fredag 23 oktober 2009

Favorit i repris

1 cy michahellis, Simrishamn, 091021, Jörgen Bernsmo

Här har vi en kompis som har setts till och från i hamnen sedan mitten på juli, mer känd som "glasstruten". Den känns igen på kraftigare huvudteckning än flertalet unga medelhavstrutar och visar att vissa individer stannar långa perioder inom ett förmodat begränsat geografiskt område.

Denna individ har sedan ankomst varit retarderad ruggningsmässigt, om man ser till genomsnittet, och man får förmoda att de individer som når oss anpassar ruggningen efter klimat och födotillgång men det förekommer även skillnader inom olika populationer beroende på breddgrad och häckningstid. Tidigare kläckta fåglar påbörjar normalt ruggningen till 1:a vinterdräkt tidigare.

Det är sällan man ser medelhavstrutar i Sverige med mer avancerad ruggning, dvs med ett flertal bytta täckare, som man kan se kring Medelhavet vid motsvarande tid på hösten. Dock är variationen stor och individer med förhållandevis begränsad ruggning som denna är inte ovanligt i oktober.



1 cy michahellis, Simrishamn, 091021, Jörgen Bernsmo

Jämför bilderna ovan och nedan på samma individ.

I början på augusti hade den endast ruggat in någon enstaka mantelfjäder och samtliga skapularer var juvenila. På den övre bilden kan man nu notera att i princip samtliga skapularer är bytta till 1:a vinter förutom den nedersta på höger sida. På vänster vinge ses några bytta mindre och mellersta täckare och i fält tycketes även den innersta st täckaren bytt. På höger vinge är samtliga täckare juvenila men viss asymmetri i ruggningen är inte helt ovanligt.

Notera även slitaget på de juvenila fjädrarna som har uppkommit under denna period. T ex topparna på tertialerna men även de nästan helt urblekta inre större täckarna.

Det är inte så sannolikt att det kommer ske någon mer omfattande ruggning hos denna individ förrän fram på vårkanten, likt gråtrut, möjligen ruggar den in några enstaka täckare till.




1 cy michahellis, Simrishamn, 090802, Jörgen Bernsmo

Notera den fräscha dräkten och den tydligt mörkare bruna grundtonen samt den tydligare mönstringen på varje enskild fjäder.



1 cy michahellis, Simrishamn, 091020, Jörgen Bernsmo

Såväl skapularer som mantelfjädrar har normalt en fylligare kärna i "ankarteckningen" än kaspisk trut, vilket ses här.


1 cy michahellis, Simrishamn, 091020, Jörgen Bernsmo
Här ses den mörka inre handen och det distinkta stjärtbandet. Det vita jacket som ses bland de mellersta stjärtpennorna kunde också ses i somras. Se fler bilder på "glasstruten" inklusive flyktbilder här!

måndag 19 oktober 2009

Adult kaspisk trut i oktober

Ad cachinnans, Simrishamn, 091019, Jörgen Bernsmo

Liksom hos medelhavstruten utmärks adulta kaspiska så här års av det vita huvudet med begränsad huvudstreckning. Hos kaspisk är teckningen ännu diskretare och på denna individ ses endast nålfina streck runt ögat, upp mot hjässan samt i nacken. På avstånd ser den helt vithuvad ut. Benfärgen är variabel hos adulta fåglar i vinterdräkt men oftast ses en blekt rosa färg, som hos denna individ, eller med en svagt gultonad nyans. Mantelfärgen är densamma som hos flertalet argentatus som ses hos oss.

Ad cachinnans, Simrishamn, 091019, Jörgen Bernsmo

Det vita nyllet i kombination med mörk iris och blekt gröngul näbb är fina indikatorer för en kaspisk. Näbbformen är parallell eller närmast avsmalnande jämfört med gråtrutens som ofta är lite svullen mot spetsen. De mjuka formerna i kombination med ovanstående gör att de oftast ser påfallande "snälla och goa" ut. Vissa hanar kan dock te sig grovnäbbade med mer uttalad gonysvinkel men den typiska kaspiska jizzen är hos dessa stora hanar oftast väl särskiljande.

Ad cachinnans, Simrishamn, 091019, Jörgen Bernsmo

Eftersom gråtrutar ändå ibland har vitaktigt huvud så här på hösten och vissa dessutom har mörkare iris så är jizzen som alltid en vital del av bestämningen. En kaspisk ska ha en nättare kropp som ofta ser rätt smal ut framifrån jämfört med gråtrut. Dessutom sitter benen tätare ihop, vilket förstärker det långbenta stuket. Huvudet är mindre och halsen något längre och hela fågeln känns allmänt snyggare!

Det är något med den vita fjäderdräkten hos kaspisk, som faktiskt känns renare, mer snövit än flertalet gråtrutar. Om det beror på att man förblindas av det vita huvudet eller om färgen faktiskt är vitare återstår att ta reda på..

Ad cachinnans, Simrishamn, 091019, Hans Larsson

Så den slutliga spiken i kistan för att känna trygghet med bestämningen - handpenna 5! Som ofta sagt krävs nästan ett flyktfoto för att kunna räkna pennorna, men har man flax så fastnar hela handen på bild under putsning. Här syns alla tio och hp 5 har det obligatoriska kompletta svarta bandet, precis som man kräver av en medelhavstrut.

Det är bra att kolla ruggningsstatusen så man inte råkar glömma någon penna, men här ser allt ok ut. Hp 8 är helt utvuxen, hp 9 nästan klar och hp 10, som man ser på baksidan av vänstervingen, är bara halvvägs ute.

Ad cachinnans, Simrishamn, 091019, Hans Larsson

Det är trots allt lättare att tyda ruggningen och teckningen på en redig flyktbild. Märk att kaspisk har en mer uppluckrad handpenneteckning jämfört med medelhavstrut och är således mer lik gråtrut. Det är främst de djupa grå "tungorna" på innerfanen av yttre handpennorna som bidrar till detta och detta skiljer också från en del gråtrutar.


söndag 18 oktober 2009

Adult medelhavstrut i oktober

Ad michahellis, Simrishamn, 091007, Jörgen Bernsmo

Adult medelhavstrut uppvisar normalt diskretare huvudteckning än gråtrut i vinterdräkt. På denna endast som svaga tunna "blyertsstreck" kring ögat. Vissa kan uppvisa mer distinkt teckning, men fortfarande huvudsakligen koncentrerat kring öga och örontäckare. Hos andra (sannolikt främst yngre adulta) även ned mot hals. Näbben är oftast klart gul men med svagare ton än i sommardräkt och mindre markerad ljusare röd gonysfläck. Svarta markeringar på ovan- och undernäbb kan vara ett tecken på yngre adult men förefaller vara variabelt och kan även ses på säkerställt äldre adulta.

Benfärgen är klargul hos helt adulta i såväl vinter- som sommardräkt. Dock blekare hos äldre subad och vissa adulta.

Denna individ har färdigvuxen hp 8, växande hp 9 och kvarsittande sliten hp 10 där man ser rester av en vit slant och ett tunt svart subterminalband.

Jizzen svårbedömd (se bild längre ner) men parallell näbb med brant sluttande övre näbbhalva samt lugnare och coolare uppsyn - "The Look of Mich".



Ad michahellis, Simrishamn, 091007, Jörgen Bernsmo

Här ses höger vinge med brett komplett band på hp 5. Notera glappet mellan hp 8 och spetsen på den slitna hp 10 samt utbredningen av svart på hp 7-8 samt baksidan av hp 10 vänster vinge. De inre armpennorna gamla och slitna med "fransigt" utssende, vilket ses bättre på bilden nedan.




Ad michahellis, Simrishamn, 091007, Hans Larsson

Något överexponerad bild av samma individ. Att bedöma skillnader i jizz hos trutar görs lättast när de är avslappnade och inte när det bjuds på formfranska! Dock är skillnaderna mer subtila mellan gråtrut och medelhavstrut än mellan gråtrut och kaspisk trut.

Jämför dock individerna ovan och nedan. Trots det vakna intrycket (pga formfranska) så känns medelhavstruten lugnare i uppsynen än den stirrande och tomma blicken hos gråtruten. Ansiktsuttryck och hållning varierar dock väsentligt beroende på kön och aktivitet. Notera även skillnader i huvudstreckning och i viss mån huvudform. Mantelfärg alltid svårbedömt på bilder utan direkt jämförelse och i samma vinkel men ofta kan man ana graden mörkare mantelfärg hos medelhavstrut kontra gråtrut och kaspisk trut. Märkligt nog lättare att se på bilder i efterhand än "live".



Ad argentatus, Simrishamn, 091007, Hans Larsson

En ganska typisk gråtrut i mitten av oktober. Hp 7 utvuxen och faller ungefär i nivå med stjärtspetsen.



Ad michahellis, Simrishamn, 091007, Hans Larsson

Jämför handens teckning med gråtruten nedan. Medelhavstruten uppvisar mer svart i handen och har svarta markeringar på fler handpennor. Viss asymmetri på denna individ som har komplett band på hp 5, inkomplett band på hp 4 och svarta markeringar in på ytterfanet av hp 3 i vänster vinge. På höger vinge, som tidigare noterats endast svart komplett band på hp 5, ett "måste" för bestämning av medelhavstrut på våra breddgrader tillsammans med positiva karaktärer i övrigt. Eftersom den individuella variationen i ruggning är ganska stor är det svårt att använda som karaktär på enstaka fåglar, men man kan se skillnader i stort mellan olika arter/populationer.


Ad argentatus, Simrishamn, 091007, Hans Larsson

Gråtrut uppvisar oftast svart på de 5 yttersta handpennorna med svart subterminalband på hp 6 (som denna) och mindre frekvent även svart på hp 5, likt medelhavstrut, men då oftast endast som svart markering på ytterfanet av hp 5 eller som smalt och inkomplett band. Utbredningen av det svarta är totalt sett mindre främst bland de mellersta yttre handpennorna, vilket i flykten gör att det svarta i handen från ovansidan ser mer U-format ut, medan medelhavstruten oftast visar en ganska tvär svart linje mot det grå, typ tretåig mås. Karaktären dock svårbedömd på fåglar med växande eller tappade handpennor.

onsdag 7 oktober 2009

1k eller 2k??

2k/2cy argentatus, Simrishamn, 081017, Hans Larsson

En väldigt kontrastrik ungtrut med vit undersida och huvud och svarta tertialer, i stora drag det man förknippar med 1k kaspisk och medelhavstrut. Det luriga är att inte bara 1k gråtrutar, men kanske främst 2k kan spela en spratt. Kan man eliminera det senare alternativet är det bra mycket lättare att gå vidare. En korrekt åldersbestämning är alltså en förutsättning för trygga trutbestämningar.

Tidigare på säsongen kan man med fördel använda 2k-fåglarnas aktiva ving- och stjärtpenneruggning som genväg, men nu börjar deras dräkter bli kompletta och betydligt svårare att skilja ut. Färgvariationen är minst lika stor, om inte större, än hos 1k-fåglarna, så ytligt sett kan de här två ålderskategorierna vara väldigt lika. Vissa 2k-fåglar färgar ut mer (ljus iris, gråare mantel etc) så de blir å ena sidan lätta att separera från 1k men å andra sidan svårare att skilja från vissa 3k, men det får vi återkomma till senare.

Det viktigaste är att lära sig hur fjädrarna skiljer sig. 1k-fåglar har ännu en hel del juvenila fjädrar (vingpennor, vingtäckare och varierande mängd kroppsfjädrar) och de börjar hos många slitas nu. Främst är form och teckning bra vägledning, 2k har tydligt bredare och mer intrikat mönstrade fjädrar med ankarteckningar och snirklar, ibland ser de nästan marmorerade ut. Juvenila fjädrar är smalare och spetsigare med solida mörka kärnor med ganska simpelt sågtandsmönster. Med lite träning (i första bästa trutflock!) så är det inte så himla klurigt ändå, men det krävs ju såklart att man har fåglarna på hyfsat nära håll.



1k/1cy and 2k/2cy argentatus, Simrishamn, 081017, Hans Larsson

Jämför teckningen på främst vinge och tertialer. 1k-fågeln överst har helt juvenil och lite sliten vinge, men har ruggat nästan hela manteln till fräscha, bredtoppade 1: vinter-fjädrar. Detta ger en ruggningsgräns mellan vinge och mantel som ofta är användbar, fr a längre fram på säsongen när skillnaden mellan gamla och nya fjädrar ofta blir tydligare.

Notera 2k-fågelns fräscha tertialer med spännande ankarteckningar och att vinge och mantel är ungefär lika fräscha. I övrigt är den obehagligt lik en 1k.. En del 2k får ljusare iris nu och då är det såklart lättare, men många är så här mörkögda länge till. En rätt bra grej är även formen på handpennorna som generellt är smalare och spetsigare hos juvenila fjädrar och bredare och trubbigare hos 2k.


1k/1cy argentatus, Simrishamn, 091006, Hans Larsson

Denna 1k-fågel har inte kommit så långt i ruggningen, enbart några övre skapularer är nya. Märk hur slitna de juvenila fjädrarna är, kanske främst inre tertialer (där några fjädrar tappats) och inre vingtäckare. Dessa fjädergrupper utsätts för ganska mycket slitage och det är ingen slump att de byts först av alla vid ruggningen till andra vinterdräkt som äger rum till våren. Både kaspisk och medelhavstrut tjuvstartar dock ofta med detta redan på hösten och det har visat sig att enstaka gråtrutar också kan göra det.


2k/2cy argentatus, Simrishamn, 081017, Hans Larsson

Kolla in fin och snirklig marmorering på både vingtäckare och tertialer olikt 1k. Men för att ställa till det lite så ruggar 2k mantelfjädrar, inre tertialer, större täckare och mellersta täckare nu på hösten. Dessa fjädrar byttes alltså första gången på senvåren så det är väl helt ok att de kan behöva bytas nu. Här ses dessa nya fjädrar som beigetonade med mörka ankarteckningar, alltså väldigt lika 1:a-vinterdräktsfjädrar.

En viss kontrast mellan de nya och gamla fjädrarna ses, men den blir aldrig så påfallande i slitage som som hos 1k-fåglar. Däremot har vi ju de 2k som får gråare fjädrar och då ses ju en skillnad i teckning och färg, men fjädrarnas form är fortfarande densamma - bred och trubbig hos alla men något mer slitna hos några.

1k/1cy argentatus, Simrishamn, 091006, Hans Larsson


2k/2cy argentatus, Simrishamn, 091006, Hans Larsson

Så här lika kan alltså 1k och 2k vara i flykten. Syna dock t ex 2k-fågelns fina marmorering på stjärt och större täckare. Vissa har också ljusare arm som här, vilket är en bra detalj om den finns. Ljusnande iris, ljus innernäbb och ännu växande hp 10 är också kompletterande ålderskaraktärer hos just denna individ. Om någon vecka funkar är vingen färdigväxt så då får man hålla till godo med dräktkaraktärerna.