mer kontrastrik teckning än så här! Vid den här tiden är samtliga unga gråtrutar riktigt krispigt fräscha medan sydliga trutar som kaspisk och medelhavs börjat få slitage som syns bäst på de övre skapularerna. Men inom kort har även en del gråtrutar slitna fjädrar, så det är en karaktär man får ta med en nypa salt. Juvenil gråtrut har visserligen "banditmask" med, men den är normalt inte lika avsatt tack vare den mörkare grundfärgen på huvudet.

1k/1cy michahellis, Simrishamn, 090717, Olof Jönsson

Medelhavstruten igen. Än mer kontrastrik i flykten och den här individen har närmast silltrutslik mörk vinge, inkl inre handpennor som typiskt har helt mörka ytterfan. Stjärten rent vit med skarpt avsatt stjärtband som smalnar av mot sidorna. Lägg även märke till de mörka baserna på större täckarna som också påminner om silltrutens teckning. Eftersom våra nordiska silltrutar kläcks och flyger betydligt senare än de sydliga trutarterna så har man rätt bra vägledning av slitage och ruggning. Silltrut är generellt mycket fräschare och ruggar dessutom endast i begränsad omfattning under sin första höst.

1k/1cy argentatus, Simrishamn, 090717, Hans Larsson

Mer jämntecknad överlag och med mindre kontrasterande stjärt- och vingteckning än medelhavstrut. Inre handpennorna har enbart mörka toppar och ljusa ytterfan, vilket bildar ett tydligt ljust "fönster" som direkt avslöjar den som en gråtrut.

1k/1cy michahellis, Simrishamn, 090717, Olof Jönsson

Vingundersidan är som ett mellanting mellan gråtrut och kaspisk trut, med typiskt mörka mindre täckare och axillarer och ett ljusare stråk över mellersta täckarna.

3k silltrutar i juli

2009-07-16T00:00:00.014+02:00

3k/3 cy fuscus, Simrishamn, 090715, Jörgen Bernsmo

Lägg märke till svartaktig mantel, nätt byggnad, klen näbb och mycket lång vinge. Västliga silltrutar (graellsii och intermedius) är oftast grövre och mer lika gråtrut i formen, men vissa intermediushonor kan se väldigt små och slanka ut. I kombination med mantelfärg kan jizzen ge en god indikation på vilken silltrutsform det är fråga om. Dagens båda 3k-fåglar passar i alla avseenden väl in i mallen för fuscus, men man bör alltid vara extra försiktig när det handlar om enstaka individer utanför de normala utbredningsområdena. Svarta handpennor utan vita toppar, enstaka bruna vingtäckare, mörk skuggning på övernäbbens spets samt brunaktig iris indikerar en 3k-fågel.

3k/3 cy fuscus, Simrishamn, 090715, Olof Jönsson

Samma fågel i flykten. Helmörk hand utan vita toppar eller slant på hp10 och såklart det breda stjärtbandet skiljer lätt ut denna 3k från en adult, men stående är den förvånade adultlik på lite håll.

3k/3 cy fuscus, Simrishamn, 090715, Jörgen Bernsmo

Individ 2, som är lite mer utfärgad. Bl a syns små vita toppar på handpennorna, irisen är ljusare och stjärten har mer vitt. Jizzen även här typisk för fuscus. Märk hur mantelfärgen skiftar med belysningen, i fält sågs ingen skillnad mellan de båda individerna. Det tål att upprepas att man bör vara försiktig när man drar slutsatser av enstaka foton, inte minst gäller detta mantelfärg hos trutar.

3k/3 cy fuscus, Simrishamn, 090715, Olof Jönsson

3k/3 cy fuscus, Simrishamn, 090715, Hans Larsson

Fuscus har normalt en snabbare dräktutveckling jämfört med främst graellsii. Kolla in en genomsnittsgraellsii i andra sommardräkt här:
http://gull-research.org/lbbg3cya/3cymay02.htm Passa även på att titta på silltrutsfotona från Holland här: http://www.xs4all.nl/~daarruud/fuscus.html Flera exempel visar att intermedius i många lägen har en ruggningsstrategi som liknar den långflyttande nominatrasen fuscus, vilket är logiskt med tanke på att en del intermedius flyttar ända ner till tropiska Afrika.

En artikel som beskriver dräktutvecklingen hos de olika raserna av 3k silltrutar (ringmärkta individer) finner du här: http://www.gull-research.org/papers/14muusse.pdf

2k kaspisk trut i juli

2009-07-10T22:37:00.012+02:00

2k/2nd cy cachinnas, Simrishamn, 090710, Jörgen Bernsmo

Att bestämma 2k trutar på senvår/sommar kan vara riktigt knivigt. Många gånger är ungfågelsfjädrarna så kraftigt slitna att det är svårt att urskilja någon vägledande teckning. Man är då främst hänvisad till strukturella skillnader (jizz) som för den mer erfarne trutskådaren ger en typisk kaspisk trut. Den uppvisar en ganska slank profil med utdraget "slimmat" bakparti och ett huvud med flack panna och utdragen och långsmal näbb. Benen känns långa och bleka.
Ruggningsmässigt är den mest lik en 1:a sommar och således retarderad (har ruggat in färre fjädrar till 2:a vinterdräkt än en genomsnittlig kaspisk). Manteln har en huvudsakligen gråbrun ton med reducerad teckning och de mellersta täckarna är tämligen fräscha men troligtvis ändå ett par månader gamla. De större täckarna är tappade förutom några av de mellersta som är så kraftigt slitna att bara spolarna återstår. De nedre tertialerna är juvenila och blekta och de mindre täckarna är helt vita pga slitage. Den tycks ha ruggat tom hp 5 och har då sannolikt hp 6 växande, hp 7 tappad och hp 8-10 är kvarsittande juvenila, spetsiga och smala.
Hur långt ruggningen är framskriden används ofta som argument för bestämning av "sydliga" trutar men kan som synes vara vanskligt i subadulta dräkter utanför arternas "normala" utbredningsområde. Denna ligger efter en genomsnittlig gråtrut (se nedan).

2k/2nd cy cachinnans, Simrishamn, 090710, Jörgen Bernsmo

I föregående inlägg påtalades att "sydliga" trutar (kaspisk och medelhavstrut) ofta förefaller stå med benen tätare ihop än gråtrut. Detta är knappast en tongivande karaktär men ofta påfallande om man studerar en individ en längre stund. På denna nästan komiskt slående. Notera de långa rangliga benen där främst tibian är längre än på en genomsnittlig gråtrut. Kyla, värme och vind gör dock att trutar ofta intar poser som kan uppfattas mer eller mindre typiska och benlängden blir därför variabel. Kroppen närmast helt vit utan streckning centralt på hjässan och benen med rosa ton (som Wrigley´s Hubba Bubba tuggumi).

2k/2nd cy cachinnans (right) and 2k/2nd cy argentatus, Simrishamn, 090710, Jörgen Bernsmo

Här kan man jämföra ruggningen med en gråtrut. Ruggningsmässigt ligger gråtruten före den kaspiska gällande såväl kropps- som handpenneruggning. Den kaspiska uppvisar en mantel med huvudsaklligen grå skapularer med mörkare svarta teckningar. Den ofta reducerade teckningen på skapularerna gör att det är svårt att säga hur pass fräscha dessa är men ofta väldigt typisk för kaspisk i 1:a vinter-sommar. Mellersta täckarna fräschare men mindre juvenila och vita av slitage och de större täckarna saknas nästa helt förutom en del rejält slitna inre/mellersta, vilket blottar de mörka armpennorna. Under tertialerna ses två små vita prickar som sannolikt representerar topparna på nya hp 3-4.

Gråtruten med överlag fräsch dräkt (2:a vinter) och två små vita prickar bakom tertialerna som representerar hp 5-6. Även denna med tappade större täckare centralt (som är de sista som bytes) varför de mörka armpennorna syns som ett brunsvart fält. 2k gråtrut uppfattas normalt som generellt "smutsigare" (men inte alltid så här års) och kaspiska uppmärksammas kanske oftare på det "renare" helhetsintrycket tillsammans med jizz.

2k/2nd cy cachinnans (left) and 2k/2nd cy argentatus, Simrishamn, 090710, Jörgen Bernsmo

Här tillsammans med en annan gråtrut som är mer retarderad och med en vitare bottenfärg. Se dock den svaga streckningen på hjässan, de smutsliga partierna på flank och bröst jmf den kaspiska. Här anar man även den långa halsen hos kaspisk.

Juvenil kaspisk trut i juli

2009-07-08T22:34:00.027+02:00

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090708, Jörgen Bernsmo

Höstens andra juvenila kaspiska trut. Även denna en liten nätt individ och således sannolikt en hona. På denna bild med mer horisontell hållning och med huvudet i en vinkel som som inte ger den en helt typisk jizz. Dock kan man ana den längre halsen som "nedstoppad" i krävan, varför en sidobild hade gett en mer normal jizz för arten. Här förefaller den även mer bredbent än vad som är gängse för "sydliga" trutar som oftare tycks ha benen tätare ihop.

Buken är kontrasterande vitaktig i likhet med föregående juvenila kaspiska här på bloggen. Den nästan sotigt mörka skuggningen i ansiktet är universell för juvenila trutar och om en månad eller två kommer denna kaspiska ha ruggat till en betydligt ljusare nuna.

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090708, Jörgen Bernsmo

Här ses den vita grundfärgen på vingundersidan, med mörka markeringar som är tätast på de mindre och mellersta täckarna.

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090708, Hans Larsson

Näbben är övervägande mörk på unga trutar under de första levnadsmånaderna, sen ljusnar den i varierande grad beroende på art. Kaspisk får ofta en ljusare innernäbb med typiskt mer på övre näbbhalvan som på vår bildfågel här, men detta sker normalt först senare på säsongen så denna individ är lite udda i det avseendet. Några av de mellersta skapularerna har fällts och en ny mantelfjäder har redan vuxit ut. Detta, liksom ett visst slitage som syns bäst på övre skapularer och mantel, visar att det är en tidigt kläckt trut, vilket stämmer bra med den kaspiska´s sydliga utbredning.

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090708, Hans Larsson

Jämfört med den juvenila kaspiska från 090706 så är den här än mer jämntecknad på större täckarna, något som man oftare ser hos t ex unga silltrutar. Denna representerar således en ytterlighet i variationen för kaspisk som normalt åtminstone har lite schatteringar eller diffust sågtandsmönster på täckarna. Helhetsintrycket påminner en hel del om en juvenil fiskmås!

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090708, Hans Larsson

De solida mörka täckarna förstärker effekten av de ljusa vingbanden och här syns också relativt mörk innerhand. Innerfanen på pennorna är dock ljusare, vilket ger den klassiska "persienn"-looken som unga kaspiska har. Märk hur teckningen kan variera med vinkeln på de bägge vingarna.

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090708, Hans Larsson

De ljusa vingundersidorna hos denna kaspiska är riktigt påfallande...

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090708, Hans Larsson

...liksom den vita buken i kontrast till flankerna.

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090708, Hans Larsson

Det gick lite sådär med kroppskontrollen. Förhoppningsvis berodde det bara på taskig erfarenhet...

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090708, Hans Larsson

Öh..?

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090708, Hans Larsson

Till slut bar det iväg i alla fall.. Spana in den kontrastrika stjärten, vingbanden, ljusa gluttsnäppekilen samt persiennmönstret i innerhanden.

2k gråtrut i juli

2009-07-08T12:24:00.005+02:00

2k/2nd cy argentatus, Simrishamn, 090705, Jörgen Bernsmo

En ganska ordinär gråtrut i början på juli, möjligen något i framkant gällande kroppsruggning. Mellersta täckare, övre skapularer och några inre större täckare fräscha och fina. Ett sjok av större täckare tappade som blottar armpennorna. Nya inre handpennor tom hp5 nya med små vita toppar, vilka syns nedanför tertialerna. Hp 6-7 tappade och hp 8-10 kvarsittande juvenila och spetsiga, bruna och rejält slitna. Även de mindre täckarna är gamla och oruggade.

Juvenil kaspisk trut i juli

2009-07-06T22:51:00.004+02:00

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090706, Jörgen Bernsmo

Höstens första juvenila kaspiska anlände fenologiskt punktligt. En liten hona i juvenil dräkt. På denna bild framträder flertalet karaktärer som ger arten sin alldeles speciella jizz.

Notera det lilla toppiga huvudet och den flacka pannan som nästan går i ett med den den smala och långa näbben med dåligt uttalad gonysvinkel (mer påminnande om en mås än en trut). Detta tillsammans med det lilla svarta ögats placering ger kaspisk trut ett särdeles "milt" ansiktsuttryck. Notera vidare den långa halsen, den vita bottenfärgen och den centralt otecknade buksidan. Benen ter sig förhållandevis korta för arten men är avhängigt såväl kön som pose. Främst tibian är normalt tydligt längre än hos gråtrut men en viss variation föreligger. På tarsernas framsida ses mörka streck som är typiskt för ungtrutar de första veckorna men sedan försvinner och då uppvisar kaspisk trut normalt ljusare "tuggummirosa" ben än gråtrutens mer köttfärgade.

Täckarna är enhetligt bruna och prydligt inramade och bland de större täckarna ses typiskt mörka baser mot ljusare toppar som i flykten ger sken av ett vingband (se flyktbilder).

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090706, Jörgen Bernsmo

Här framträder den strömlinjeformade kroppen och den raka rygglinjen samt den ofta välmarkerade krävtrakten. Stäpp-posen med huvudet högt och bakpartiet lågt brukar också ses om man studerar en individ en längre stund. Notera vidare de enhetligt mörka tertialerna med ljusa toppar. Det är inte så vanligt att vi ser kaspiska i så här fräsch dräkt i Sverige och bara inom ett par tre veckor kommer denna fågel vara ljusare på främst kropp och huvud pga slitage, vilket passar bättre för den gängse bilden av en ung kaspisk trut.

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090706, Hans Larsson

Vingundersidan hos kaspisk är normalt väldigt ljus men hur den uppfattas är beroende på ljusets infallsvinkel och avstånd (se bild nedan). Denna individ är väldigt fräsch men får ändå anses som mörkare än genomsnittet men inom artens variation. Dock är axillarerna (armhålorna) huvudsakligen otecknade, vilket är typiskt. Gråtrut uppvisar normalt mer enhetligt "murrigt" bruna vingundersidor inkl axillarer.

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090706, Hans Larsson

Märk den mer kontrastrika teckningen jämfört med gråtruten nedan även om skillnaderna förstärks av de olika ljusförhållandena på bilderna. Här ses de mörka och ljusa vingbanden som bildas av de basalt mörka större täckarna, där de yttre är enhetligt bruna och otecknade och de inre endast sparsamt tecknade. Notera även den vita stjärten med det distinkt avsatta svarta stjärtbandet. Kaspisk har även en tydligare ljus ryggkil påminnande om gluttsnäppans som kontrasterar fint mot den kanelbruna manteln i juvenil dräkt. Gråtrut är i allmänhet mörkare mönstrad här, liksom på övergump och stjärttäckare.

1k/1cy argentatus, Simrishamn, 060811, Hans Larsson

Även om bilden är tagen en dryg månad senare så visar den väl hur en typisk juvenil gråtrut ter sig. Kolla bland annat hur jämntecknad överlag den är i jämförelse med den kaspiska. En bra "hård" karaktär är de ljusa inre handpennorna som visar endast mörka toppar, vilket är regel för gråtrut men omöjligt för kaspisk (och även medelhavstrut och silltrut). Läs dock kommentarerna till medelhavstruten 090717 här ovan om variationen vad gäller innerhanden!

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090706, Hans Larsson

I flykten ses en ganska enhetligt brun vingovansida. Den inre delen av handen uppvisar normalt "ett fönster" som är ett mellanting mellan medelhavstrut (mörkare) och gråtrut (ljusare). Fönstret är en effekt av de gråare innerfanen på den inre handpennorna och dess tydlighet är delvis beroende på hur uppspärrad vingen är, men även av ljusets infallsvinkel. Ytterfanen på de inre handpennorna är dock mörka och obrutna.

Nere till vänster för övrigt en 2k gråtrut med ovanligt ljus iris för åldern.

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090706, Hans Larsson

På denna bild simmar den kaspiska pedagogiskt bakom en ung gråtrut, argentatus, och det ljusare helhetsintrycket hos kaspisk pga vitare huvud och bröstparti ses väl. Notera även skillnaden på tertialernas teckning, enhetligt mörka med ljusa toppar hos kaspisk och brunare med tydligt tandning längs tertialernas nederkant hos gråtrut.

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090706, Hans Larsson

Denna individ ligger i det mer välmönstrade spektrat vad gäller stjärtteckningen och vingundersidan (se ovan). Man kan alltså frestas att gå ner sig i hybridtankar, men så länge inget är uppenbart märkligt med fågeln bör man kunna klassa den som "inom variationen" för kaspisk.

1k/1st cy cachinnans, Simrishamn, 090706, Hans Larsson

Ofta uppfattar man att kaspisk håller såväl huvud/hals som bakparti högre från vattenytan då den simmar, inte olikt skrattmås. Den smalare/längre halsen bidrar till detta intryck.

Adult gulbent gråtrut

2009-07-05T14:42:00.003+02:00

Ad pair, argentatus, Simrishamn, 090705, Jörgen Bernsmo.

Ett av paren som häckar i hamnen. Den mindre honan till vänster på bilden och hannen till höger. Hannen en s.k. gulbent gråtrut och även om inga detaljer kan ses på denna bild så skriker jizzen argentatus!

Färska gråtrutar i juli

2009-07-05T14:32:00.003+02:00

Pulli/juvenile, argentatus, Simrishamn, 090705, Jörgen Bernsmo.

Några par gråtrut häckar på taken i södra delen av Simrishamns hamn. På den nedre bilden ser man två ordinära juvenila med ännu ej fullt utvuxna handpennor. Den främre med något ljusare bottenfärg än genomsnittet. Lägg märke till den gulbeige färgtonen på fjädrarna som är genomgående för juvenila trutar (och andra måsfåglar med för den delen..). Denna färg är som ett slags puder som slits bort efter några veckor.

4k medelhavstrut i juli

2009-07-04T11:27:00.004+02:00

4k/4th cy michahellis, Simrishamn 090702, Jörgen Bernsmo.

Subadulta michahellis är något av det jobbigaste man kan ge sig på här i Norden. Variationen hos argentatus är såpass stor att dräktkaraktärerna inte alls är vattentäta. Det gäller alltså att alla detaljer inkl. jizz stämmer perfekt! På fågeln ovan ses t ex utdragen akter, liten kropp, rel. lång tibia liksom litet och kompakt huvudparti och paralell näbb med brant sluttande näbbspets. I flykten noterades helt svart p10. Argentatus i motsvarande dräkt kör oftast med en tydlig vit slant där och ibland även på p9 men den kan saknas. Medelhavstrut har generellt mindre vita slantar på p10 och ibland på p9. Även de vita topparna på handpennorna är normalt mindre distinkta och så här års helt ofta helt nedslitna, vilket ger den helmörka handen. Den är således lik en 3k i handen men notera den helvita och mycket slitna stjärten i kombination med huvudsakligen adultlika täckare. En 3k i motsvarande ålder uppvisar normalt ett distinkt avsatt svart stjärtband och tydlig kontrast mellan adultlik mantel och ungfågelslika bruna mindre och större täckare. Handpennespetsarna på stående fågel är också nästan otecknade hos michahellis - där har gråtrut återigen tydligare ljus teckning i genomsnitt. Vidare har vår fågel här ovan "The look of mich" - ett strängt öga som inte är så ljust och stirrande som brukligt hos gråtrut. Orbitalringen är ganska bred och djupröd, tjockast framför och bakom ögat. Även gulbenta gråtrutar kan uppvisa röd orbitalring men ofta är den tunnare och följer ögats kant samt med en mer djuporange färg. De nätta proportionerna tyder på att det rör sig om en hona. Vi slänger in en argentatus i samma ålder för en snabb jämförelse:

4k/4th cy argentatus, Simrishamn 090531, Hans Larsson.

Föreställer man sig den här med gula ben så är det ytligt sett ingen större skillnad, men argentatus har plöfsigare kropp och inte riktigt så långa och smala vingar som michahellis. Irisen hos äldre individer är oftast också mer vitgul och ögat känns lite mer uppspärrat vilket bidrar till en stirrande känsla - michahellis ser coolare ut!