Kaspisk och medelhavstrut i augusti

1k/1cy cachinnans, Simrishamn, 090826, Jörgen Bernsmo


I föregående inlägg påtalades att den kaspiska från den kungliga huvudstaden var sen ruggningsmässigt, med endast ett fåtal bytta skapularer. Här en annan individ som kommit betydligt längre med samtliga skapularer bytta förutom i den nedersta raden. Huvudet påfallande ljust i kontrast mot den mörkare nacken. De nya skapularerna är grå med förhållandevis diskret ankarteckning. Tertialer med ljusa toppar och tämligen diskret urvattnad teckning på de inre st täckarna. En gråtrut har inte så här pass avancerad ruggning i augusti men ett flertal har ljusnat och bytt enstaka skapularer och således kan man se ett överlapp mellan riktigt fräscha kaspiska och slitna gråtrutar.

Jizzen är klockren med lång smal hals, toppigt huvud med flack panna som övergår i en smal lång näbb på denna ändå förhållandevis stora individ. Långa ljusa ben.



1k/1cy cachinnans, Simrishamn, 090826, Jörgen Bernsmo


Det arttypiska lätet är säkert för många en underskattad karaktär som faktiskt är ganska lätt när man väl lärt sig det. En kaspisk röjer sig lika lätt i en gråtrutsflock som en svarthuvad mås bland skrattmåsar. Även hotställningen i kombination med lätet som ofta intas när det vankas något gott är arttypisk. Kaspiska fäller då ut vingarna drygt halvvägs och sträcker hals i samband med lätet. Astmatiskt sjölejon känns helt rätt :-)

1k/1cy michahellis, Simrishamn, 090826, Jörgen Bernsmo

Även hos medelhavstrut har ruggningen framskridit vid den här tiden och den här individen har ruggat i princip alla ryggfjädrar och är rejält blekt och sliten.

Se hur arterna skiljer sig åt genom att jämföra bilderna ovan och nedan!

Medelhavstruten har grovt tecknade (sågtandade) större täckare men även de övriga täckarna har ett grövre mönster som ger ett oordnat intryck där det är svårare att avgöra enskilda fjädergrupper. Den kaspiska har urblekta st täckare med ganska diffus teckning och de mindre och mellersta är i princip helmörka och otecknade. Tertialerna skiljer sig inte nämnvärt men den kaspiska har bredare ljusa toppar och medelhavstruten en smal vit bård längs nederkanten som når halvvägs in mot de st täckarna.

De nya skapularerna skiljer sig inte heller påtagligt men normalt brukar medelhavstrut uppvisa grövre teckning även här med fylligare kärna i ankarteckningen men som altid med trutar så föreligger en viss variation. Den kaspiska uppvisar vidare en mer markerad halsboa och härefter får man gå in på jizzen.

Notera det kantiga huvudet hos medelhavstruten med brantare panna och flackare hjässa och rak övergång mellan nacke och rygg. Den kaspiska har typiskt mer flack panna och rundad huvudprofil. Den kaspiska ser "snäll och go" ut medan medelhavstruten har en mer bister uppsyn. I detta fallet har dock den kaspiska snott "blåtiran" av michen varför han inte ser riktigt lika cool ut som vanligt!

På vattnet ligger medelhavstruten som en gråtrut med tyngdpunkten fram medan den kaspiska har tyngdpunkten mer mitt på, vilket förklaras av den längre halsen. Ibland får man associationer till simmande skrattmås eller simsnäppa, vilket framgår tydligast på den nedersta bilden.

1k/1cy cachinnans, Simrishamn, 090826, Jörgen Bernsmo

1k/1cy cachinnans, Simrishamn, 090826, Jörgen Bernsmo

Juvenil kaspisk trut i augusti

1k/1cy cachinnans, Stockholm, 090822, Hans Larsson

I stora drag är juvenil kaspisk och främst medelhavstrut kanske mer lika silltrut än gråtrut tack vare den ofta kontrastrika färgsättningen. Mer homogent mörka fjädercentra med ljusa kanter på ovansidan påminner också en hel del om silltrutens teckning och vissa medelhavstrutar är som karbonkopior på silltrut. Kaspisk skiljer sig lite mer tack vare en något ljusare brun ovansida som har en slags kanelfärgad ton, tydligast blir detta när fjädrarna hunnit slitas lite, vilket oftast är fallet med fåglar som dyker upp hos oss. Vidare är teckningen något mer urvattnad på t ex de inre större täckarna jämfört med de andras ofta skarpare sågtandsmönster.
Våra nordligt häckande silltrutar kläcks relativt sent och är således som regel mycket fräscha i jämförelse med de sydliga arterna. Dessutom är de oftast riktigt frostigt brunsvartvita i dräkten. Vid direkt jämförelse med t ex gråtrut är detta påtagligt och än mer bredvid en sliten kaspisk.

Den kaspiske ovan är ganska fräsch och relativt sen i ruggningen, vilket kan tyda på att den är kläckt i norra delen av artens utbredningsområde. Således är det ingen dramatisk skillnad mot de juvenila silltrutar som nu kommit på vingarna. Jizzen är en första ledtråd; denna fågel är lika stor som gråtrut men med längre näbb och ben. Silltrutarna i Östersjön (fuscus) är som regel alltid tydligt mindre och nättare än gråtrut, nästan påminnande om fiskmås ibland. Kaspisk är, som Lars Jonsson så helgjutet uttrycker det, "älgig" i sin framtoning, en association man sällan får av silltrut.



1k/1cy fuscus, Stockholm, 090822, Hans Larsson

Notera t ex klenare näbb, proportionellt större öga samt snäppet mörkare och kraftigare teckning på skapularer och vingtäckare med bredare bräm. En del silltrutar är betydligt vitare under än så här.

Om någon/några veckor så ska kaspisk som regel ruggat in ett flertal nya skapularer och från mitten av september är många i nästan komplett 1:a vinterdräkt som är mer distinkt, medan våra silltrutar normalt inte ruggar något alls förrän de når övervintringsplatserna. Således löser naturen själv ganska smidigt detta bestämningsproblem, men i juli-augusti kan det vara nog så knivigt.

Ska man leta fler fallgropar så är den tundrahäckande "silltruten" heuglini en högst reell sådan. De är dräktmässigt identiska med fuscus men är oftast större och kraftigare och vissa kan se lika högbenta ut som kaspisk! Dock så är de ofta något kantigare och biffigare på något vis och huvud och näbb är inte riktigt så sirliga som hos kaspisk. Men fr a så är de liksom våra silltrutar "krispiga" och fräscha länge, förmodligen i ännu högre utsträckning p g a den sena häckningssäsongen vid Ishavet.

1k/1cy cachinnans, Stockholm, 090822, Hans Larsson

Högbent, långhalsad, långsnokig - en älg helt enkelt! Lägg också märke till "kanelpudrad" ovansida i denna juvenila dräkt.



1k/1cy fuscus, Stockholm, 090822, Hans Larsson

En väldigt nätt silltrut, så nästan lite missvisande att jämföra med en stor kaspisk. Men märk skillnader i näbb och huvudform, benlängd samt ovansidans färg och teckning.

1k/1cy cachinnans, Stockholm, 090822, Hans Larsson

Varmt tonad med smala och slitna bräm. Lägg också märke till vingbandseffekten tack vare ganska bred (men diffust avsatt) ljus teckning på större täckarna.

1k/1cy fuscus, Stockholm, 090822, Hans Larsson

Kallare färg med bredare och krispigt fräscha bräm. Undantag finns såklart och någon juvenil silltrut kan vara lite sliten redan och längre fram så blir det vanligare. Men då har man bättre hjälp av den kaspiska´s ruggning som sagt.

1k/1cy cachinnans, Stockholm, 090822, Hans Larsson

I flykten är kaspisk ganska mörkvingad likt silltrut, men helhetsintrycket blir mer kontrastrikt tack vare ljusa innerfan på inre handpennorna (syns bäst vid utbredd vinge) och något tydligare ljusa "vingband på större och mellersta täckare.

1k/1cy fuscus, Stockholm, 070803, Hans Larsson

Märk fr a mer jämnmörk innerhand även vid så här utbredda pennor. Vissa kaspiska kan dock se väldigt mörka ut i handen. Något mer jämntonad ovansida i övrigt hos denna individ. Många juvenila silltrutar har ofta en ljus panel på mellersta/mindre täckarna (typ brunglada) som ljusaste del på vingen. Stjärtteckning som synes mycket lik både kaspisk och medelhavs.

1k/1cy argentatus, Simrishamn, 090809, Hans Larsson

Här en "klassisk" gråtrut som jämförelse. Märk fr a ljusare inre handpennor med tydligt mörkt enbart i topparna. Vingovansidan i övrigt rätt kontrastlös.

1k/1cy cachinnans, Stockholm, 090822, Hans Larsson

Hos kaspisk i juvenil dräkt är vingundersidorna (fr a armhålan) typiskt ljusare än flankerna i flykten. Det syns dock inte helt bra på undre bilden. Denna individ är rätt så vältecknad, andra kan vara i det närmaste kritvita under vingen.

1k/1cy fuscus, Stockholm, 090822, Hans Larsson

Silltrutar är rätt variabla även vad gäller vingundersidan. Denna kan man säga ligger mitt i spektrat men det finns både mer jämnmörka och vitare exempel. De ljusaste har dock något kraftigare mörk teckning längs med täckarna och påminner på så vis betdligt mer om medelhavstrut än kaspisk.

1k/1cy argentatus, Stockholm, 090822, Hans Larsson

Gråtrut är den som har mest jämnfärgat mörk vingundersida. Ibland kan de dock se lite ljusare ut som här på bilden.

1k/1cy cachinnans, Stockholm, 090822, Hans Larsson

Här ses bl a att ruggningen inletts bland skapularerna, några av de mittre fjädrarna har tappats och ett par av de små främsta fjädrarna är bytta. Om några veckor har denna kaspiska (förhoppningsvis..) övervägande vintertecknad rygg med gråare fjädrar och kanske ännu vitare huvud och undersida.

1k/1cy fuscus, Stockholm, 090822, Hans Larsson

Majoriteten unga silltrutar däremot, är "dömda" till att bära komplett juvenil dräkt ett bra tag till.. Tittar man riktigt noga går det dock ibland att hitta någon enstaka ny främre skapular, men då dessa fjädrar är ganska mörka och diskreta så märks de inte så uppenbart som hos kaspisk t ex.

Ett ess i ärmen när man spanar kaspisk är att lätet skiljer sig ganska väl från våra inhemska trutars. Förutom det universella pipande tigglätet hos ungfåglar hör man inte sällan vid bråk om brödskivor/torskahuen etc, ett nasalt skri, typ desperat åsna eller kanske ännu bättre som ett astmatiskt sjölejon (Klaus Malling Olsen in litt.). Men även om man inte hör åsnor eller sjölejon eller för all del kaspiska trutar dagligdags kan det absolut vara läge att spana lite extra om plötsligt ett skumt läte hörs!

Adult medelhavstrut

Ad michahellis & ad argentatus, Simrishamn, 090818, Hans Larsson

Att skilja adulta medelhavstrutar från gulbenta gråtrutar är sannerligen ingen lätt historia och det gäller att väga samman flera positiva karaktärer, då inga "hårda" karaktärer är helt vattentäta arterna emellan. Som tidigare sagts så är det av stor betydelse att behärska variationen hos gråtrut och ha lite känsla för medelhavstrutens jizz och karisma, vilket kräver lite träning! Jizz och kroppshållning varierar med kön, humör, väder och aktivitet men ger man det lite tid så brukar man komma nära "sanningen". De båda fåglarna ovan visar ganska tydligt skillnaden i jizz när de är avslappnade och bara chillar. Medelhavstrut brukar ofta anges som ett mellanting mellan gråtrut och silltrut i jizzen och då avses främst den kompakta och atletiska kroppen och det mer utdragna akterpartiet jmf med gråtrut, vilket framträder tydligt ovan.

Huvud och ansikte är som i många andra fall en mycket god ledtråd till bestämningen. "The Look of Mich" är faktiskt ganska karakteristisk när man väl fått kläm på den!



Ad argentatus, Simrishamn 040406, vs ad michahellis, Linosa, Italien, 060509, Hans Larsson

Huvud: Ofta kantig huvudprofil med brant panna, platt hjässa och tvär övergång till nacke, gråtrut har typiskt mer fyllig nacke vilket ger ett större och bulligare huvud (2).

Iris: Uppfattas många gånger ha en mer gulbrun ton än gråtrut, vilket gör att de på längre avstånd ser mer mörkögda ut än adulta gråtrutar. Orbitalringen är oftast djupt röd och bredare än på de flesta gråtrutar. Ögat ser därav ganska stort ut och ofta med en "sträng" och "cool"" look. Gråtrut har oftast en rätt iskallt stirrande blick och känns inte lika smart i sin uppsyn (3).

Näbb: Medelhavstrut har ofta en parallell näbb med brant spets på övernäbben medan gråtruten generellt har en mer dolkformad näbb med en mindre brant spets (1). Ibland känns det också som att näbben är "intryckt" i ansiktet, vilket bidrar till den kompakta känslan hos medelhavstrut (4). Generellt har medelhavstrut oftare rött även på övernäbben, men kan sakna det (fr a på hösten).



Ad argentatus, Simrishamn, 060204, Hans Larsson

Enstaka gråtrutar kan dock också har mycket rött. Inte sällan hänger detta ihop med i övrigt livliga mjukdelar såsom rödare orbitalring och - gula ben.




Ad michahellis, Linosa, Italien, 060509, Hans Larsson

Ben: Oftast mustigt gula men bleknar något på hösten. OBS: Gråtrutar kan ha precis lika gula ben som medelhavstrut! Ofta har medelhavstrut längre tibia, fr a stora hanar kan påminna starkt om kaspisk trut i jizzen. Små honor kan däremot ha ganska korta ben.

Mantel: Skillnader gentemot gråtrut ofta försumbar och svår att avgöra beroende på ljusförhållanden och vinkel. Ibland ter sig manteln en nyans mörkare och med mer neutralt grå ton än genomsnittlig gråtrut men detta är en ganska svårvärderad karaktär enligt vår erfarenhet. Märkligt nog så kan man ibland uppfatta det på bilderna hemma på datorn men inte i fält. Tumregeln är dock att manteln aldrig får vara tydligt ljusare än gråtrutens.

Hos oss uppträder huvudsakligen adulta medelhavstrutar från juni/juli fram till november/december. Övrig tid är arten extremt sällsynt. Det innebär att vi får räkna med att det är fåglar i aktiv ruggning som dyker upp hos oss och fräscha fåglar med komplett vinge ses inte förrän i slutet av perioden. Vet man hur ruggningen fortskrider och vilka pennor som är viktiga att kolla så kan man för det mesta rekonstruera handteckningen även hos en ruggande trut. En exakt bild av handens teckning är nämligen en viktig ledtråd för att skilja medelhavstrut från gulbent gråtrut, tillsammans med jizz.

Ad michahellis, Livorno, Italien, 070427, Hans Larsson

Adult medelhavstrut uppvisar generellt mer svart och mindre vitt i handen än gråtrut och helst ska hp 10 ha en liten till medelstor vit slant samt ett smalt svart subterminalband som skiljer slanten från den vita toppen. Håll reda på slantar och toppar! Hp 9 ska vara helsvart eller ha en mindre, ofta isolerad, vit slant. Hp 5 måste ha ett komplett svart band (som helst ska vara brett) och som skiljer den från den vita toppen. Svarta markeringar på hp 4 är bonus.

Ad argentatus, Simrishamn, 090629, Hans Larsson

Den "typiska" argentatus-teckningen med mycket vitt och lite svart. Hp 5 utan svart teckning och stora vita slantar på både hp 10 & 9. Så här kan aldrig en medelhavstrut se ut!

Ad argentatus, Simrishamn, 090629, Hans Larsson

En gråtrut med mer svart och en teckning som närmar sig medelhavstrutens. Ofta märks ändå en skillnad i det svartas utbredning, fr a på hp 7-9 där medelhavstruten har svart längre upp på fjädern. Tyvärr finns det gråtrutar med ännu mer svart och sådana kan faktiskt visa en närmast identisk teckning med medelhavstrut.. Inte minst våra grannar i öster som har majoriteten av de ofta inlandshäckande gulbenta gråtrutarna är väl medvetna om att detta, varför man måste komplettera bestämningen med fler karaktärer.

Ad michahellis, Simrishamn, 090818, Hans Larsson

Denna individ har diskuteras på Svalan så en närmre titt på den kan vara på sin plats. Länk här: http://artportalen.se/birds/gallery_imageinfo.asp?imageID=161381 Liten och atletisk kropp, lång vinge och tibia samt kantigt och kompakt huvud med liksom "kapad" nacke är typiskt.



Ad argentatus, Simrishamn, 090818, Hans Larsson

Gråtrut som jämförelse. Allmänt pösigare kropp, kortare vinge och tibia ger en satt jizz. Huvudet med litet, "stickande" öga och mer dolkformad näbb.



Ad michahellis, Simrishamn, 090818, Hans Larsson

Märk hur benlängden kan variera beroende på fotovinkel. Bilder kan luras och gör det alltför ofta.. Medelhavstrut har streckat huvud i vinterdräkt, dock är strecken oftast tydligt finare än hos gråtrut och koncentrerade till ögontrakten och hjässan. Hos gråtrut är huvudet jämnare streckat, med ofta ganska mycket i nacken där medelhavs endast har svag eller ingen streckning alls.



Ad michahellis, Simrishamn, 090818, Hans Larsson

Michahellis uppvisar mindre vita toppar på handpennorna än gråtrut varför dessa ofta är helt nedslitna inför ruggningen. Här ses baksidan av hp 10 som uppvisar en vit slant och framför denna ett smalt svart subterminalband men där den vita toppen är nedsliten. Innanför slanten ses utbrett svart på såväl inner- som ytterfan som sträcker sig långt in (ca 2/3 av pennan), vilket är en god indikation för michahellis. Hos gråtrut bryts ofta det svarta av ungefär på mitten av fjädern. Om inga flyktbilder fås så passa på att ta bilder när vingen hänger ner vid putsning t ex!

Ad michahellis, Simrishamn, 090818, Hans Larsson


Ad michahellis, Simrishamn, 090818, Hans Larsson


Ad michahellis, Simrishamn, 090818, Hans Larsson

Notera liten till medelstor slant på hp10 samt liten slant på hp9 (kan saknas). Brett komplett band på hp 5, hp 6 växande, hp 7 tappad och hp8-10 gamla adulta handpennor. Hp 7-8 uppvisar ofta utbrett svart, vilket gör att michahellis får en ganska rak linje mellan det svarta och grå på handpennorna, typ tretåig mås. Gråtrutar med svart in på hp 5 har generellt mindre svart varför de ofta uppvisar ett mer U-format mönster mellan det svarta och grå på handpennorna. Kraftig ruggning bland större och mellersta täckare gör att såväl arm- som handpennebaserna blottläggs (de vita partierna mitt på vingen)

På hal is - 2k medelhavstrut i augusti

2k/2cy michahellis, Simrishamn, 090811, Jörgen Bernsmo

Det är lätt att känna sig som Bambi när man försöker bena ut vilken trut som är vad. Inte minst gäller detta i subadulta dräkter där överlappet närmast är totalt. Man är i princip helt utlämnad åt jizz och proportioner. Det enklaste sättet att närma sig problemet är att leta rätt på typiska ex i andra mer lättbestämda (nåja..) skepnader och verkligen nöta in arternas jizz, habitus, karisma eller vad man nu väljer att kalla det. Då denna förhoppningsvis lyser igenom i övriga dräkter också kan man den vägen hamna på rätt spår.

Här har vi en 2k-trut som vi bedömer som medelhavstrut med ledning av att den jizzmässigt har de typiska dragen; litet, kompakt huvud med "kantig" nacke, ganska kompakt och grov näbb med tydlig "krok" (typ havstrut), liten kropp och ett utdraget akterparti som ger en silltrutslik jizz. Såklart är 2k silltrut en reell förväxlingsrisk när det handlar om nätta och småväxta medelhavstrutar. Oftast är de dock inte så grovhuggna framtill utan med lite jämnare och snällare drag...

2k/2cy michahellis, Simrishamn, 090811, Jörgen Bernsmo

Dräktmässigt är denna nog exemplarisk och det är väl ingen slump - mer anonymt tecknade medelhavstrutar slinker säkert förbi oupptäckta. I alla fall, den snövita undersidan med sparsamt men distinkt tecknad flank och nacke är väldigt påfallande. Speciellt i kombination med den ändå rätt grovt mönstrade ovansidan (fr a vingtäckare & tertialer).

2k/2cy michahellis, Simrishamn, 090811, Jörgen Bernsmo

Det mörka i huvudet är koncentrerat till ögontrakten - den klassiska blåtirekaraktären gäller alltså även andra vinter och till viss del äldre medelhavstrutar med.

2k/2cy michahellis, Simrishamn, 090811, Jörgen Bernsmo

Här ses den långsträckta silltrutsjizzen väl. Huvudformen hos alerta medelhavstrutar kan ofta se väldigt jämnt rundad ut - det är främst när de kurar ihop sig och burrar upp dräkten som den riktigt "kantiga" looken kommer i dagern.

2k/2cy michahellis, Simrishamn, 090811, Hans Larsson

Stjärt och vinge i aktiv ruggning, hp 1-7 är nya, 8:an växer och 9:an är borta. Hp 10 är juvenil, brun och sliten. Ruggningen är en bra ledtråd för att skilja juvenila från äldre fåglar några veckor till då 2k och 3k avslutar sina pennbyten. På marken ser de t ex helt rumphuggna ut ett tag medan de yttersta handpennorna växer. Sen blir det svårare, inte minst tack vare att många 2k (andra vinter) är oväntat mörktecknade och alltså ungfågellika. Vi kommer få anledning att återvända till detta pikanta problem snart. Denna medelhavstrut är dock i det ljusare spektrat och lättare att sålla ut som 2k. Här ses också att manteln fått en del gråa fjädrar, vilket verkar vara lite vanligare hos medelhavs och kaspisk i andra vinterdräkt, så där har vi en till positiv karaktär för vår fågel.



2k/2cy michahellis, Simrishamn, 090811, Hans Larsson

Den rätt kontrastrikt tecknade vingundersidan är det också guldstjärna på, i alla fall jämfört med gråtrut som normalt har suddigare och mer utsmetad teckning. Lägg märke till alla reservationer man gärna använder sig av i Gull-business - "normalt", "ofta", "kanske" och "ganska" är bra ord att svänga sig med för att ha ryggen fri..:-)

2k/2cy cachinnans, Simrishamn, 090811, Jörgen Bernsmo

Här kommer en 2k kaspisk för att visa att det absolut inte finns mycket att gå på, dräktmässigt alltså.. Just denna kaspiska är mer suddigt tecknad på ovansidan, men de är ofta mer grovtecknade likt medelhavstruten ovan. En grej som ofta skiljer är dock att ögat är mer frilagt hos kaspisk (dock ofta med svagare skuggning), så dess typiska "dumsnälla" uppsyn går igen.

Känner man arten från den mer distinkta första vinterdräkten så misstar man sig sällan i de efterföljande åldersklasserna tack vare den ofta "extrema" jizzen som tyvärr inte ses jättebra här.

2k/2cy cachinnans, Simrishamn, 090811, Jörgen Bernsmo

Här har den skakat färdigt och fjädrarna ligger lite mer normalt. Det går att ana den smala och lite ormlika halsen. Det lilla som finns av huvudstreckning är koncentrerad till nacken så här får man återigen flashbacks till första vinterdräkten.

2k/2cy argentatus, Simrishamn, 090811, Hans Larsson

Och så en gråtrut i motsvarande dräkt. Liksom hos den kaspiska ovan växer det yttre handpennor som bara den, så den är lätt att skilja ut som 2k. 3k har framförallt mer grått på manteln. Vit undersida, blåtira och kontrastrik ovansida, så det borde väl ändå vara en medelhavs, eller... Som sagt, i dessa subadulta dräkter är det mycket arternas jizz och uppsyn som är nyckeln. Senare på hösten när 1k-fåglar av de olika arterna är i sina mer typiska vinterdräkter är det lättare att leta fram dem och nöta in deras "persona". Överhuvudtaget är de kommande månaderna (sep-nov) kanske de bästa för att ge sig ut på isbanan!

Juvenila havstrutar i augusti

1k/1cy marinus, Simrishamn, 090811, Jörgen Bernsmo

Det är för det mesta ganska oproblematiskt att plocka ut yngre havstrutar tack vare biffigheten, men alla är inte så himla tydliga och dräktmässigt kan de påminna starkt om de närbesläktade arterna. Här ses en ljusare och ganska kontrastrikt tecknad individ som inte är helt olik en medelhavstrut till exempel. Långa ben, grov näbb, kantigt huvud med "banditmask" och svartbruna tertialer med vita kanter tjatar man gärna om som karaktärer för medelhavs, men hittas också enkelt på en havstrut nära dig! Just den här individen avslöjas av kombinationen av lite väl ljusa vingtäckare, rätt breda och långa vita tertialkanter, och viktigast kanske; det klumpiga huvudet med "tjurnacke" som ger en speciell karaktär som lyser igenom på de nättaste havstrutar.

1k/1cy marinus, Glommen, 080901, Hans Larsson

Här ses uppluckrat stjärtband, vilket snudd på är en egen karaktär för havstrut (i princip endast gråtrut visar sällsynt visar samma teckning).



1k/1cy marinus, Simrishamn, 090811, Hans Larsson

1k/1cy marinus, Simrishamn, 080812, Hans Larsson

Dock är det lika vanligt med "helt" stjärtband som kan vara väldigt distinkt och i kombination med mörkare innerhand kan havstrut även i flykten förväxlas med medelhavstrut, silltrut eller kaspisk trut.

1k/1cy marinus, Simrishamn, 090811, Hans Larsson

En fågel med en vanlig typ av stjärtband. Inte helt olik medelhavstrut men här ses t ex ljusa kanter på stjärtpennorna som den senare saknar.

1k/1cy marinus, Simrishamn, 090811, Hans Larsson

Innerhanden varierar i mörkhet, men typiskt "sparas" ett slags pärlband av ljust innanför de mörka fjädertopparna som i sin tur kan har tydliga ljusa spetsar. Detta ger en något mer intrikat handteckning är de andra arterna (främst medelhavs-, kaspisk- och silltrut), som oftast kör en lite simplare stil.

1k/1cy marinus, 080812, vs 1k/1cy michahellis 090811 Simrishamn, Hans Larsson

På avstånd kan handen se minst lika mörk ut som hos medelhavstrut. Dock är teckningen vid en närmre anblick annorlunda uppbyggd med en mörkare ton över hela fjädern istället för på ytterfanet. Som att man bara skruvat upp mörkheten över hela vingen med originalteckningen bibehållen.

1k/1cy marinus, Simrishamn, 090809, Hans Larsson

Här en ljusare individ med mer gråtrutlik teckning i handen.

1k/1cy marinus, Simrishamn, 090809, Hans Larsson

Samma fågel som ovan. Lägg märke till grov, becksvart näbb och stort och liksom "bulligt" huvud. Ofta känns det som havstruten har en längre skalle vilket ger en riktigt fyllig nacke.
Tertialteckningen är hos denna av det mörkare slaget.

1k/1cy marinus, Simrishamn, 080812, Hans Larsson

En "klassiskt" ljus individ. Jämför t ex tertialer och skapularer med föregående fågel. Uppluckrat stjärtband anas här.

1k/1cy argentatus, cachinnans & marinus, Simrishamn, 080812, Hans Larsson

En annan ljus juvenil havstrut (t h) tillsammans med kaspisk- (i mitten) och gråtrut. Ofta är havstrut tydligt kyligare i färgton och hos den här individen förstärks det av den ljusa dräkten.

1k/1cy marinus, Simrishamn, 090811, Hans Larsson

One more for the road.. Kolla in t ex: http://www.gull-research.org/gbbg/gbbg1cy/gbbg01cyaug.htm
för fler unga havstrutar. Där finns även en stor samling bilder på äldre fåglar med goda tips om åldersbestämning.